Midnattsropet

Rapport av Emanuel Johansson

Tidigt en morgon vid månadsskiftet maj- juni lämnade två bilar Stockholms västra regioner med riktning mot Norrland. Vi var en grupp om åtta vuxna och två barn. Sari och Henry Schwartz hade kallat Maranataförsamlingen i Stockholm att ha en mötesserie i Skellefteå. Det var länge-sedan några Maranatamöten annonserats på de breddgraderana, därför var det med stor spänning vi antog färden.

Att resa från Stockholm till Skellefteå tar en hel dag i anspråk, väl framme hade Sari gjort i ordning en god kvällsmat. Den oerhörda gästfrihet vi möttes av är svår att beskriva. Henry visade oss lokalen och de två övernattningslägenheterna vi skulle bo i. Styrkta av maten men trötta av färden tog vi lägenheterna i bruk och kunde vila inför helgens möten och evangelisation. Mötena skulle hållas i områdets kvarterslokal, en ljus gemensamhetslokal med kök.

Vittnesbörd av Marie Stenfelt

När man kommer hit till Bällsta säger allesammans: Välkommen, välkommen. Sen tänkte jag, vilken välkomst det blir den dag vi ska få möta Jesus!

Jag ska berätta lite om mig själv, och om Jesus förstås. Jag hade varit borta från Jesus i många år och så kom jag tillbaka och blev frälst. När jag blev frälst så frågade de som bett för mig: Är du döpt? Nej det blev jag ju som liten så det behövs inte, tyckte jag. Men så läste jag Guds ord och förstod att jag också måste bli döpt. och så blev jag det och så var jag glad för dem som hade visat vägen. Den kvällen jag blev döpt var en söndag. Då tänkte jag att nu ska jag berätta för en arbetskollega att jag blev frälst och döpt. Jag bad den natten; jag tror att jag sov bara tre timmar Och jag tänkte: vad ska jag säga till dem? Så gick jag på morgonen till arbetet. Det var alltid en samling på morgonen med pedagogerna. När jag kom dit, så sa jag till dem:

Vittnesbörd av Gertrud Johansson från möte i Skellefteå

Jag känner er inte och vet inte vad ni har för behov, men en sak vet jag: Gud älskar varje människa. Han har en plan, en väg, en tanke för varje människa på den här jorden. En del av er har mött Jesus och vet vem han är. Men kanske någon finns som inte känner Jesus. Vi som vittnar om honom är här för att de människor som hör oss ska få lära känna Jesus, det är det viktigaste för varje människa. Och vi som redan har mött honom, vi behöver lära känna honom ännu mer och komma vidare i tjänst på ett bättre sätt. Det gäller för dig och mig att komma in i Guds plan för oss.

Vittnesbörd av Nahdja Vidén

Det här är det första svenska mötet jag är på på fem månader Jag kom hem från Dominikanska republiken i förrgår!

Det står om Sackeus i Luk 19:

-Jesus kom därefter in i Jeriko och vandrade genom staden. Och se, där fanns en man som hette Sackeus och var förman vid tullen, och han var rik. Han ville se vem Jesus var men kunde inte för folkskarans skull, ty han var liten till växten. Då sprang han i förväg och klättrade upp i ett mullbärsfikonträd för att kunna se honom, eftersom Jesus skulle komma den vägen. När Jesus kom till det stället, såg han upp och sade till honom: ”Sackeus, skynda dig ner, ty i dag måste jag komma och stanna i ditt hus.” Sackeus skyndade sig ner och tog emot honom med glädje. Alla som såg det mumlade förargat: ”Han har tagit in hos en syndare.” Men Sackeus stod där och sade till Herren: ”Herre, hälften av det jag äger ger jag åt de fattiga, och om jag har bedragit någon, ger jag honom fyrdubbelt tillbaka.” Jesus sade till honom: ”I dag har frälsning kommit till denna familj, eftersom också han är en Abrahams son. Ty Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat.” (Luk 19:1-10)

Vittnesbörd från möte i Skellefteå av Emanuel Johansson

Tänk, vilket budskap vi sitter inne med. Vi som har fått möta Jesus.

Jesus är svaret för alla situationer en människa kan hamna i. Jesus är svaret! Före mötet så var jag nere en sväng till köpcentret. Jag skulle dela ut några traktater och inbjuda till mötet här. Jag såg mig om för att se vart det rörde sig mest folk. Jag tänkte att det skulle vara mest folk vid Ica Maxi. Ingången var så stor och det såg ut som det borde vara mest folk där. Men när jag hade stått och delat ut traktater där en stund, tyckte jag att det var ännu mer folk en bit ifrån. Jag tittade lite noggrannare och fick se att ovanför den ingången satt en grön skylt och folk gick därifrån med sina lila kassar. Det var Systembolaget som drog mest folk. Det slog mig vilken tomhet människor lever i som söker och försöker fylla sitt liv med någonting. Finna glädje någonstans eller stilla orostankar på något sätt.