Predikan av Arne Imsen tidigare publicerad i MR 1983
Jesus står över vetenskapen, över kyrkan och religionen, han är över furstar och väldigheter, över alla människor. Gud har gett honom ett namn som är över alla andra namn och till sist ska alla människor som är i höjden, som är här på jorden eller under jorden böja sig, Gud Fadern till ära, och bekänna att Jesus är Herre.
[Läs mer]Vi kommer att få göra erfarenheter som inte smakar gott för det köttsliga jaget. Jag tror att det vi själva har byggt upp med nödvändighet måste slås sönder. För att vi inte ska bli kyrkobyggare måste det slås sönder, och vi får tacka Gud att han är så nådig att han tillåter sådana saker komma över våra liv.
Aktuell predikan av Arne Imsen från 1975
änniskan älskar att slå sig till ro och bygga. Hon skapar kyrkosystem, heliga platser och bygger tempel. Hon kommer längre och längre bort från originalet och avlägsnar sig därmed också från Jesus Kristus.
[Läs mer]
Hans Lindelöw undervisar ur Romarbrevet
Del 1 ur en bibelstudieserie i Långshyttan våren 2020
Första kapitlet är som en portal. Aposteln undervisar om tron, om frälsningen, om Herren Jesus Kristus och då finns det något som är ofrånkomligt. Det går inte att komma förbi det judiska folket. Det är ju detta som blir en väldig spänning och en motsägelse, ja, en gåta i allt som har med evangelium att göra. Jesus själv säger att frälsningen kommer från judarna. Men i det första skeendet då evangelium predikades i världen så kom ju judarna att vara det stora motståndsblocket. Det som kommer från judarna med en verklig välsignelse för världen möter i detta folk det största motståndet.
[Läs mer]
Vi kan inte spekulera i när Jesus kommer – men bibeln visar oss att vi alltid är kallade att leva med Jesu tillkommelse för våra ögon.
Text: Paulus Eliasson
Som kristna är en del av vår tro, förkunnelsen om att Jesus ska komma tillbaka. Aposteln Petrus talar i sitt första brev om ”den tid som är kvar” innan Gud bryter in i historien. Han uppmanar brevets mottagare att de … den tid som är kvar inte längre lever efter människors begär utan efter Guds vilja (1 Pet 4:2).
[Läs mer]