Midnattsropet

Text: Paulus Eliasson

Jag fick en fråga om hemundervisning, och vad som är anledningen till att jag menar att en kristen omöjligen kan låta sända sina barn till statens skola. Det finns två sätt att besvara den frågan på. Dels har vi bibelns tal om vad vi ska ge till våra barn; och för det andra vad vi ska bevara dem ifrån.
I vår tid möter vi en alltmer maktfullkomlig stat. Vi invaggas i tron att demokrati, mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter garanterar den enskildes integritet och samhällets mångfald. Men liksom i George Orwells ”1984”, skapas ett nyspråk, där frihet inte är något annat än slaveri, krig är fred och okunnighet är styrka.
Med nyspråket, eller nytänkandet, behövs inget kontrollorgan. Stasi och KGB blir helt överflödiga i ett samhälle som från vaggan till graven kontollerar vårt sinne. Detta börjar inte med, men har ett av sina starkaste kort i skolan. Här formas ett tänkande som väl ger utrymme för modenycker, ungdomsuppror och reformsidéer. Men det finns inte plats för något som är radikalt annorlunda. Ingenting slipper igenom som inte passar in i den inte alltför vida formen. Detta har 40-årsjubileet av 1968-rörelsen med all tydlighet visat. Ett uppror som inte slog ut några andra gränser än de som njutningen och självförhärligandet krävde.
Och där står den kristna församlingen, och den kristne individen, med framtiden i händerna. Antingen så blir vi medlöpare och ja-sägare, eller så blir vi en proteströrelse. Ett samhälle som prisar mångfald och multikultur, har absolut inte plats för kristna föräldrar som vill räta ut de frågetecken som har ställts sedan paradisets dagar: ”Skulle väl Gud hava sagt…?”
Tro inte att ditt barn får en värdeneutral utbildning i statens skola. Tro heller inte att du ut ur detta system ska se kombinerat harmoniska samhällsmedborgare och levande himlamedborgare växa fram.
Det finns inget värdeneutralt i en tid då polariseringen blir allt tydligare, och de onda makterna kämpar allt hårdare. Det finns en fiende som vet att tiden härefter är kort, men vet vi det? Fienden känner till att denna världsordningen går emot sitt slut, men är vi lika alerta?
”Hur skall då vi leva…” säger Petrus. Ja, hur ska vi leva? Har vi någonting annat att presentera? Har vi krav att ställa, som staten inte har rätt att sätta sig över? Finns det en biblisk föräldrarätt som ingen kejsare, diktator eller s.k. demokratiskt vald regering har rätt att överstyra? Jag menar det. Det finns en regel som står över alla andra: -Man måste lyda Gud mer än människor!

Text: Berno Vidén

Gayikonerna Jonas Gardell och Mark Levengood presenteras ofta i media som förebilder både inom kristenhet och politik. Nu senast har båda blivit promoverade på olika håll.
En ståuppkomiker som ägnar mycket av sin tid till att förvanska evangelium och göra spe av bibeltroende blir hedersdoktor vid teologiska fakulteten i Lund. Enligt tidningen Dagen frångick kollegiet annars gällande krav på enighet bland ledamöterna för att få igenom utnämningen och man ifrågasätter universitetets trovärdighet.
Av vilken anledning finns det ett sådant behov bland svensk kristenhet att anlita Jonas Gardell? Då han gav ut sin tidigare bok “Om Gud”, reste han runt och höll föredrag bland samfunden som villigt öppnade sina kyrkolokaler. Nu när nästa bok planeras utgivning, en bok om Jesus, får han lika fin draghjälp från det religiösa Sverige.
I Stockholm har Mark Levengood utsetts till månadens stockholmare. Vid sidan om sitt arbete inom TV och radio är han nyutnämnd ambassadör för Unicef.
Båda representerar en livsstil som Guds ord varnar för. Båda är aktivister inom den homosexuella rörelsen och söker vägar in i i samhälle och kristenhet för att introducera och normalisera homosexuellt samliv.
Paulus skrev till romarna om hur skammen kom att bli ärofull i det romerska samhället. Beskrivningen kan mycket väl appliceras på Sverige idag:

Vittnesbörd av Börje Hoff

Jesus är densamme, igår, idag och i evighet. Tänk att Jesus har makt att frälsa syndare, han har makt att bota sjuka, han har makt att döpa i helig ande. Han har makt att göra allting nytt.
Det var någon som frågade mig en gång:
-Ska du inte pröva något nytt?
-Nej, jag håller mig till honom som gör allting nytt, svarade jag.
Evangelium förvandlar människan. Evangelium gör att man får ett nytt hjärta. Halleluja! Tänk så underbart. Det var en sommardag då solen sken jag kom in i ett tält där man hade väckelsemöte. Jag kom in, onykter och dan. Mitt hjärta kapitulerade inför Jesus, jag kom fram till Golgata och lämnade mitt liv i Jesu händer. Nu har det gått nio år, och tänk att jag är bevarad! Tänk, att det Jesus gör är något som håller. Tänk att jag idag får vara med och sprida evangelium. Vilken underbar nåd! Tänk att Jesus är densamme. Han gör under idag, han botar människor som har sitt liv förstört av dryckenskap, droger och elände. Han gör allting nytt i människors liv. Jag har sett människor som varit vrak på tidens hav, men Jesus har förvandlat dem. Själv var jag ingen vidare människa att umgås med. Många gånger ringde jag till Maranataförsamlingen på natten då jag var full. Då ville jag prata. Det fanns något i mitt hjärta. En gång i min ungdom hade jag mött Jesus. När man en gång har mött honom, så glömmer man det aldrig. Jag fick ingen frid. Jag var borta trettio år från frälsningens evangelium. Jag hade ingen frid, ingen glädje. Allt jag gjorde, lämnade bara tomhet. Jag var på Solvalla och hejade på hästarna, spelade bort pengar och drack pilsner. Jag var lika tom när jag gick därifrån som när jag kom.
När Jesus får förvandla en människa, då föds hon till liv. Jag var död. Jag trodde att jag levde, men jag var död. Under dessa år då jag var borta ifrån Herren försökte jag hitta en annan väg.
-Jesus är så barmhärtig, han kommer nog att frälsa mig ändå, tänkte jag. Jag försökte liksom gå en omväg. Men det gick inte. Jag måste gå in genom porten, måste komma till Golgata och erkänna att det jag har presterat här i livet är ingenting värt. Jag har ingenting, jag är ingenting. Jag är en usel människa. Då kommer Jesus och förvandlar. Då frälsar Jesus. Det som ingenting var, det utvalde han, för att det som någonting var skulle komma på skam.
Jag önskar att alla människor ? även du som är uppväxt i kristet hem ? får tag i livet, att du får tag i Jesus. Att du får uppleva att han lever, att han är en verklighet. Han vill bo i ditt hjärta, han vill ta hand om dig och föra dig in i himmelriket.
Jag har tänkt många gånger på hur det ska vara när Jesus kommer. Många blir kvar här på jorden; de som har trott att det skulle gå komma in i himlen på ett bananskal. Men det går inte. Det finns bara en frälsning, och det finns bara en dörr, och det är Jesus Kristus.
Jag önskar att du som inte är frälst förstode vilken underbar glädje, vilket underbart liv det är att vara frälst. När jag blev frälst, vart jag förvandlad. Jag slapp alla droger, jag slapp söka efter en lycka som inte fanns. Jag fick tag i livet, jag fick tag i frälsningen. Dessa nio år har det varit så underbart att vandra tillsammans med Jesus. Visst är det prövningar ibland. Vi har en fiende som vill ha bort oss från vägen. Det är Satan. Det finns människor som inte vill tro att det finns en satan. Men det är bara att titta sig omkring ut i världen hur det ser ut. Vilken ondska som utbreder sig, också här i vårt eget land. Människor blir mördade. Barn blir våldtagna och mördade. Det finns ingen moral, det finns inga goda människor. Men det finns en god Frälsare, och när han får tag i människan och frälsar henne, då händer något! Det är inte jag som blir god, men Jesus som bor i mitt hjärta, han är god. Han har lärt mig att hata synden. Jag älskar inte att göra det Jesus inte vill att jag ska göra. Jag har ingen längtan att sitta på krogen och hälla i mig en massa öl och sprit. Jag har ingen längtan att gå ut och dansa med människor, fastän jag var väldigt duktig i dans. Jag kan shottis, hambo vals ? allting! Men det gav ingen lycka. Möjligtvis motion. Men jag sökte inte motion, utan frälsning Jag längtade efter att min själ skulle bli tillfredsställd.
Jag önskar att du tar emot Jesus. Åtminstone pröva! Du kan säga: Jesus, om du finns, så flytta in i mitt hjärta! Tala till mig! Och du ska få se att han verkligen finns!

Predikan av Tage Johansson

Vi ska läsa ur Kolosserbrevets tredje kapitel:

-Om I alltså ären uppståndna med Kristus, så söken det som är därovan, där varest Kristus är och sitter på Guds högra sida.
-Ja, haven edert sinne vänt till det som är därovan, icke till det som är på jorden. Ty I haven dött, och edert liv är fördolt med Kristus i Gud.
-När Kristus, han som är vårt liv, bliver uppenbarad, då skolen ock I med honom bliva uppenbarade i härlighet.
-Så döden nu edra lemmar, som höra jorden till: otukt, orenhet, lusta, ond begärelse, så ock girigheten, som ju är avgudadyrkan; ty för sådant kommer Guds vrede. I de synderna vandraden också I förut, då I ännu haden edert liv i dem. Men nu skolen också I lägga bort alltsammans; vrede, häftighet, ondska, smädelse och skamligt tal ur eder mun;
-I skolen icke ljuga på varandra. I haven ju avklätt eder den gamla människan med hennes gärningar och iklätt eder den nya, den som förnyas till sann kunskap och så bliver en avbild av honom som har skapat henne. Och därvid kommer det icke an på om någon är grek eller jude, omskuren eller oomskuren, barbar eller skyt, träl eller fri; nej, Kristus är allt och i alla. (Kol 3:1-11)

[Läs mer]

Appell av Roger Lindroos

Gud vill visa oss vad som verkligen är väsentligt för oss här i tiden. Vi vill gärna uppehålla oss vid saker som egentligen inte har så stort värde. Sånt vi kan tycka är viktigt, men när det till sist gäller, har det inte så stort värde. Jag har tänkt på andra kapitlet i Hesekiels bok. Han fick uppenbarelse från Gud, från andevärlden. Vi läser i rubriken på första kapitlet att han fick skåda Guds härlighet och hans tron. I sista versen av första kapitlet läser vi: