Nr 3 1961
“Han gav sig själv till lösen för alla!”
Göteborgsposten, Expressen och Vår Tro
Publicerat den 1970-01-04 | Lästid i minuter: 1 | webmaster
”HERRENS ORD HADE MÄKTIG FRAMGÅNG”!
”HERRENS ORD HADE MÄKTIG FRAMGÅNG”! Seger-rapporter från när och fjärran FRÅN ÖREBRO FRIA FÖRSAMLING. Örebro Fria Församling höll söndagen den 8/1 årsmöte, Vilket andades frid och endräkt samt mod och lust att kämpa Vidare med Jesus. Flera själar har under året mött Gud till frälsning, många har blivit döpta i den Helige Ande, ty vi har hört dem tala nya tungomål och flera har mött Gud till hälsa för sina kroppar. Många avfällingar har blivit upprättade. Offervilligheten har varit god, och året avslutades utan skulder. Gud har försett församlingen med vittnen. Br. Arne Imsen tjänar som föreståndare och br. Donald Bergagård har villigt tjänat med sång och vittnesbörd, då han varit hemma, vilket församlingen är mycket tacksam för. Likaså är syster Kerstin Svennberg, som förut tjänat Filadelfiaförsaml. i Ekeby med i verksamheten här. Under året har församlingen haft förmånen att antaga och; utsända Margareta och Gunnar Eklund till Kenya. Brev från dem upplästes på årsmötet, där de skildrar sin första verksamhetsdag på missionsfältet. Flera vänner och grupper har lovat sitt stöd i bön och offer. Församlingen ser framtiden ljus även i detta avseen de. Trots motstånd från vissa håll går Gud segrande fram. Utom Örebro, Kumla och Kristinehamn hålles möten i Lindesberg, Storå, Kilsmo, Rönneshytta rn. fl. platser. I Örebro besöker mycket folk mötena. Ofta kan den lokal som står till buds ej rymma alla. Bland större möten som hållits kan nämnas Allhelgonahelgens konferens med Äge Samuelsen från Norge som huvudtalare samt många deltagare från andra orter. Gud stadfäste sitt ord med tecken och under. Vi vill ej stanna vid gjorda erfarenheter och segrar. Vi vill vandra vidare med Jesus i Visshet om att mycket mera finnes att få. Knut Ringstad. FRÅN SION I FALKÖPING: På Trettondedagen hade Sionförsamlingen i Falköping besök av ett 20-tal vänner från Örebro Fria Församling med bröderna Arne Imsen och Donald Bergagård i spetsen. Även den norske brodern William Bjerke, som var på genomresa till Finland, kunde på sin färd göra några dagars uppehåll hos oss för att tjäna med ordets predikan. Herren gav oss två mäktiga möten på Trettondagen. I kvällsmötet var lokalen så fullsatt att läktaren, som tidigare stått oanvänd, måste tagas i bruk. Den helige Ande verkade med överbevisande makt och många fick möta Gud. En ung man lämnade sig åt Gud och upplevde blodets kraft* till frälsning. En dörr för ordet har även öppnats i Stenstorp, ett samhälle två mil utanför Falköping. Där hölls ett möte på lördagskvällen, då broder Bjerke och systrarna Kers tin Svennberg och Inga Sjöberg vittnade om Jesus. De var även med och tjänade under söndagen. Vi har den förvissningen att/ en mäktig Andeutgjutelse är nära förestående och att undrens Gud skall giva oss en skakande besökelsetid innan krigets farsot ödelägger vårt kära fosterland. Må Herren få sin väg med oss i bönevrån, ty det är i bönevrån andevärlden besegras och makten i Anden byggs upp. Det är där vi får smörjelse och ljus för fortsatt tjänande. Jesus gav oss receptet på hur vi ständigt skulle kunna leva smorda av den helige Ande. Ett recept som han alltid brukade. Jesus säger: ”Om nu I som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då den himmelske Fadern giva helig Ande åt dem som bedja honom.” Luk. 11: 13. Herren är god! Agne Bark
GLÄDJENS BUDSKAP
Av Donald Bergagård GLÄDJENS BUDSKAP Redan omkring sjuhundra år före Jesu födelse, frambar profeten Jesaja budskapet om honom: ”Du skall göra dess glädje stor; inför dig skola de glädja sig, såsom man glädes under skördetiden, såsom man fröjdar sig, när man utskiftar byte.” Jes. 9: 3. Samma dag Jesus var född, kom en Herrens ängel till herdarna med budskapet: ”Se jag bådar eder en stor glädje, som skall vederfaras allt folket.” Luk. 2: 10. Den Frälsare och åter-läsare, som Gud gav löfte om, redan på fallets dag, hade nu efter många hundra års väntan kommit till denna jord. Då Jesus framträdde i sin offentliga verksamhet bringade han glädjens budskap till folket därigenom, att han förlåt synder, öppnade blindas ögon, dövas öron. De stumma talade, de lama gick, de döda stod upp och onda andar blev utdrivna. Många andra tecken och under gjordes av honom. Med fem bröd och två fiskar mättade han fem tusen män förutom kvinnor och barn. Då han var med lärjungarna ute på Genesarets sjö, ‘och båten var nära att gå under på grund av den härda stormen, som låg emot, bjöd han vinden och vågorna att vara stilla, och det blev alldeles lugnt. Den som läst Bibeln känner väl till allt det härliga som Jesus gjorde. På flera ställen står det: ”och allt folket gladde sig över alla de härliga gärningar som gjordes av honom.” Fariseer, överstepräster och andra motståndare stod honom emot. Men det var alltid en skara, som gladde sig över honom. Efter Jesu död, uppståndelse och himmelsfärd var inte lärjungarna lämnade ensamma, ty Herren sände dem den helige Ande, och genom den tredje gudomspersonen skulle han verka med dem. Då lärjungarna hade blivit beklädda med kraft kunde de genom Jesu namn bringa detta glädjens budskap vidare till folket. Jesus hade förut givit dem löfte och verksamhetsorder: ”Och dessa tecken skola följa dem som tro: genom mitt namn skola de driva ut onda andar, de skola tala nya tungomål, - på sjuka skola de lägga händer na och de skola då bliva friska.” Mark. 16: 17, 18. Då de nu genom Andens mäktiga kraft praktiserade de lärdomar Jesus givit dem, fick de se stora och härliga ting ske. Då Petrus och Johannes såg mannen, som hade varit ofärdig allt ifrån moderlivet sitta där vid sköna porten och tigga allmosor, hade de vare sig silver eller guld att hjälpa honom med. Men de hade det, som var mer värt, nämligen den dyrbara tron på namnet Jesus, och genom det namnet kunde de hjälpa mannen och befria honom ifrån hans sjukdom. ”Och strax fingo hans fötter och fotleder styrka, och han sprang upp och stod upprätt och begynte gå och följde dem in i helgedomen, alltjämt springande, under det att han lovade Gud.” Apg. 3:7, 8. Visst blev det för honom en stor glädje. Då Filippus kom till huvudstaden i Samarien och predikade Kristus för folket där, bröt väckelsen ut på ett mäktigt sätt, så att hela staden kom i rörelse. ”Och när de hörde Filippus och sågo de tecken som han gjorde, aktade de endräktigt på det som han talade. Ty från många som voro besatta av orena andar foro andarna ut under höga rop, och många lama och ofärdiga blevo botade. Och det blev stor glädje i den staden.” Apg. 8: 6-8. Vi läser i Apostlagärningarna om huru dessa Herrens vittnen ”predikade frimodigt i förtröstan på Herren, och han gav vittnesbörd åt sitt nådesord, i det han lät tecken och under ske” genom dem. Skaror av människor blev frälsta, döpta i vatten och Ande, och de sjuka blev botade. ”Och lärjungarna uppfylldes alltmer av glädje och helig Ande.” Apg. 13: 52. Det finns även idag en skara vittnen, som på samma enkla och trosfriska sätt frambär detta frigörande budskap om den uppståndne, levande Frälsaren och kraften i Jesu namn, och som samtidigt praktiserar evangeliet, som de första kristna gjorde. Herren verkar med dem och stadfäster ordet, genom tecken, under och mi rakler. Många sjuka och längtande människor får på detta sätt erfara mycken glädje genom vad som sker. Tyvärr måste vi dock säga, att den skara vittnen är allt för liten, som på så sätt tjänar Herren. Behovet av sådana eldsvittnen är stort. Allt för många präster och predikanter har här visat sin liknöjdhet och slöhet inför de mäktiga medel Herren givit till sin församling. I stället för att taga vara på detta har man tillgripit medel och verksamhetsmetoder, som är helt och hållet främmande för Guds ord. Många församlingar lever i ett djupt avfall. Tron på Jesus Kristus som själens och kroppens läkare har därför försvunnit mer och mer. Predikan är livlös och saknar kraft att föda tro hos människor. Det är Herrens vittnen, som har fått uppgiften att undervisa, så att det skapas en levande tro. Endast genom tro på Jesus, levande hjärtetro, kan det ske något. Många tycks vara nöjda med det andliga ljumhetstillstånd, som råder och oroas ingalunda över läget. Men det finns en, som inte är nöjd, Jesus Kristus. Han kallar på nytt redskap, som är villiga att ställa sig helt i hans tjänst. Väckelsen når dig, som läser dessa rader. Rannsaka dig själv! Vill du betala priset? Jesus vill ge dig den utrustning du behöver. Du skall få vara med och glädja människor som är i nöd, genom att förkunna för dem den seger Jesus vann på Golgata kors, då han har vår synd, våra smärtor, sjukdomar och missgärningar. Herren skall själv stadfästa sitt ord genom tecken och under. Mark. 16: 20. Du som är sjuk. Glädjens budskap når dig. Jesus har burit din sjukdom. De löften du har i din Bibel är alla dina löften. ”Löftena kunna ej svika. Nej de stå evigt kvar. Jesus med blodet beseglat allt vad han lovat har.” Tag dem till dig i tro! Börja tacka för att segern och hälsan är din! Också du skall springa upp av fröjd. Den väckelse, som Herren har sänt oss väcker upp tron på helbrägdagörelse. Den måste få bryta fram mäktigare. Låt oss förena oss i bönen i Apg. 4: 29, 30: ”giv dina tjänare, att de med all frimodighet må förkunna ditt ord, i det att du uträcker din hand till att bota de sjuka och till att låta tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn.” Denna stora glädje till allt folket!
En korg med mogen frukt
En korg med mogen frukt Av Tage Nilsson Herren lät Amos få denna förunderliga syn: en korg med mogen frukt. Han, den underbare, Väldige Herren sänder ej sina syner och uppenbarelser utan mening, nej han har en särskild avsikt med dem. Han sänder dem till Väckelse, varning eller tröst. Så även med denna syn, och Gud giver själv uttydningen, en skakande, allvarlig uttydning: ”Mitt folk Israel är moget till undergång.” Är månne denna syn fortfarande aktuell? Har detta skriftens ord ett budskap till vår sena tid och dess människor? Jag förnimmer gång på gång att detta budskap är oerhört aktuellt just för oss, som lever i denna tid. Vi behöver inte göra några större undersökningar för att finna, att vårt land och vår värld mognar alltmer till dom, likasom Israel mognade på sin tid och likasom Sodom och Gomorra. Syndens mått är rågat, när det gäller vårt folk och våra länder. Frukten har mognat fram. En ohygglig mognad. Bilden av fruktkorgen är sannerligen träffande för vårt arma folk med dess omoral, kristendomsfientlighet och allt sådant. Dock, det kanske ej är att förundra sig över den mognad till dom, som lätt kan ses i dag. Det måste ju så ske med ett folk, som vänder Herren och hans ord ryggen, ty på sådd följer skörd. Det finns en annan sida, kanske jag kan säga en annan fruktkorg, där mognaden ter sig om möjligt ännu allvarligare. Det är den kristna ”fruktkorgen”. Det är ingen hemlighet att församlingar, rörelser och samfund under det sista årtiondet mognat på ett sätt, som kommer varje ärlig Jesus-lärjunge att frukta det värsta. Avfallet är sannerligen stort. Inte avfall, när det gäller verksamhet, kyrkoväsende, partinit 0. s. v. men avfall när det gäller den barnsliga tron på Jesus och Ordet. Varje vaken kristen känner väl till det. Världslighet i olika former tränger mer och mer in i Guds hus. Klara sanningar i Guds Ord bortförklaras, för att man skall få göra som köttet och sinnet vill. Underhållningskristendomen är på frammarsch. Ja, det är en mörk tavla säger du. Säkert, men tyvärr oerhört sann, vad man än vill säga. Det vore gott, om man i olika läger ville erkänna sanningen i ödmjukhet, ty de ödmjuka giver Herren nåd, såger Bibeln. Men låt oss inte blott förfasa oss över partiers och församlingars ljumhet och avfall i denna tidsålders natt. Låt oss gå till oss själva både du och jag. Ställ den frågan till dig själv inför Herrens ansikte: ”Vad mognar jag fram till? Mognar jag till dom eller mognar jag för Guds himmel?” Nu, när vi väntar Jesus Kristus på den brustna skyn vilket ögonblick som helst har varje kristen orsak att ställa dessa frågor till sig och i ärlighet besvara dem. Ordet säger, att vi en gång skall stå fram för Kristus sådana vi är. Det blir alltså inte fråga om, vad man anser sig vara eller vad andra anser att man är. SÃDANA VI AR. Jag måste såsom ett Herrens Vittne, såsom sångare, såsom äldstebroder, såsom vilken församlingsmedlem som helst fråga mig vad jag mognar fram till. Vi mognar inte i klump såsom något kollektivt. Var och en av oss enskilt, mognar fram mot evigheten. Mognar jag för himmelen, eller vad? Låt oss se på en man i Ordet ett exempel bland åtskilliga som mognade för himmelen. Vi läser om honom i Apg. 6-8. Det heter om Stefanus att han var en man full av tro och helig Ande. Att det var en verklig biblisk andeuppfyllelse och en tro fast förankrad i Jesus, kan vi se av hans liv i fortsättningen. Hans tal inför motståndarna bevisade att den himmelska världens krafter verkade i och genom honom. Underbara verklighet: att en liten obetydlig människa kan få uppleva dessa himmelska injektioner av den levande Gudens kraft! Denna kraft, som kan förvandla den svage och bävande till en Herrens oförskräckte stridsman. Ja, saliga verklighet, att det är möjligt för både dig och mig att nu i avfallets natt före Jesu återkomst få uppleva en sådan påfyllning från Herren, att vi kan stå emot allt, som möter. Låter vi Herren nu få rum i våra liv, skall vi få uppleva oanade ting, innan han kommer. Men då måste Vi stå hundra procent för Kristus. Ingen kompromiss, inget haltande på båda sidor, nej helt för Jesus och hans Ord, och hela och fulla smörjelsen skall komma över oss. Pris ske Herren! Brudeskaran mognar fram för himmelen. Brudesjälar över hela jorden, här och där, avskiljer sig helt för Gud i helighet, och frimodighetens Ande från Herren fyller dem. Är du med käravän? Du stannar väl inte i Laodiceaförsamlingen, som har så många medlemmar just nu? I Herren Jesu namn drag åstad i herdens fotspår, låt ditt liv mogna fram för Jesus! Du skall snart stå inför honom! Stefanus stod inför sina bödlar. Oförskräckt ödmjuk kan man säga. Intet i sig själv, men fylld med Gud. När de bet sina tänder samman mot honom i hat och mordlystnad, såg han inte till höger eller vänster för att undersöka om det möjligen fanns någon hjälp att få. Han skådade UPPÃT full av Helig Ande. Då fick han se Guds härlighet och Jesus. Han såg himmelen öppen. Här har vi en människa, som mognade för himmelen. En sådan ser himmelen öppen. När satan rasar och allt är mörkt, skådar brudesjälen uppåt. Lovad vare Jesus! Det är öppet uppåt för den, som litar på Jesus. Må vi därför vara angelägna om, att Herrens Ande får fylla oss, så att troslivet inte skadas av något i denna förföriska värld, ty vi ser att det var på grund av hans ande- och trosfyllda liv, som han fick se himmelen öppen och skåda Jesus. Det går inte på vilket sätt som helst och för vem som helst. Men vi ser dock att han blev en segervinnare. Triumferande gick han hem till Herren. Genom stenregnet fördes han till sin älskade Frälsare. Han hade mognat för himmelen. Kära själ, i vilken belägenhet du än befinner dig, kanske stenregn, förtal och sataniska makters spel har mött på din väg. Överlåt hela ditt liv åt Herren vid korsets fot, på den blodröda Golgata-grunden! Där i klippans rämna skall den underbare Jesus möta längtande, svaga, bedrövade, behövande själar. Han skall komma över dig med den Helige Andes mäktiga smörjelse och utrustning. Kanske genom tårar skall du jublande få skåda en öppen himmel.