Midnattsropet

Predikan av Yngve Stenfelt

Hur än jorden nöts och bryts ned så finns det någonting som är bestående. Något som håller, något som har evigheten i sig – Frälsningen i Jesus Kristus, prisat vare Herren! Den påverkas inte av nedbrytningsprocessen. Den blir aldrig utnött.

Vi har lärt känna bibelns gestalter. Vi har läst om exempelvis David. Vi har varit med honom när han var i grottan, när han var hos filistéerna, och när han besegrade Goliat med en sten som han hade hämtat vid bäcken. Det känner vi till, men framförallt lär vi känna honom i hans budskap, som vi möter i Psaltaren.

Av Hans Lindelöw

I Lukas evangelium talar Jesus om sin tillkommelse, och säger bland annat så här:

- Men tagen eder till vara för att låta edra hjärtan förtyngas av omåttlighet och dryckenskap och timliga omsorger, så att den dagen kommer på eder oförtänkt; ty såsom en snara skall den komma över hela jordens alla inbyggare. Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen (Luk 21:34-36).

Text: Missionär Stig Andreasson

Många tragiska händelser har utspelat sig bland olika folk och länder under historiens gång. Krig, naturkatastrofer och folkmord hör tyvärr till mänsklighetens tragiska historia.

Ett folkmord som knappast fått särskilt stor uppmärksamhet i vårt land, är det som drabbade det armeniska folket mellan åren 1915 och 1923. Över en miljon människor förlorade livet i denna landsomfattande massaker. Men ännu fler lyckades fly från blodbadet och fann en fristad i Amerika, Frankrike eller något annat land.

Ladda ner PDF

Avslöjad synd är nåd från Gud

Ledarartikel

Jesus - tänk på mig!

Appell av Stina Fridolfsson

Hindren ger vika i Jesu namn!

Vittnesbörd av Tony Eriksson

Kom ihåg mig, men glöm inte henne

Bibelstudium av Berno Vidén

Brand på Maranataförsamlingens missionscenter

Kortnytt

Kärleken - Guds energi

Bibelstudium av Tage Johansson

För dig som törstar - det finns en källa!

Appell av Märta Berg Strömmare

Att halleluja

Det var en stor förmån att den 16 augusti få vara med på minnesstunden efter nyligen hemgångne Kjell Roos tillsammans med hans nära och kära.

Kjell minns vi som brinnande väckelseevangelist. De som var med redan när en grupp från Maranataförsamlingen i Stockholm flyttade samman i en storfamiljsgemenskap på Johannelund i Bromma minns ännu mer.

År 1973, en dag när den nedgångne knarkaren och gangstern Kjell efter ett av sina många fängelsestraff hade muckat från anstalten, kom han något vilsen traskande in genom dörren på Johannelund och frågade efter Hans Brynte, en av de unga bröderna som bodde där och som hade avtjänat ett fängelsestraff för vapenvägran, och då fått tillfälle att vittna för Kjell om att Jesus kan förvandla och ge ett nytt liv. Hans hade gett Kjell adressen till Johannelund och nu längtade Kjell efter livsförvandling. Han inbjöds att sitta ner, fick kaffe och smörgås och mest av allt Kristi kärlek och ett nytt liv. Kjell fann också sin fru Majken i församlingsgemenskapen på Johannelund.