Vittnesbörd: Lennart Schmützer
Vi har ett underbart himmelskt hem. Det har inte alltid varit så för alla människor. Jag har levt ute i världen en lång tid och kände det som att jag kom hem då jag fick komma till Maranataförsamlingen. Det har blivit mitt hem nu, halleluja! Jag är väldigt glad för det. Mitt gamla liv är inte mycket att orda om. Jag har levt därute i så mycket elände. Mycket droger och alkohol. Det har bara varit jag som har existerat, kan man säga. Men nu vill jag läsa ett känt bibelsammanhang från Lukas evangelium, om den förlorade sonen. Han var ju också ute ett tag och levde rövare, så att säga.
Jesus sade:
– En man hade två söner. Den yngste sade till fadern: ’Far, ge mig den del av förmögenheten som skall bli min.’ Då skiftade fadern sin egendom mellan dem. Några dagar senare hade den yngste sonen sålt allt han ägde och gav sig i väg till ett främmande land, och där slösade han bort sin förmögenhet på ett liv i utsvävningar. När han hade gjort av med allt blev det svår hungersnöd i landet, och han började lida nöd. Han gick och tog tjänst hos en välbärgad man i det landet, och denne skickade ut honom på sina ägor för att vakta svin. Han hade gärna velat äta sig mätt på fröskidorna som svinen åt, men ingen lät honom få något. Då kom han till besinning och tänkte: ’Hur många daglönare hos min far har inte mat i överflöd, och här svälter jag ihjäl. Jag ger mig av hem till min far och säger till honom: Far, jag har syndat mot himlen och mot dig. Jag är inte längre värd att kallas din son. Låt mig få gå som en av dina daglönare. Och han gav sig av hem till sin far. Redan på långt håll fick fadern syn på honom. Han fylldes av medlidande och sprang emot honom och omfamnade och kysste honom. Sonen sade: ’Far, jag har syndat mot himlen och mot dig, jag är inte längre värd att kallas din son. Men fadern sade till sina tjänare: ’Skynda er att ta fram min finaste dräkt och klä honom i den, och sätt en ring på hans hand och skor på hans fötter. Och hämta gödkalven och slakta den, så skall vi äta och hålla fest. Min son var död och lever igen, han var förlorad och är återfunnen.’ (Luk 15:11-24).
Och festen började.
Det här är en fantastisk berättelse om att hur än vi har levt och vad vi än har gjort ute i världen, så har vi en som älskar oss otroligt mycket. Han till och med gick hela vägen fram till korset och dog för mig, för dig, han dog för oss alla människor på denna jord. Det är så viktigt att få ta till sig det här, och få in det i hjärtat att vi har en frälsare, Jesus Kristus. Han älskar oss över allt annat. Det är helt fantastiskt att kunna förstå det här också.
Du som lyssnar till det här – hur du än har levt, vad du än har gjort, så finns det en som älskar dig, och det är Jesus Kristus. Det är helt fantastiskt. Jag bara känner att det är viktigt få fram det här. Jag tänkte vara tyst och inte gå fram och vittna, men jag kände att jag var tvungen att göra det. Det är viktigt att vara lydig. Så jag hoppas att någon tar till sig min hälsning.
Käre Jesus, jag vill bara tacka och ära och prisa dig för allt vad du har gjort i mitt liv. Du såg mig när jag gick därute i mörkret och trampade runt i dyn. Men jag ropade på dig, käre Jesus Kristus, och du kom och tog mig tillbaka. Du lyfte mig upp ur fördärvet helt och hållet, käre Jesus Kristus. Halleluja! Tack för att du kan röra vid människors hjärtan, hur mycket problem de än har och lever ute i världen med alkohol och droger så kommer du till oss, käre Jesus Kristus. Tack att du är så underbar och god, tack för att du lever och sitter på Faderns högra sida och manar gott för oss. I Jesu namn. Amen.