Appell av Leif Löfgren
Du kanske har stora frågetecken i ditt hjärta och brottas med omständigheter som verkar totalt omöjliga för dig att komma ur. Men jag har en hälsning till dig från den Herre jag tjänar; denne underbare frälsare som lyfte mig upp och förvandlade hela mitt liv; att det finns en öppning, det finns en utväg också för dig.
En pappa berättade för mig medan tårarna strömmade utför hans kinder, om sin tonårsdotter som var ute i knarksammanhang. Han älskade henne så oerhört mycket. I sin desperation tog han telefonen och ringde till en sån här terapeut som hjälper människor. Vet du vad han fick för svar, där han vädjade och bad om hjälp för sin dotter som satt fast i knarkhelvetet? Terapeuten svarade så här: -Har dom en gång blivit fast i de där sammanhangen, så är det som regel att de fortsätter livet ut. Pappan blev alldeles förkrossad och desperat. Men i det ögonblicket får han se hur en genomborrad hand räcks över muren, över muren till fängelset där hans tonårsdotter satt fast i knarkträsket. Handen går ned i denna avgrund och lyfter dottern upp ur detta sammanhang. Han får uppleva att dottern kommer hem och blir fullständigt upprättad och är i tjänst för Herren idag.
Det finns inga omöjliga fall. Täpp igen öronen för otrons människor som säger att det är omöjligt. För Gud är allting möjligt, för Jesus har vunnit en fullkomlig och triumferande seger på Golgata. Och jag har en hälsning till dig, min vän: Den seger Jesus vann där på Golgata är din och min seger!
Älsklingsplatsen för den frälsta människan, det är inte ute på diskotek och i världsliga sammanhang; tidningen Expressen och Aftonbladet och Hänt i Veckan och allt vad det heter. Sky sådana där sammanhang! Älsklingsplatsen för den frälsta människan är Golgata. Det är blodet. Det är försoningen, det är korset, halleluja.
Jag ska nu läsa ett ord. Demonerna i helvetet skakar när de får höra det här budskapet:
-För ditt förbundsblods skull vill jag ock släppa dina fångar fria ur gropen där intet vatten finnes. Så vänden då åter till edert fäste, I fångar som nu haven ett hopp. Ja, det vare eder förkunnat i dag att jag vill giva eder dubbelt igen. (Sak 9:11-12)
Den Gud jag har lärt känna, han giver inte undermåligt, han giver alltid i överflöd! När jag fick möta denne underbare frälsare, så fick jag inte nätt och jämt förlåtelse för mina synder. Jag fick uppleva mycket, mycket förlåtelse för mina synder! En del tar det väldigt lätt, det här med synd får man inte säga så mycket om idag. Det finns en syndakatalog som är skriven i Galaterbrevets femte kapitel. Men det finns präster i det här landet som ignorerar det fullständigt, och välsignar synden. Det kan vara som en dödsmatrikel egentligen. Människor som har hamnat i en grop utan vatten.
Här läste vi om gropen där satan fjättrat mänskligheten. Han lurade människorna i lustgården och sa: -Du ska inte tro på det där. Du kan äta av frukten och göra precis som du vill! Kasta av dig bojorna och gör dig fri! Lyd inte Gud, säger satan, och så fjättrar han mänskligheten både till hand och fot. Han kastar ned dem i en grop där det inte finns något vatten, ingen välsignelse, ingen stimulans, ingen glädje alls. Tänk att hamna i ett sådant sammanhang. Jag har varit där. Jag kan säga dig att mänsklighetens allra värste fiende är synden. Billy Graham sa så här: Synden är som en rasande kobraorm. Den fungerar som en förrymd mentalpatient. Jesus säger så här:
-Jag har makt att här på jorden förlåta synder.
”Och synder utav alla slag strykas i ett enda drag uti blodet”, sjunger vi.
Vi är i Abrahams förbund och vi är i nya förbundet. Jesus gick inte med bockars och kalvars blod, men med sitt eget blod gick han, en gång för alla in i det allra heligaste och vann en evig förlossning. Är det inte underbart? Vi borde tacka Jesus ännu mycket mera än vad vi gör för detta välsignade blod som Jesus göt ut på Golgata. Om vi vandrar i ljuset såsom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra, och Jesus, Guds sons blod, renar ifrån all synd. Vi ska vara i gemenskap med Honom först och främst, och så får vi gemenskap med varandra. Kontinuerligt får vi uppleva detta välsignade reningsbad från himlen över våra liv. Det har varit min terapimetod under de trettio år jag känt Jesus, då jag fick komma, fjättrad till hand och fot till Jesus och uppleva hur band och bojor brast. Bibelordet som nådde mig i dessa sammanhang var:
– Snart skall den fjättrade lösas ur sitt tvång. Han skall icke dö och hemfalla åt graven. Ej heller skall han lida brist på bröd.
Ära vare Herrens underbara namn. En sådan frälsare har vi på vår sida, halleluja! Det heter också i Hebr 12 att vi har kommit till en högtidsskara och vi har upplevt ett blod som talar bättre än Abels blod. Blodet talar till oss också idag. Det talar om syndernas förlåtelse, det talar om upprättelse. Och det talar oss till godo ända in i himmelen. Vilken frälsare vi har! Vilken seger, vilken triumf! Vilken seger Jesus vann på Golgata när han sprängde dödens fjättrar! Vi kan säga som i påskpsalmen: ”Bortvältrad är stenen och inseglet bräckt, och vakten har flytt för hans andes fläkt och avgrunden bävar, halleluja!” Jesus lever, halleluja!
Jag läste i kyrkohistorien att det var vid år trehundra man beslutade om att ha påsken i samband med månljuset och första söndagen efter 22 mars – det var litet krångligt det där när man bestämde om att vi skulle ha uppståndelsedagen och påskdagen en viss söndag. Men då tänkte jag så här: när vi blir frälsta, då har vi påsk precis varenda dag! Vi har ständigt Jesu uppståndelse i centrum. I nattens timmar har vi Golgata, försoningen och korset i fokus! På några veckor ska vi ju fira Kristi himmelsfärdsdag och pingst och allt vad det heter. Det är ju ständigt levande Maranataropet i vår hjärtan och pingstens budskap!
Jag vill sluta med att påminna om bibelordet jag började med. Hur skulle han få upp dessa människor ur gropen? Jo, ”då hjälpte honom hans egen arm”. Herrens arm är inte för kort så att den inte når dit ned. I Jesaja 59 står att han förundrade sig att ingen grep in. Att ingen tog ett initiativ och hjälpte till. Men då tog han själv initiativet! Och det är Jesus som har tagit initiativet till att nå var och en av oss, så att vi är frälsta och upprättade och har våra namn skrivna i livets bok. Och när Herrens armar naglades fast där på Golgata, då var det han som tog initiativet och lyfte upp en människa. För så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde son på det att var och en som tror på honom inte ska förgås – det gäller dig vilket namn du än har, det gäller dem som sitter inne i bunkrar i fängelset och bara de nämner och ropar namnet Jesus, blir de frälsta i ett enda ögonblick. Det var inte med goda gärningar de kom upp ur gropen, inte med välformulerade böner. Nej, det hjälper inte hur mycket du offrar i offerboxen. De kom upp ur den djupa gropen, där det inte fanns något vatten, uteslutande för att Jesus själv lyfte dem upp ur förnedring och elände. Han drog mig upp ur fördärvets grop, han hörde mitt rop och han ställde mina fötter på en klippa och han lade i min mun en ny sång, en lovsång till Gud.
Syndens lön är döden, men den gåva Gud av nåd giver är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre. Det var Herren som tog initiativet och lyfte dem upp. Och detta förbundsblod har jag försökt tala om denna långfredag. Det är det enda giltiga inför allmaktens Gud och inför den onda andevärlden. Har du upplevt detta att när Herren är med oss, vem kan då vara emot oss? Han har lovat att vara med alla dagar intill tidens ände.
Herren är här, och med sin genomborrade hand lyfter han bördorna, lyfter korsen och ger himmelskt mod.
Igen och igen har herdegossen Davids ord när han stod inför jätten Goliat kommit till mitt hjärta. Vi har alla någon Goliat-jätte som försöker knäcka oss. Men David sa: Må ingen låta sitt mod falla! Som vår dag är, får vi uppleva den himmelska kraften över våra liv. Vår himmelske försvarsadvokat manar gott för oss med outsägliga suckar. Vad vi rätteligen bör bedja, det vet vi inte, men anden manar gott för oss med outsägliga suckar. Han manar gott för oss i det himmelska tabernaklet. Han har fullständig kontroll över skeendet i mitt liv. För han är seendets Gud och härnere råder hans eviga armar. Därför kan han ock till fullo frälsa dem som genom honom komma till Gud. För han lever alltid för att mana gott för oss. n