Appell av Tore Björklund
Det känns nästan overkligt att covid-19 på några veckor fick mig och hela världens människors trygga tillvaro att fullständig rasa ihop och bli en mardröm. Själv rycktes jag med i detta och kände att det var ett skarpt läge, men samtidigt vet jag att det finns bara en väg som håller, och det är Jesu väg.
Det som sker nu är ett tecken på att Jesu ankomst är nära. Jesus säger i Lukasevangeliet 21:25-28:
[Läs mer]Om någon inte älskar Herren ska han vara under förbannelse. Marana tha! (1 Kor 16:22)
Text: Zebastian Vidén
Vad hände med Maranata?
Maranatarörelsen har blivit decimerad. Det är väl ett inte helt felaktigt sätt att beskriva läget? Den en gång så talrika rörelsen. Hur många är vi idag?
Vi som tidigare bodde i Stockholm är nu utspridda i mindre grupper, både i Stockholm, i Långshyttan, i Gullspång och på Åland. Sedan finns det ytterligare ett antal syskon runt om i landet på olika platser. Vi är inte många.
Text: Anita Eriksen
Det finns många ut och in i bibeln, exempelvis “Gån in genom den trånga porten. Ty vid och bred är den väg som leder till fördärvet” (Matt. 7:13), “gå ut till honom utanför lägret “ (Hebr 13:13), som pekar på och klargör valmöjligheter i livet.
Jesus säger vid ett tillfälle till folket om Johannes:
Varför var det ni gick ut i öknen? - Var det för att se en människa klädd i fina kläder? De som bära fina kläder, dem finner ni ju i konungapalatsen (Matt 11:7, 8).
[Läs mer]
Text: Zebastian Vidén
Under den senaste tiden har vi nåtts av ett budskap. Det är ett budskap som har varit, och är, riktat till i princip hela jordens befolkning. Det handlar om att distansera sig. Du som läser den här texten har med största sannolikhet stött på det både en och flera gånger redan.Det handlar om att distansera sig från varandra, för att göra spridningen av det nya Coronaviruset så begränsad som möjligt.Förutom att hålla distans till varandra så handlar det också om att ofta och noggrant tvätta sina händer. Allt i syftet att rädda liv.
[Läs mer]Vittnesbörd: Vendela Vidén
Det är mitt enda hopp i den här världen vi lever i. Det är också anledningen till att jag orkar andas och se framåt - och uppåt.
Han kommer snart, Jesus min frälsare och bästa vän, han som känner mig innan och utan och som håller mig i sin hand var jag än är, vad jag än gör.
”Jesus kommer snart”, har jag fått höra under hela mitt liv. Som barn skrämde det mig lite. Flyga upp till himlen? Hur skulle det gå till, i praktiken? Som tonåring fick jag ibland ångest av tanken. Tänk om jag inte var riktigt frälst, skulle jag bli lämnad kvar då?
Men nu som vuxen, är det mitt enda hopp. Nu längtar jag efter den stunden. Däremot är det nu något annat som skrämmer mig, och det är att jag inte varken hör eller ser särskilt mycket om Jesu tillkommelse i kristna sammanhang.
Frågor har dykt upp inom mig. Har jag missat något? Har jag missförstått? Är jag en fanatiker? Och jag har med mina funderingar fått lov att vända mig till Guds ord för att få svar.