Ledare: Berno Vidén
Svenska skolan är i kris! Påståendet är ett återkommande obehagligt mantra om en krass verklighet. Sveriges stolta utbildningsväsende halkar ner till katastrofala bottennivåer i internationella mätningar över skolans kvalité och elevernas studieresultat. Nu senast i den internationella kunskapsundersökningen PISA 2012, där Sverige har sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling med f.n. 34 medlemsländer). Alliansen slår stolt ifrån sig, menar att de gör en bra skola och skyller på Socialdemokraterna, vilka i sin tur slår tillbaka, men ordkriget hjälper föga. Fakta är fakta och situationen borde få både regerande politiker och oppositionen att inta en mer ödmjuk position och lyssna mera på de nedtystade röster som faktiskt existerar och även i praktiken har visat på alternativa lösningar på skolproblemet, nämligen hemundervisning.
Hemundervisning passar inte alla. Dock finns det i Sverige hemundervisande föräldrar som med barnens bästa i fokus har valt denna undervisningsform, och som efter gjorda erfarenheter aldrig vill återvända till det gängse skolsystemet. Åberopande självklara mänskliga rättigheter har familjer under flera decenniers tid haft skola med sina barn – i hemmet eller på annan plats. Problemet för hemundervisande familjer är inte att det går dåligt, nej, tvärtom är formen bevisat både effektiv och lärorik, och för närvarande den mest växande rörelsen i hela västvärlden. Problemet i Sverige är att politikerna valt att genom lagstiftning kriminalisera den som åberopar rätten att hemundervisa. Istället för att få det stöd varje kommun vederbörligen borde ge, bestraffas ansvarstagande familjer med hot om sociala utredningar och utdömande av skyhöga vitesbelopp.
För barnens bästa behöver hemundervisande familjer få samma studiero som politikerna i PISA-rapportens efterdyningar vädjar om för skolan. För barnens bästa behöver de mänskliga rättigheter som ger varje förälder rätt att själv utifrån filosofisk eller religiös övertygelse välja undervisningsform respekteras. FN’s deklarationer om mänskliga rättigheter och Europakonventionen är bara två exempel på stadgar som sätter föräldrarnas rätt i första rummet då det gäller att värna om barnens rätt, stadgar Sverige genom riksdagsbeslut godtagit. Men vad svenska beslutsfattare istället gör är att skapa motsättningar mellan barn och föräldrar genom att frånta föräldrarna rätten att själva undervisa sina barn och säga att man gör det för barnens bästa.
Flykting i eget land, är rubriken på en artikel i det här numret som berättar om situationen för rättslösa dominikaner med haitiskt ursprung, hur de med olika metoder fråntas sina medborgerliga rättigheter och önskas ut ur landet. Behandlingen de får utstå är många gånger både förnedrande och grym. Tyvärr ligger Sverige inte långt efter i behandlingen av exempelvis de svenska medborgare som valt att hemundervisa. På grund av den nya skollagen och hur myndigheter och domstolar valt att tillämpa den, har familjer tvingats bryta upp från sina hem och flytta utomlands. Myndigheternas agerande i dessa fall handlar definitivt inte om att ha barnens bästa för sina ögon. Det har däremot föräldrarna, som på grund av denna direkta förföljelse betalar ett högt pris för att barnen inte ska berövas något så värdefullt som hemundervisningen visat sig vara.
Den absolut främsta anledningen att hemundervisa finner vi dock tveklöst i den kristna tron. Barnens vän framför alla vänner är Jesus. I skolan hindras barnen att få lära känna Jesus. Barnen har rättigheter som ingen läroplan har rätt att ta ifrån dem. De har rätt att få lära sig bibelns många berättelser om Jesus, att ha med sig som en barlast genom livet. Barnens rätt är att få läsa om Abraham, Mose, Josua och alla andra viktiga personligheter i den bibliska historien, om hur Gud genom deras liv förbereder ett helt folk på att Jesus en dag ska födas.
För barnens bästa – låt dem få höra julens glada budskap som en sen natt förkunnades för en grupp herdar som vaktade sina får ute på nejden: Idag har en Frälsare blivit född åt eder i Davids stad, och han är Messias, Herren.