I ett väckelsemöte nyligen påminde mötesledaren om vikten av att leva i förnyelse och i den levande strömmen som flyter fram. Några av syskonen vittnade om hur de upplevt Andens dop och kraft i sitt liv:
Av Anna-Lisa Andersson
– Jag blev andedöpt 1946. Vi var samlade en massa ungdomar och bad. Vi bad länge och kämpade. Vi trodde att vi måste kämpa så, och riktigt slog i bänkarna för att få kraft. Men sedan var det en flicka som en kväll sa: – Ikväll beder jag ingenting, jag ska bara vara tyst. Och vi gjorde så allihopa likadant. Vi låg där bara tyst på knä. Då kom Anden över oss. Många blev andedöpta den kvällen. Det var väldigt underbart. När jag kom ut, kände jag som att träden och allting dansade! Så det var underbart.
Tack Gode Gud för din nåd och trofasthet. Tack för alla gånger du hjälpt och gripit in. Tack för att det håller att tro på dig. Tack att vi får räkna med dig under alla livets förhållanden. Tack att du hjälper oss dag för dag. Tack att du välsignar församlingen, ungdomarna, barnen, Pilgrimsskolan och alla som lider och har det svårt. Tack att du räcker till och att din nåd är nog för oss allesammans. Tack att du kan göra allting nytt, att du kan förvandla och omskapa. Tack för att vi får tro på en levande och uppstånden Frälsare. Tack att du har all makt i himmel och på jord och kan göra allt vad du vill. Amen.
