Vittnesbörd av Aivaras Kulisauskas
Jag kom till Sverige år 2006 för att hälsa på min bror Nerijus som tog med mig till Maranataförsamlingen. Egentligen skulle jag ha stannat bara en natt för att sedan åka till Litauen men blev kvar i gemenskapen på Bällsta. Jag började lite smått med att hjälpa till med det jag kunde. Vi var flera personer från Litauen som fanns där då.
Nerijus påminde mig om att när jag var i Litauen så ville jag döpas. I Litauen var det svårt för mig att ta steget fullt ut. Där ställdes så mycket krav innan man blev godkänd för dopet. Nerijus uppmanade mig att nu ta tillfället och bli döpt till Kristus och så blev det, en söndagskväll i möteslokalen på Bällsta. Tiden gick och jag kom mer och mer in i den arbets- och mötesgemenskap som fanns i församlingen.
Diana, idag min hustru, arbetade ofta i församlingens reception till sent på kvällarna. Eftersom jag hade körkort så började jag att köra hem henne efter hennes arbetspass. Efter ett ha umgåtts en tid så bestämde vi oss för att ingå äktenskap. Idag har vi tre barn tillsammans; Petrus, Lukas och Elisabeth.
Bibeln presenterar för oss personer med både starka och svaga sidor. Exempelvis beskrivs hur Mose blev rädd då han mötte Herren i den brinnande busken. Gud bearbetade honom inför det stora uppdrag som väntade. Mose, som tidigare hade flytt från Egypten, blev förskräckt inför att gå tillbaka till sitt folk. Han trodde att folket förmodligen inte ville lyssna på honom, men Gud övertalade honom att gå. Gud tar hand om oss som vi är och han vet vad vi kan. Han belastar oss inte med sådant vi inte klarar av.
Gud ger den kraft som vi behöver för att tjäna honom. När vi kommer till människor så vet vi inte alltid vad vi ska säga. Vi är olika och har olika mått av tro. Även ateister tror, trots att de förnekar Gud. De tror på kunskap. Människan föds med tro. Vi kan också pröva Herren, vad som är hans vilja och vad som är människors vilja.
Varje människa har sin karaktär. Petrus, en av Jesu lärjungar, var en mycket impulsiv människa, något som också tron kan använda. Då Jesus en gång kom gående på vattnet så frågade Petrus direkt, utan att tänka, om han kunde komma till honom. Herren sa: Kom! Petrus började då att gå på vattnet men efter en stund så tvivlade han och sjönk. – Herre, hjälp mig, ropade han då. Jesus frågade varför han tvivlade. Det kommer sådana stunder också i våra liv, men då finns det en hjälpare, Guds Ande som leder oss rätt.
Vissa dagar kan du vara uppe på höjderna, andra dagar nere i dalen. Gud förändras dock aldrig. Han är evigt densamme. Vi söker denna stabilitet i våra liv. Vi söker den i äktenskapet, i arbetet, i vänskap, i församlingen. Vi vill formas av Guds karaktär och vända om till Herrens ord. Vi är olika människor som reagerar på olika sätt. Den som är svag kan få hjälp från Herren. Den som har ett hårt hjärta kan Herren behöva bryta ner. Andra kan behöva få sin stolthet bruten så att Herren kan komma med sin sanning.
Min uppmaning till dig som läser mitt vittnesbörd är: Sök Herren av hela ditt hjärta. Sätt ditt hopp till honom. Han kan förvandla och förändra ditt liv. Han ger dig kraft för varje dag.
Vi som är i Kristus passar inte in i världen. Vi är ett annorlunda folk. I världen lever människor í mörker utan att vilja ha Guds sanning. I församlingen lever Guds ord och Kristus i centrum. Det skapar ett nytt sätt att leva. Om du varit en tjuv, så slutar du att stjäla och börjar arbeta istället. Man föds på nytt bort från det gamla livet. Vi får ett nytt liv i Kristus.
Vad betyder gemenskapen?
Kristus levde inte för sig själv. Han levde för att i allt göra sin faders vilja. Apostlarna levde och lärde på samma sätt. På liknande sätt får vi som är i Kristus leva för att betjäna och hjälpa varandra.
Idag är frälsningens dag, en nådens tid, fram till dess att Jesus kommer tillbaka. Då tar det andliga kriget slut. Men striden är inte vår, den är Herrens.
Vi har tre barn, vilket är ett stort tacksägelseämne men samtidigt ett stort ansvar. Min bön till Gud är att mina barn ska förstå vad vår tro innebär, att de ska bevaras med en tro på vår levande Herre. Jag önskar att de ska få uppleva vad det betyder att söka Gud och söka hans hjälp. Barnen är verkligen en välsignelse.
Familjen är viktig men det är också församlingen. Församlingen är en familj där människor kan känna trygghet och uppleva gemenskap med varandra tillsammans med vår Herre och Frälsare Jesus Kristus. Vi har ett stort ansvar att vårda om församlingen och gemenskapen.
Guds ord är en nyckel som kan hjälpa dig när du hamnar i olika situationer. Ibland gör vi fel för det finns ingen som är fullkomlig såsom Herren. Men sök Guds ledning och han kan hjälpa dig och leda dig från mörker till ljus. Församlingen är som ett ljus och en stad på berget, Sions berg. Kristus är klippan, vår grund.
Då vi går ut med evangelium så möter vi prövningar. Jag ber att Gud ska öppna människors ögon så att de förstår budskapet. Gud vill öppna vägen till livet för många fler. I mitt arbete träffar jag många människor. Vid ett tillfälle samtalade jag med en äldre kvinna om covid-19. Jag påminde om att Herren Jesus är större än viruset, Ja, svarade kvinnan, jag läste det i bibeln. Vi hade en stund då vi kunde samtala och det blev ett enkelt vittnesbörd till en 90-åring. Hon hade tro och jag fick påminna om hur Gud bevarar och beskyddar.
En period i mitt liv så svalnade mitt andliga liv. Jag somnade men Herren väckte mig. Det finns många som sover inom kristenheten. Lärjungarna somnade under kampen i Getsemane och det handlade inte bara om fysisk trötthet. Det är en andlig kamp.
Till sist delar jag med mig av en psalm som hjälpt mig många gånger:
– Förbarma dig över mig, Gud, för människor jagar min själ. Ständigt angriper de och tränger mig, och tränger mig, ständigt jagar mina förföljare mig. Många angriper mig i högmod. När fruktan fyller mig litar jag på dig (Ps 56:2-4).