Vittnesbörd av Marie Stenfelt
När man kommer hit till Bällsta säger allesammans: Välkommen, välkommen. Sen tänkte jag, vilken välkomst det blir den dag vi ska få möta Jesus!
Jag ska berätta lite om mig själv, och om Jesus förstås. Jag hade varit borta från Jesus i många år och så kom jag tillbaka och blev frälst. När jag blev frälst så frågade de som bett för mig: Är du döpt? Nej det blev jag ju som liten så det behövs inte, tyckte jag. Men så läste jag Guds ord och förstod att jag också måste bli döpt. och så blev jag det och så var jag glad för dem som hade visat vägen. Den kvällen jag blev döpt var en söndag. Då tänkte jag att nu ska jag berätta för en arbetskollega att jag blev frälst och döpt. Jag bad den natten; jag tror att jag sov bara tre timmar Och jag tänkte: vad ska jag säga till dem? Så gick jag på morgonen till arbetet. Det var alltid en samling på morgonen med pedagogerna. När jag kom dit, så sa jag till dem:
-Vet ni vad, jag har blivit frälst!
-De går väl över sa de.
Nej, sa jag, det går inte över, det blir bara mer! Jag berättade att jag har blivit döpt också.
– Nu, som vuxen? undrade de.
-Ja, sa jag. Jag har blivit döpt och känner att jag verkligen fått in Jesus i hjärtat.
Nästa dag frågade de igen om det gått över, men jag sa nej, nu ska det hålla! Jag hade inte så stor kunskap i bibeln då, men vilken glädje det är i hjärtat när Jesus kommer in och får lysa! Mina arbetskamrater tog väl emot vad som hänt med mig och när det hade gått två månader sa de:
-Nu tror vi inte längre att det går över!
Tidigare hade jag haft så många olika idéer, än här än där, men den här gången visste jag att det skulle hålla, för Jesus hade flyttat in i mitt liv. Jag arbetade på den platsen i fem år. Sedan sökte jag arbete närmare bostaden, för att inte ha så lång restid till och från jobbet. Jag gick på en arbetsintervju. De ställde många frågor om allt möjligt och jag berättade också om att jag var frälst och trodde på Gud. Det var många som hade sökt för att få den platsen, och de som gjorde arbetsintervjun fick mitt nummer och skulle ringa ifall de skulle anta mig. Hemma bad jag och väntade. Nästa dag ringde telefonen. Det var från den nya arbetsplatsen, och man meddelade att jag skulle få anställningen! Den som anställde mig hade sagt att nu får vi en som är frälst, det är bäst att vi är snälla mot henne! Allt gick fint och jag arbetade där i 6 år. Jag är väldigt glad att jag fick arbeta med barnen där. Jag hade hand om ett barn som behövde extra stöd i en grupp på 40 barn.
Det finns en sak jag alltid tänker på: Det håller, det håller! Och det är Jesus som håller oss fast. Hur vi än brister eller hur det än ser ut, så håller han oss uppe.
Jag vill säga till dig som ännu inte tagit emot Jesus i ditt hjärta. Gör det nu. Du kommer aldrig att bli sviken. Så tag emot honom. I Jesu namn Amen!