Generationers traditioner, kyrkoståt och prästers skrud,
Många helga sakramenten, kör och mustigt orgelljud.
”Jag har vunnit rikedomar och behöver ingenting.
Gud, vår Fader och vår kyrka gör mig trygg med dessa ting.”
”Vår orkester spelar ljuvligt och vår sångkör sjunger skönt.
Mest om kärlek och om blommor, något annat är ej lönt.
Predikanten sårar ingen, talar kärleksfullt och bra,
Och hans ton den är så vänlig; läran så’n som vi vill ha.”
Men så plötsligt spricker bilden. Det är Ordets skarpa svärd:
”Du är fattig och eländig, naken, blind och ömkansvärd.
Se, jag klappar än på dörren, öppna nu” är Jesu bud.
”Jag med dig vill hålla måltid, ge gemenskap med din Gud.”
Köp av guldet som är luttrat, ögonsalva och vit skrud.
Smorda ögon, ren i blodet, pånyttfödd av himlens Gud.
Jesus bor ej i en kyrka gjord av någon mänskohand.
Men ditt hjärta blir ett tempel uppfyllt av den helge And.
Döpa barn är kyrkans lära, konfirmera likaså.
Men har prästen svårt att läsa, kan han bibeln ej förstå?
”Båda gick de ner i vattnet”, ”Den som tror och bliver döpt.”
Det är bibelns klara lära för var själ som han har köpt.
Skökovinet, det berusar, men Guds Ande gör dig sann.
Låt ej kyrkoläror leda till Gehennas djävulsbrand.
Blott av tro på Herren Jesus kan du äga frid med Gud.
Genom blodet, vattnet, Anden, blir du Jesu Kristi brud.
Text & musik: Per-Arne Imsen
Särlaregn nr 118