Midnattsropet

Allan Andersson

I Joh. 21:15 När de hade ätit, sade Jesus till Simon Petrus: ”Simon Johannes son, älskar du mig mer än dessa göra?” Petrus svarade: ”Ja, Herre, du vet, .att jag har dig kär” - ”Föd mina lamm”, sade Jesus. Då Jesus frälsar själar eller kallar arbetare till sitt verk, till olika tjänster i sin stora vingård. Det gäller olika uppgifter i församlingen. Då kommer han alltid och ställer oss inför ett avgörande. Petrus blev bedrövad, då Jesus för tredje gången frågade honom: ”Har du mig kär”. Och Petrus svarade: ”Ja Jesus du vet ju allting, du vet att jag har dig kär”. Har du känt Jesus närgångna prövande fråga i ditt inre, då du står inför ett avgörande beslut? Då du skall offra något för Jesus eller då du skall vittna och bekänna Jesu namn. Ja, Jesus vet att om du inte älskarvhonom, går det sönder i ditt liv. Du får inte den kraft som behövs. Då kommer frestaren och viskar: ”Nej inte denna gång kan du vittna, inte denna gång kan du lämna dig är Gud”.

Ty den seger Han vunnit är vår

Hälsingborg

Maranataväckelsen i Skåne bryter fram på ett underbart sätt. Många får möta Gud och stora ting sker. Jesus gav befallning om att vi skall gå ut i hela världen och predika evangelium. D’arför leder Gud sina vittnen från det ena stället till det andra och låter dem bära fram ett fritt och frigörande budskap. Det är härligt att se den stora skörden som håller på att räddas för himlen. Bröderna Donald Bergagård, Lei1C Karlsen och Kurt Petersen besökte Hälsingborg lördagen den 29/9. En sångarskara från Malmö medverkade med sång och musik. Det blev ett starkt möte och Guds ande verkade underbart. Broder Kurt Petersen vittnade om en härlig frälsare som har all makt i himlen och på jorden. Hans namn är Jesus och han är densamme. Sedan predikade broder Donald Bergagård och Gud fyllde var och en med kraft och lovprisning. Broder Donald bar fram ett budskap som var inspirerat av den Helige Ande. Halleluja! Det är underbart att se vad Gud gör när han får leda ett möte. Broder Leif Karlsen tog hand om eftermötet och bad till Gud för många. Jesus grep in och gjorde under. Tack och lov. Vi vet att Gud skall göra ännu större ting även i Hälsingborg. Låt oss alla prisa Herren för allt det underbara som han gör ibland oss. Maranata.

Den välkände väckelseevangelisten Målle Lindberg har varit i Maranataförsamlingen här i Stockholm en veckas tid och predikar Guds Ord till rik välsignelse. Vi har under denna tid sett många härliga resultat på vad Herren gör i dessa dagar. Jag har ställt följandefrågor till broder Lindberg:

- Vad var det som gjorde att du kom i kontakt med Maranataväckelsen?

En av de anledningar som gjorde att jag kom i kontakt med Maranataväckelsen var, att jag en längre tid burit en stark längtan efter att möta en ny vision av Guds kraft och dess uppenbarelse. Samidigt ledde Gud det så att svenska tidningspressen gav upplysningar om en väckelserörelse - som påtagligt i sina sammankomster upplevde en ny våg av Guds kraft och som mötte syndare till frälsning, döpte Guds folk i Helig Ande och eld och som botade sjuka. Dessa tidningsartiklar sporrade mig till nyfikenhet. Jag blev som Mose, då han såg den brinnande busken som icke brann ned, gripen av längtan till dessa möten… Därför sökte jag mig tillsammans med några andra trossyskon till en av dessa sammankomster.

Lennart Persheim

Gud gör under

Vill Maranata-tidningen tala om vad Jesus gjort i mitt unga liv?

I Örebroekonferensen i sommar mötte Gud mig så underbart. En lördagkväll var Guds kraft utgjuten mäktig. En syster sjöng en sång. Kören löd, ”Skall du Väl lyftas upp mot skyn i härlighet och ljus, och slippa vedermödans nöd och natt. Skall du i sången stämma in uti din Faders hus, där aldrig mer en stjärna lyser matt.”

”Jesus Kristus är den samme i går, i dag så och i evighet”. Halleluja! ”Jag kan ej här förklara, hur ljuvlig Jesus är. Men där Han blir långt skönare än vad Han synts mig här.”

I början av september 1960 var första gången jag besökte ett möte i Örebro Fria församling. Mötet hölls i Svenska Frälsningsarméns lokal och verkade för mig mycket egendomligt. Det var ett så kallat jubelmöte. Jag var baptist och tillhörde då en annan församling i Örebro.