Midnattsropet

Appell av Gertrud Johansson

Jag är väldigt tacksam för denna konferens. Jag har upplevt det rikt. Vi har hört väldigt mycket allvarliga gudsord till oss. Jag har tänkt på ett kapitel i första Krönikebokens tolfte kapitel. Där står det om den tid kung David var smord till konung, men han fick vara i flykt på grund av kung Saul.

-Och dessa voro de som kommo till David i Siklag, medan han ännu höll sig undan för Saul, Kis’ son; de hörde till de hjältar som bistodo honom under kriget. De voro väpnade med båge och skickliga i att, både med höger och med vänster hand, slunga stenar och avskjuta pilar från bågen. Av Sauls stamfränder …

[Läs mer]

Predikan av Arne Imsen

Andevärlden är en realitet, mer verksam än det vi vanligtvis tänker. Den osynliga andevärlden den synliggöres i sådant som så småningom kan registreras med våra fem sinnen. Vi ser icke makterna som opererar i det fördolda, men vi ser resultatet, verkningarna; de uppenbarar sig praktiskt taget på alla plan och på alla områden.

Man kan tala om att i andevärlden finns det olika klasser, grupper, maktkonstellationer med olika uppgifter. De har olika aktionsradie och arbetar på olika nivåer, eller som skriften säger, “är verksamma” på olika nivåer.

Vittnesbörd av Ram Bahaclur Tamang

Ram Bahadur Tamang kommer från Nepal. Som barn lärde han sig leva som buddist och förblev den religionen trogen till dess han under en sjukdomstid för två år sedan fick möta Jesus till frälsning. Ram försökte sedan få bli döpt till Krsitus i sitt hemland, något som inte lyckades. I våras kom han i kontakt med Maranataförsamlingen i Stockholm genom ett torgmöte på Sergels torg. Kort därefter fick han möjligheten att gå dopets väg och begrava den gamla människan. Läs här en del av broder Rams vittnesbörd.

Rapport från Rålambshovsparken och Sergels torg av Emanuel Johansson

Tidigt på torsdagmorgon åker vi in mot stan. Det är lugnt i parken, regnet hänger i luften och med en gång börjar vi lossa lastbilen; master, bänkar, dukar, järn och mycket mer. Efter ett tag infinner sig den välbekanta känslan: Nu är vi igång! Nu satsar vi! Tältet ska upp! Evangelium ska predikas! - Det känns välsignat. Även om det är ansträngande att dra upp de tunga stålmasterna, slå i de meterlånga järnen och hissa de kraftiga dukarna är det en glädje att få ta i för ett verkligt gott syfte.

Vittnesbörd av Zebastian Vidén

Vi lever i en natt. Vi har fått mycket god undervisning de här dagarna om hur det är ställt i världen nu och hur synden tilltar och allt tyder på att det verkar bli allt mörkare i världen och hårdare för den som vill leva för Kristus. Häromnatten var jag jour, och gick ut på gården ganska tidigt. Då fick jag se något underbart. Jag fick se gryningen. Och det talade till mig väldigt. För oss som är ljusets barn, som har tagit emot Jesus i våra hjärtan, stannar det inte vid den här natten. Vi har ett hopp bortom det som syns för blotta ögat. Men samtidigt, om vi läser i Guds Ord förstår vi att den här gryningen som bryter in när solen går upp över jorden också kommer att innebära en dom över allt ogudaktigt. Vi läser om hur det gick för Sodom och Gomorra. Den dagen då Lot gick ut ur Sodom, lät Herren eld och svavel falla ner över slätten där. Så det gäller för oss att ha vår sak klar med Gud, och vara där han vill att vi ska befinna oss.