Text: Emanuel Johansson
Maranataförsamlingen fick en inbjudan till en Pingstförsamling utanför Kiev i Ukraina. Kontakten upprättades redan för ca 15 år sedan då Folke Jacobsson och Hans Lindelöw var där. Nu skulle församlingen fira sin årliga tacksägelsefest för årets skörd och Hans och jag antog möjligheten att åka dit.
På plats förklarade föreståndare Vasilij Gregorovitsj för oss att för många av församlingens medlemmar och även för stora delar av befolkningen är skörden från de små jordlotter man odlar helt nödvändig för överlevnaden. När äldre systrar kom fram med knippen av grönsaker, några potatisar eller morötter för att lägga upp inför tacksägelsemötet handlade det alltså inte om en tom symbolik från en svunnen tid. Gud hade året som gått svarat på bönen, ”Vårt dagliga bröd, giv oss idag.” Sammankomsten började kl 10 och höll på till ca kl 14. Undervisningen handlade om tacksamheten till Gud och vikten av att också bära andlig frukt i sitt liv.
Efter själva mötet frambars hälsningar. En äldre syster som uppmärksammades fick gå fram och ta emot en stor burk honung. Hon kallades för Anna Magadanka. I sin ungdom hade hon skrivit ner en sång som hon skickat till sin väninna. Detta ledde till att hon blev arresterad och förd till fångläger långt bort i Sibirien, i Magadansk län. Först fem år i fångläger och sedan fem års förvisning från sina hemtrakter i Ukraina. Sången som föranledde detta ska ha hetat ”Jesus gick ut från templet” och handlade om Jesu tal om den yttersta tiden.
För mig blev det en stark påminnelse om att våra syskon i öst fortfarande har förföljelsen under sovjetmakten i gott minne. Många fick lida för sin tro. När Sovjet sedan föll blev det fritt att leva ut sin tro och verka för Evangelium. Sedan dess har många bönehus byggts och många församlingar bildats. Men våra syskon i Ukraina ställer sig ibland med delade känslor till denna frihet och menar att tron utan denna utsatthet och luttring blir försvagad.