Analys av Arne Imsen ur Midnattsropet 1979
Detta avsnitt av en artikel ur tidningen Midnattsropet från 1979 – skriven av Arne Imsen – visar onekligen på några mycket väsentliga, bakomliggande omständigheter, som det sedermera har visat sig ha funnits alla skäl att i tid både genomskåda och sanningsenligt beskriva på ett sådant sätt som här görs .
Avslöjandet av antikristliga idéer om barnuppfostran och skola, gick hand i hand med den radikala, urkristna protest, som Pilgrimsskolan från början har utgjort – och alltfort utgör.
Allt oftare får man skäl att konstatera att olika institutioner och myndigheter i detta åsiktsbeskyddande land i sin perfekta byråkrati hyser en latent avsky för originella och självständiga medborgare. Belevat och artigt artikulerar de nerklassningen; en utfrysning som ofta drabbar väckelsekristna föräldrar i kontakten med barnavårds- och skolorgan. I vårt kyliga kuturklimat är sådana anonyma sanktioner vanliga, men svåra att spåra, eftersom de tolereras och förbigås med tystnad av de utsatta.
Det finns otvivelaktigt en risk för föräldrar, vilka hävdar genuint kristna värderingar för familjeliv, barnuppfostran och undervisning, att bli betraktade som mindre tillräkneliga och behandlas som andra klassens medborgare. Det är i dessa små konfrontationer mellan individer och institutioner, den heliga demokratin får sitt anseende skamfilat. I dessa relationer är person-, åsikts- och religionsförföljelse klart manifesterade, men exponeras inte i offentlighetens ljus, fastän många får erfara dess bitterhet. Med den moderna pluralismen följer det en naturlig överkänslighet för levande kristendom i alla samhällsorgan, samtidigt som klart antikristliga idéer och fördomar friktionsfritt fortplantas och befästas inom alla områden i vår samhällsstruktur. Föreställningar om objektivitet och neutralitet saknar mening och finess, när nya religioner gör succé som humanism och vetenskap.
Den nya antikristliga religionen skapar mycket stora kommunikationsproblem mellan grupper som katalogiseras såsom progressiva eller konservativa opinioner. Det är de förment progressiva krafterna som helt dominerar i samhällets olika organ, och som med sin evolutionistiska människo- och samhällssyn behärskar organisationerna. Väckelsekristendomen däremot, stämplas, bland annat på grund av sin fundamentalistiska bibeltro och pessimistiska kultur- och människosyn, såsom konservativ. Här ligger grundorsaken till många skol- och undervisningsproblem.
– – –
Fortfarande är det så i detta land, att samhällets reguljära skolundervisning inte är en skyldighet, utan en rättighet för våra barn. Det är fortfarande för äldrarna, som bestämmer om barnen skall delges undervisning vilken harmonierar med hemmets atmosfär och religiösa övertygelse, eller placeras i en avideologiserad och på andliga och etiska värden utarmad skolmiljö med diffusa föreställningar om objektivitet samt modeinriktade pedagogiska experiment och familjeupplösande könsrolls- och jämlikhetssvärmerier som substitut.
Det hävdas att samhällsutvecklingen och de ökande utbildningskraven och den nuvarande grundskolans övergripande mål är tungt vägande skäl att eliminera hemundervisningen. Sådana överväganden må diskuteras när och var som helst, men bör verkligen inte kopplas till föräldrarnas ansökan om skolbefrielse utifrån nu gällande lagstiftning.
– – –
Alla samhälleliga reflektioner om för- eller nackdelar måste underordna sig argument om färäldrarätt och religionsfrihet, hur svårt det än kan kännas för klåfingriga skolideologer med ambitiösa mål att integrera all undervisning inom alla områden med det reguljära skolväsendet. Det överordnade är sedvanerätt och föräldrarnas motiv, kända och bestyrkta genom historisk förankring i en kristen tradition i de aktuella fallen i kontinuitet med väckelsekristendomens fundamentalistiska bibeltrohet och rättsuppfattning.
– – –
Dem det vederbör, bör betänka att en religiös övertygelse äger inte lagstiftningens, politikens eller den allmänna opinionens anpasslighet. Utvecklingen kommer i icke ringa grad påverkas av om samhället väljer generösa eller rigorösa metoder i sitt umgänge med väckelsekristna föräldrar.
Må detta mana oss till skärpt uppmärksamhet och intensiva förberedelser för att rustade och väl preparerade möta den situation samhällets många små och stora utspel i frågor som tangerar religionsfriheten, yttrandefriheten och föräldrarättens gränser, varslar.
Var inte för säker, också Sverige kan få en underjordisk kyrka inom överskådlig tid! En servil och synkretistisk kristenhet på reträtt är en vältäckande garant för sådana frontfärändringar hos och framryckningar för statsmakten.
