Evigt liv

Werner Sällström


Upptaget under möte i Kumla.


Det är evigt liv att känna den ende sanne Guden och den han har sånt. Det är icke endast ett kort liv här nere. Halleluja! Jag känner att detta liv leker och sjuder i mitt inre. Pris ske Gud! Jag upplevde det livet den 25 januari 1922 i en missionskyrka i norra Hälsingland. Jag fick så mycket av detta liv, så jag behövde inte mat och sömn på tre dygn. Gud fyllde mig med sitt underbara överflödande liv, och jag var som i hänryckning, så jag hade icke behov av mat och sömn. Ändå arbetade jag hos en grinig och elak bonde. Men det är underbart att uppleva det eviga livet. Pris ske Gud och Lamamet!

Du kan vara säker på att det hade yttringar också. Jag minns när jag kom hem till barndöparna, som jag bodde hos. De skulle också vara religiösa. ”Här skall prisas Gud!” ropade jag, ”ty nu har Herren mött med mig och frälst min själ!” Jag fick dem på knä en gång, men sedan var det stopp, eftersom jag prisade Gud för högt. Det blev för kraftigt för dem. Men jag hade övergått från döden till livet. Det står i efesierbrevets andra kapitel, att han har gjort 053 levande, oss som var döda i överträdelser och synder. Nu har han gjort oss levande. Halleluja! Och sannerligen, de som kommer inom dessa väggar skall snart få klart för sig, att vi är levande. Ära vare Gud, vi skall leva ännu mera! Vi skall leva i Kristus, så att en värld i synd och överträdelser kommer till besinning, blir väckt, börjar söka vid samma livskälla och får uppleva samma underbara och härliga livskraft.

Profeten Hosea säger: ”Låtom oss lära känna Herren, ja, låtom oss fara efter att lära känna honom. Hans uppgång är lika viss såsom morgonrodnadens, och han skall komma över oss likt ett regn, likt ett vårregn som vattnar jorden.” Halleluja! Jag tycker det är ett härligt budskap, att vi får lära känna honom, hans uppståndelse  kraft, hans kärlek och hans förlåtande sinnelag. Om vi vill lära känna honom skall han komma över oss likt ett regn, likt ett vårregn som vattnar jorden. Jag är väldigt glad för, att det icke är någon som kan hindra att det regnar. Tänk om människorna hade kunnat hindra regnet i sommar, då hade de icke sparat någon möda för att göra det. Men de har icke kunnat. Det har regnat. Ogudaktiga människor har svurit och förbannat och grälat på Gud, men det har regnat i alla fall. Det är många som ansätter oss, när Herren sänder sina skurar, men de kan inte hindra skurarna från att falla. De kan träta eller handla hur de vill, men Herren sänder sina skurar i alla fall. Då vattnas våra hjärtans åkrar. Pris ske Gud! Det är härligt. Skulle inte du vilja vara med i den skaran? 


Jag är så glad över, att ingen kan hindra att Gud välsignar oss, när vi öppnar våra hjärtan för honom och jagar efter att lära känna honom. Det är underbart. Du vet, att det är skillnad på att vara bekant med en person och känna en person. Det är många som är litet bekanta med Jesus och Jesusanamnet, men de har aldrig lärt känna honom. Nej, de har aldrig lärt känna honom. Första villkoret för att bli känd med en person är icke att läsa om honom eller se hans kliché i någon tidning. Nej, man måste träffa honom personligen. Det är det första villkoret. Då man har fått ett personligt möte med honom, är det första steget taget till att fortsatt lära känna honom. Ett personligt möte med Jesus är det första villkoret. Han är här nu för att möta med dig. Det räcker icke med det heller. Det gäller sedan att ha umgänge med honom. Pris ske Gud! Att umgås med honom i nöd och lust i motstånd och i seger. Halleluja! På den vägen får vi lära känna honom. Ett gammalt ordspråk säger: ”Den man umgås med blir man lik.” Dess mer du umgås med Jesus, dess mer lik honom blir du. ”O att bli lik dig ren som du är”, sjunger en sångare. Ära vare hans namn! Har vi det så, behöver vi icke springa fram gång på gång för att få ett nytt möte med Herren, ty vi umgås med honom. 


Nå hur skall du ha det? Vill du ha evigt liv? Kom då till honom, som kan ge dig det. Han har själv sagt, att han har kommit, för att vi skall ha liv och övernog. Inte det där tynande livet, som nätt och jämt orkar andas. En sådan människan har ingen uppgift och kan ingenting uträtta. Men det kan den som har det friska, sprudlande och överflödande livet i Kristus. Det kan du få nu i denna stund – om du vill dö. Vad? Dö? Ja, just dö! Du måste dö! också!



”Ty I haven dött, och edert liv är fördolt med Kristus i Gud”, står det i Bibeln. Den gamla adamitiska naturen måste få dödsstöten innan det fördolda livet i Kristus kan springa fram.

På en plats jag var fanns det en man, som dog hastigt. Jag såg honom på morgonen, då han gick som vanligt utanför sitt företag, men ti-digt på förmiddagen var han död. Då var det någon som frågade: ”Jag undrar om han blev frälst innan han dog?” Jag kom att tänka på det, och jag skulle vilja ändra på den frågan och fråga dig: ”Jag undrar om du dog när du blev frälst?” Det är många som aldrig har haft liv i Gud som vi räknar såsom avfällingar. De ville aldrig dö och ville icke låta sig korsfästas med Kristus. De ville icke uppge det gamla livet men behålla det. Men den som är villig att dö med Kristus, han skall leva och regera med honom. Pris ske Gud! Vi skall bli riksdagsmän i tusenårsriket. Det duger det du. Det är inte så dåligt ställt med oss läsare som en del tror. Vi har väldigt härliga framtidsutsikter och framtidsmål. Amen.




Föregående inlägg “De som voro redo gingo in”
Nästa inlägg Midnattsropet!

Relaterade inlägg

Subscribe
Notify of
guest
0 Comments
Inline Feedbacks
View all comments
0
Would love your thoughts, please comment.x
()
x