Posts

I den serie väckelsemöten som har hållits i Maranata - tältet vild Fiskaregatan i Nässjö har stora skaror samlats för att lyssna till det frigörande budskapet, kväll efter kväll. Gud har gjort stora ting. Flera har i dessa. möten blivet härligt frälsta, avfällingar har kommit åter till Herren och upplevat förnyelse. Längtande Guds barn har blivit döpta i helig Ande och prisat Gud på nya tungomål. Flera sjuka lhar bliivet underbart helbrägdagjorda. Under dessa tre veckor har fyra dopförrättningar hållits då nio stycken har döpts till Kristus. Fem döptes av Donald Bergagård andra söndagen, och fyra döptes av Erik Gunnar Eriksson. En :döptes ruorsdag, en söndagseftermiddag och två söndagskväll. Det är härligt då man kan döpa alltefter som tiden är läglig.

Bertil Fredriksson Vid tretton års ålder bröts min gemenskap med levande Gud. Uppvuxen i ett troende hem, hade jag fått uppleva frälsning vid nio års ålder, och tillhört en pingstförsamling. Efter att i fem års tid ha druckit ur världens usla brunnar, kommer jag en vårkväll gående på en av Uppsalas gator, djupt bedrövad och fylld av oro. Allt syntes tomt och hopplöst, då plötsligt Gud begynte tala i mitt inre. Han manade mig att gå till Filadelfiakyrkan. En kamp uppstod i mitt inre, jag började röka cigarett på cigarett och jag sa till Gud: ”Om jag i kyrkan på något sätt kan få ett tecken genom ett budskap, så skall jag åter överlämna mitt liv i Jesu händer.” Våckelsemötet höll på att avslutas då jag kom in i kyrkan. Sångarna sjöng. Efter sången kom ett budskap i tungotal med uttydning. Ära halleluja! det var direkt till mig. Jesus älskar mig, och han lovade i budskapet att leda mig steg för steg, bara jag var villig, och vågade följa honom, och tro på hans löften. Jag var överbevisad. Det ingen predikan kunde ha gjort, det gjorde Gud. Mitt hårda hjärta var krossat. Ära vare Jesus! Tack och lov! Frälsningsfröjden strömmade in i min själ och förseningen blev en verklighet. Kamraterna på arbetet, polarna i raggargänget, bekanta av alla slag fick höra och se en pånyttfödd Bertil Fredriksson. Ära vare Jesu underbara namn. En dryg vecka efter denna frälsningsupplevelse, sitter jag och lyssnar på ett inspirerat budskap av broder Thure Bils, som då besökte Uppsala. Hans budskap gällde den avtagande kraften blantcl Guds folk och som församlingarna ej är vakna över. Men han framhöll också att Jesus år .angelägen om att få beklåda sitt folk med Andens kraft. Och där i mötet får jag uppleva denna underbara kraft, och jag fick prisa Jesus i nya tungor. Jag fick en underbar kärlek till Jesus och min åstundan blev att vinna de själar Jesus lidit och dött för. Jag fann ej den möjlighet att verka för Jesus på det sätt jag förstod vara Guds vilja, i den kyrka jag blivit frålst. Vid samtal med en av de predikande bröderna föreslogs mig medlemskap i församlingen för att där vara ett salt. Men min önskan är att vara ett salt i förruttnelsen och uppleva att Guds ande fritt verkar i församlingen. Då mister aldrig saltet sin sälta. Allt detta drev mig att söka kontakt med vänner, som hade samma längtan som jag. Jesus ledde mina steg till en grupp s. k. fria vänner. Här har jag nu funnit mening med mitt liv. Vi har inget namn ännu men vi höjer ropet: Maranata! Alla kristna behöver vakna upp inför detta rop. Här har Jesus frälst själar, förnyat och döpt l’a’ngtande i den Helige Ande. Två ungdomar har fått nåd att följa Jesus i dopets grav. Äran tillhör Jesus. Livet är nu ljus och frid, och jag vill, som Paulus utropa: Maranata! Kom Herre Jesus!

Donald Bergogård Vi befinner oss i ett avgörande skede på den andliga fronten. Det har länge varit ett svårt nödläge. Många frågor har ställts och många åtgärder har vidtagits, men på många håll kan man inte skönja någon förändring till det bättre, snarare tvärtom. Det blir alltmer den mänskliga konsten som framträder och världsligheten tränger sig in mer och mer ibland Guds folk. Lovsång, tungotal, profetia, uttydning, helbrägdagörelse, och kraftgärningar, samt under och tecken, som skedde i forna dagar, får man söka efter. Detta är sällsynt i denna tid. Predikanter inom *olika samfund framhåller med säkerhet att vi inte kan vänta någon större väckelse, ty det *skall ju vara såsom i Noas dagar i den sista tiden, menar de. På detta sätt sövs massor av kristna in i den otnon. I olika samfund går det för ungdomen att blanda sig inivärldens nöjen. På söndagsförmiddag kan de sitta med ett sken av gudsfruktan, men de vill inte veta av Guds kraft. Om man inte kan med att gå till danshaket eller dansa i ungdomslokalerna, så ordnar man privat dans hemma med en grammofon som sköter musiken. Kusligt! fruktansvärt! Skulle de hemgångna pionjärerna veta om detta nödläge, skulle de inte få någon vila hos Herren. Det är sant att det skall vara ett svårt läge i den yttersta tiden, då satan skall rasa med stor listighet och makt. Men det finns en, som aldrig har förändrats och det är han som vann seger över satan genom sin död på Golgata och hans namn är JESUS KRISTUS. Hebr. 13:8 säger, att han är densamme igår ‘och idag så ock i evighet. På ett annat ställe heter det att för Gud är allting möjligt, och vidare: ”Om du trodde skulle du få se Guds härlighet” och åter ”allt är möjligt för dem som tror.” Med detta för ögonen ser jag det så, att .antingen skall vi uppleva en mirakelväckelse, d. v. s. att Herren får väcka oss över att undrens Gud lever än och att han just nu, idag både vill och kan förändra förhållanden, eller om vi Iicke tror det, går vi en säker undergång tillmötes. Nu gäller det väckelse och åter Väckelse över de Guds möjligheter som står till vårt förfogande. För att den stora massan av människor skall vakna och börja tänka på Gud och evigheten, måste det till Guds kraft. Icke bara med ord, utan Guds kraft demonstrerad öppet bland människor. Så var det då Jesus vandrade i lekamlig skepnad på jorden. Där han gjorde under och tecken samlades folket och många kom till tro på honom, då de såg vad som skedde. Så var det även då de vittnen Vi läser om i Apostllagärningarna, förkunnade evangelium. Det ‘heter bl. a. ”Gud gjorde genom Paulus kraftgärningar av icke vanligt slag.” Vi kan inte blunda för, .att de under som skett fordom haft en stor betydelse med tanke på evangelisationen och väckelsen. Tidenär inne nu, då Herren måste få komma till och göra stora ting. Än idag kan stora under och tecken, samt kraftgärnixngar av icke vanligt slag, ske först med tanke på all [den nöd som råder bland människor, som lider av värk och plågor. Lama, blinda, halta, lytta, döva och sjuka av alla slag som kan nämnas, väntar på hjälp. Men Gud gör inget utan redskap. Gud behöver redskap som är villiga att ge allt för Herren. Offra sig själva, sin egen bekvämlighet och gå helt in för att bli fullt utrustad med tro och helig Ande. Var därför med i den bedjande skaran, som ropar till Herren om att Guds heliga eld får gripa tag i många vittnen och sända dem ut med ett fulltonigt evangelium. Jesu befallning står där ännu idag: ”Gån ut i hela Världen och prediken evangelium för allt skapat. Den som tror och bliver döpt, han skall bliva frälst, men den som icke tror, han skall bliva fördömd. Och dessa tecken skola åtfölja dem som tro, genom mitt namn skola de driva ut onda andar, de skola tala nya tungomål, på sjuka skola de lägga händerna, och de skola då bliva friska.” (Mark. 16:1518). ”Och där I gån fram skolen I predika och säga: Himmelriket är nära”. Boten sjuka, uppväcken döda, gören spetälska rena, driven ut onda andar. I haven fått för intet, så given då för intet.” Matt. 10:7, 8. Och han sade: ”Se jag är med eder alla dagar intill tidens ände.” Matt. 28:20. När dessa ting blir levande fakta för oss, blir förkunnelsen positiv och framburen med en hänsynslös frimodighet i tro och helig Ande, samt praktiserad, och då är mirakelväckelsen redan i gång. Många härliga ting har vi redan fått skåda. Men jag har den tron, att detta bara är begynnelsen till vad som skall ske. Vårt land skall skakas ‘om av Guds eviga och väldiga makt. Tro det! Aldrig har han svikit vad han lovat. I mötena som hålles nu, på många platser i vårt land, får vi höra om hur själar blir frälsta, döpta i vatten och döpta i helig Ande och från de som varit sjuka lyssnar vi till vittnesbörd om helbrägdagörelse. Lovprisningen, som stiger upp till Herren, ljuider med kraft Bliv också [du med i denna skara. Tiden är kort. Donald Bergagård

Henning Thulin

”Jag jag är den, som utplånar dina överträdelser för min egen skull, och dina synder kommer jag icke mer ihåg.” Jes. 43:25.

Detta löfte gäller än i dag. Jag upplevde i ensamheten en underbar frälsning genom Jesu namn den 21 aug. 1931 i Junosuando prästgård. Då var jag komminister i Jnnosuando. Jesus döpte mig också i den Helige Ande vid en nattvardsgång i Junosuando kyrka. I 5 år var jag frälst och andedöpt som präst i svenska kyrkan. Men Herrens Ande ledde mig till dopgraven. Den 2/6 1936 fick jag följa Jesus tillsammans med min hustru i dopets grav i baptistkyrkan i Visby. Utan att Iha en aning om, vad som skulle bli mitt öde, fick jag nåd att gå Ordets väg. Odh löftet höll. Pris ske Gud!

Gunnar och Margareta Eklund

Mombasa den 1 juni 1962
_
_ Kära vänner i Örebro fria församling.

Guds underbara frid.

Hjärtligt tack för den senaste tidningen av Midnattsropet. Det är alltid lika uppmuntrande och intressant att se, vad som händer därhemma och vad Gud gör ibland Eder.

Vi mår allesammans bra, efter en del svårigheter som vi har haft att kämpa med. Margaretha har repat sig mycket bra sedan pojkens födelse, och den lille som är allas kelgris mår också förträffligt. Länge varade inte glädjen förränett dråpslag träffade familjen och ingen mindre än undertecknad. Jag åkte in på sjukhuset och läkarna konstaterade, att jag hade njursten, en ganska besvärlig åkomma med mycket svåra smärtor. Efter en veckas sjukhusvistelse fick jag återvända hem, och läkarna sade, att de kunde se på röntgenplåten att det varit en sten där, men nu var den borta. Så jag tackar Gud för hjälp även i denna situation