ÖREBRO I föregående nummer presenterade vi på denna och följande sida en ung amerikansk evangelist, som Gud fått använda på ett märkligt sätt i Amerika och Kanada. Det var en upplevelse att träffa Richard Hansen och lyssna till det budskap Gud lagt på hans hjärta. Med stor kraft och frimodighet sjöng och predikade han. I Örebro medverkade broder Hansen i fyra möten. Lördagens möte i Konserthuset och söndagens möte i Flickläroverkets aula var särskilt givande. Gud mötte oss underbart och många upplevde i dessa möten helbrägdagörelse och andedop. De två sista mötena blev nog lite annorlunda än vi hade tänkt oss, beroende på att pressen skapade sensation kring vissa för oss ovanliga yttringar, som inträffade under tisdagskvällens möte i Jönköping. Det är ju förunderligt vad litet *som skall till på troslivets område för att det skall bli storm och spekulationer omkring det Herren verkar. Vi måtte vara ett mycket andefattigt folk. Till varje pris skall allt föras ner på ett för det mänskliga förståndet acceptabelt plan. Men Gud gör under, och det han gör kan icke och “behöver icke heller någon psykologisk analys. Torsdagskvällens möte bevakades omsorgsfullt av ett stor uppbåd journalister och pressfotografer’. Besvikna drog de tillbaka efter mötet, ty det var inget sensationellt att upptäcka. Man hadehamnat i ett vanligt Väckelsemöte där det icke fanns rum för några sensationer. Trots den väldiga publiciteten, som helt oväntat kom, var icke Folkets Hus Asal fullsatt. Omkring 450 personer hade kommit till mötet. Det var en intressant iakttagelse. Man har nämligen sagt att den fria verksamheten samlar omkring sig ”köttsliga” bröder, som använder olika reklamtrick för att hålla verksamheten vid liv. Det förunderliga är emellertid att lika mycket folk kommer till sammankomsterna antingen vi har långväga och kända gäster såsom talare eller vi. såsom oftast är fallet, är hänvisade till församlingens egna krafter. Så är det alltid när väckelsens eld brinner. Richard Hansens besök satte emellertid djupa spår efter sig, och vi skördar fortfarande mycken välsignelse av hans insats här. Vi räknar med att han skall komma hit igen och stanna här en längre tid. Vi tackar Gud för bröder, som ställer sig helt till Guds förfogande. Broder Aage Samuelsen och syster Ella Sörensen var också med till Sverige. Peter Kallas gjorde en god insats som tolk. Det var första gången han tolkade, men han är gripen av Gud och lyckades förvånansvärt bra med den uppgiften. I övrigt deltog bröderna Donald Bergagård, Agne Bark, ErikGunnar Eriksson, Gösta Svensson och församlingens sångare med hänförelse och kraft. Arne Imsen JÖNKÖPING Den kände evangelisten Richard Hansen från Canada gästade Jönköping måndagen den 29tisdagen den 30 jan. och talade och sjöng tillsammans med Aage Samuelsen och Ella Sörensen från Norge. Mötena, som hade anordnats av Jönköpings Fria Församling, rönte livligt intresse och samlade mycket folk. På måndagskvällen var det omkring 700 lyssnare i den förträffliga lokalen Rigoletto, Folkets hus. Pa måndagskvällen vittnade Hansen om sin frälsningsupplevelse, helbrägdagörelse och sin kallelse till helig tjänst. Det var gripande att höra hur Herren hade varit med i de olika skeene dena i Hansens liv. Det ‘blev ett långt möte, men alla de som stannade kvar fick bevittna ett mirakel, som aldrig tidigare har hänt i något möte i vårt land. Väldoftande olja sipprade fram från Hansens händer och små vita kors visade sig på överhanden, samt märken, liknande sår, visade sig inuti hans händer. Ofta då Hansen predikar visar sig ett litet vitt kors (med skarpa konturer) i hans panna. Detta tecken har han fått av Gud genom en Herrens ängel, som uppenbarade sig för honom efter en tids bön och fasta. Den Gud som fordom gjorde märkliga ting, som väckte häpnad bland människor, är densamme och gör underliga, ting även i våra dagar. Många sökte sig fram denna kväll för förbön. En mäktig ande var verksam. Flera blev helbrägda och döpta i den helige Ande. Tisdagskvällen hade många kommit för att lyssna. Hansen predikade med en väldig smörjelse om vår möjlighet att uppleva Guds suveräna makt i dessa dagar. Under predikan var det en sådan kraft att några hoppade upp och jublade. I avslutningen kom många fram till förbön för att bli helbrägdagjorda. En ond ande blev utdriven ur en kvinna. Man kunde tydligt se hur kvine nans anletsdrag förändrades från sorg till glädje, då den onde anden lämnade henne. Detta är bibliskt. Jesus sade: - Genom mitt namn skola de driva ut onda andar. Mark. 16:17. Han som fordom gav uppdraget och löftet samt stadfäste ordet, han är densamme och verkar med dem. Gud vare lov. Som tolk tjänade broder Peter Kallas från Danderyd. Broder Hansen kommer troligen tillbaka till Jönköping. Missionär Ella Sörensen stannade över onsdagen och talade med glöd och kraft. Herrens Ande var underbart verksam. I slutet av mötet utlöstes en underbar lovprisning till Jesus för hans väldiga nåd. För allt som har skett giver vi Jesus äran. Han allena är värd den, ty det är han som verkar. Pris ske Gud. Snart kommer han för att hämta sin blodtvagna skara från jorden hem till bröllopssalen i himmelen. MARANATA. I en två veckors mötesserie i Jönköpings Fria församling har bröderna Erik Gunnar Eriksson och Gösta Svensson från Örnsköldsvik medverkat. Många härliga ting har skett och Guds nåd har varit verksam till frälsning. Donald Bergagård och församlingens sångare har även medvere kat. Förstärkning har vi ofta från Sionförsamlingen i Falköping, vilket vi är mycket glada och tacksamma för. All ära till Jesus, som har köpt oss åt Gud med sitt blod. Donald Bergagård.
Jesus Kristus löste mig
Curt Olson:
Jesus Kristus löste mig
Jesus frälste mig på Frälsningsarmén i Malmö 1948. Jag är handelsresande till yrket och reser på västra Sverige och besöker bl. a. landskap i Värmland.
Vid ett besök i Arvika för några månader sedan träffade jag några troende vänner där. Vi kom att samtala om Norge och väckelsen där. Så beslöt vi att om möjligt resa en tur till Oslo över en lördag och söndag. Tidigare hade vi läst i Aftenposten om alla dessa ”frikyrkosammankomster” som hålles i Oslo. Därför var vår gemensamma önskan att åka dit och se om det var ”lika torrt” där, som det för närvarande är i de flesta frikyrkor i Sverige. Så kom vi då till Oslo en lördagkväll. Efter ett meningsutbyte gick vi till den Frie Evangeliske Menighet på Möllergatan 38. Folk man talade med på gatan sade att det var en ”sekt” efter T. B. Barrat och då borde det väl vara bra. Därför gick vi alltså dit. Ja, det var mycket att få för sin hungriga själ - erfor jag i varje fall, även om det fattades något. Vid denna tidpunkt förstod jag inte vad som fattades.
[Läs mer]"Tror du detta?"
Predikan av RICHARD HANSEN Joel 2:21, 3:5. Joh. 11:2026. Guds ord är det mest dyrbara ting vi har inför våra ögon i dag. Det är det enda påtagliga och skall bestå i evighet. Vad Gud än har lovat i sitt ord, kan vi vara säkra på att han håller, ty Gud är ingen människa, så att han skulle ljuga. Därför vet vi, att vad han har lovat, det, som hans mun har uttalat, det måste och ‘skall ske. Ty det står: ”Så säger Herren”. Amen! I den stora spanska Armadans dagar, då Spanien hade den största flottan i hela världen, var spanjorerna kända för sina stora upptäcktsfärder och resor till många okända ställen i Världen. Så hände det en dag, att denna nation började skryta med stora ord. De präglade på alla mynt och sedlar detta motto och slagord på latin: ”Non plus ultra”. Det betyder, ingenting här bort* om. Och grunden till att de hade detta motto var, att de trodde att de hade kommit så långt som det Över huvud taget var möjligt att komma. De trodde att de hade upptäckt allt det, som var möjligt att upptäcka. Därför skröt de i sin stolthet över att det var ingenting bortom. Men så kom det en dag en man, som Spanien inte hade hört talas om förut. Den mannen sade: ”Jag tror likväl att det finns mer att upptäcka i världen”. Denne man var Kristoffer Kolumbus. Då sade drottning Isabella: ”Om du tror att det är så, då vill jag ge dig pengar och allt vad du behöver för att upptäcka detta land”. Nu det många, som försökte övertala Kolumbus att inte göra den resan, ty i de dagarna trodde folket att jorden var flat, och om man hissade segel för att segla mot väster så skulle man ju komma till världens ände och tippa utför och detta skulle medföra slutet. Men Kolumbus hade beslutat sig för att finna något annat, och det kom också den dagen då han reste och kom tillbaka. Då kunde han också säga: ”Jag har funnit ett annat land, ett land, som är mycket större än detta land, ty det är något bortom”. Då sade drottningen: ”Nu måste vi förändra mottot på våra sedlar”, och de ändrade det till: Plus ultra. Det är något här bortom. Amen! Det är många människor, som är i en liknande ställning, som Spanien var en gång. De tror, att de har fått tag på allt det, som Gud har satt i församlingen, och de tror att den väckelse, som de har, är den sista väckelsen, och att den församling de har, är den sista församlingen. Men jag skall tala om för dig att det är något bortom, hos Gud, ty det är ett land bortom, i Herren. Amen! Det har kommit människor ur de olika århundradena och för varje gång människor sagt att detta är gränsen, så är det alltid en eller annan, som har uppstått och gått bortom. Vi har sett det hos vetenskapen. Man har sagt, nu har vi upptäckt allt, men så har det kommit någon, som sagt, jag tror att det är ändå mer bortom. Katolikerna trodde att de hade allt, det enda rätta. Då fann plötsligt Martin Luther, att det var något mer bortom. Wesley såg också att det var något bortom. Det finns mycket mer att få hos Gud, ty vi har icke sett allt det Gud kan ge ännu, och den dagen, då vi har sett allt det Gud kan ge, då skall det ändå vara ännu mer nästa dag att få från Gud. Därför är Guds folk uppmanat att gå bortom. Halleluja! Du bör ständigt vara på marsch med Herren. Och är det ingen annan, som tror det, så tror jag det. Därför går jag framåt. Vi skall se på mannen Mose. En dag gick han till Egypten för att befria fångarna, som var där. Jag kan gott tänka mig att de, efter att ha varit över fyrahundra år i Egypten, nu började tänka efter om det fanns någonting utanför Egyptens gränser. Men när Mose kom hade han en syn och en uppenbarelse, som räckte mycket längre än till Egyptens gränser, den räckte ända in i Kanans land. Amen! Och han började så leda folket. En dag kom folket till Röda havet. Då sade man till Mose: ”Se bakom oss”. Det var hela Faraos här, som kom efter dem. Folket sade: ”Nu går vi förlorade, nu går det utför med oss. Framför oss är Röda havet och bakom oss är hela Faraos armé”. De kunde inte se något annat än nederlag. Men, Halleluja, Mose sade: ”Vänd er om och se på egyptierna, ty dem skall ni aldrig få se mer”. Halleluja! Detta är sista gången ni ser egyptierna. När Mose stod där såg Gud honom och sade: ”Bjud folket att gå vidare och gå rakt emot Röda havet”. Och då folket började att röra på sig framåt, öppnade Gud havet och de gick över till den andra sidan. Amen! Välsignad vare Gud till evig tid. Alltid när det finns en man, som verkligen vågar tro på Gud, finns det intet, som kan stå emot honom. Ty Gud banar en väg där det inte finns någon väg. Halleluja! När Luther tog sin ståndpunkt sade man till honom: ”Men Luther, hela världen är emot dig”. Då sade han: ”Det är väl så, att jag är emot hela världen”. När en människa vill stå för det, som Gud har lagt på hennes hjärta, då Vill Gud ära den människan. Ty han har lovat det. Han har sagt, att han vill bana väg där ingen väg finnes. Gud har specialiserat sig på det, som är omöjligt. Halleluja! Gud sade: ”Du kan göra det, som är möjligt, men jag skall komma och göra det, som är omöjligt”. Ty Gud är en miraklernas Gud. Han är en miraklernas Gud ifrån första Mosebok till Uppenbarelseboken. Då han skapade människan var han själv ett mirakel och han är ännu ett mirakel. Halleluja! Det är många floder och älvar’ vi måste gå över, men Gud skall bana väg. Forts. nästa nummer
Barnaskap som förpliktar
Johannes första brev 3:13. ”Sem vilken kärlek Fadern har bevisat oss därmed att vi få kallas Guds barn, vilket vi ock är.” Vi får kallas Guds barn och är Guds barn. Men barnaskapet förpliktar. Det talas ofta om i vår bibel att vara född av Gud. Gång på gång möter oss detta uttryck. Jesus säger ju själv till Nikodemus: - ”Utan att du varder född på nytt kan du ej komma in i Guds rike.” - Den nya födelsens absoluta nödvändighet för att bli ett Guds barn och Gudsrikets medborgare, har här klart sagts ut av Mästaren själv. Den som blivit född på nytt och blivit Guds barn, får också barnaskapets Ande, som Romarbrevet 8:15 talar om. Vår bibel talar om två slags barn, Guds barn och djävulens barn. Vem som är vems kan klart urkiljas på tydligt, markerade kännemärken. Guds barn skiljer sig mycket tydligt från djävulens barn. Bland annat däruti att de älskar Gud. De visar också sin kärlek till ihonom genom att hålla hans ‘bud och “hans *bud är icke tunga, 1 Joh. 5:3. Den som är född av Gud övervinner världen, 1 Joh. 5:4. Guds barn älskar alla Guds barn. De har gemenskap med varandra genom Barnaskapets Ande. De behöver ej konstruera ’någon sorts allians med varandra. De äger genom nya födelsen naturlig andegemenskap. Andegemenskap blir universell församlingsgemenskap. Universalförsamlingen är Jesus Kristus själv, den uppståndne Frälsaren. i hans kropp, församlingens, införlivas barnen som lemmar i kroppen och följdriktigt uppstår en gudomlig organism för Guds verks utbredande på jorden. Bibeln talar bara om en församling, universalförsamlingen, där huvudet är Jesus Kristus. Universalförsamlingen representeras på varje plats av Guds barn. Församlingen i Jerusalem var en universell församling. Den var ej konstruerad av människor. Den var uppbyggd av Gud med pånyttfödda människor som material. Med vårt barnaskap följer alltså en medfödd rättighet att tillhöra denna församlingsgemenskap. Man kan fundera ibland varför människorna har konstruerat och satt igång denna rikliga flora av religiösa sekter och s. k. lokalförsamlingar världen över, när bibeln lär, att det blott får finnas en enda, låt vara förgrenad till olika platser runt vårt klot? Hur fungerar då den universella församlingen på jorden? Ja, den fungerar och drives av Guds Ande. Överallt verkar, Gud genom sin Helige Ande. Själar frälsas, döpas i vatten och Ande men, så kommer detta sorgliga men (de fösas sedan in som själlösa kreatur i olika boskapsfållor, som går under namn av Guds församling. De bli tjudrade. Man kastar för dem en och annan hötapp ibland. För det mesta blir det råghalm. För att vi skall vara fria har Kristus frigjort oss. Men denna fångenskap i en trång fälla, som den nutida överorganiserade frikyrkligheten är, inbjuder icke till en sådan andlig frihet som vår bibel talar om. Tvärtom blir det väl oftast så, att om det kommer någon och predikar frihet för fångna, ett sådant vittne blir utsatt för en regelrätt förföljelse. Inledningsvis nämndes här om barnaskap som förpliktar. Det förpliktar den som är född i frihet och lever i frihet att med Guds hjälp kämpa för, att varje pånyttfödd själ bevaras i sin andliga, nyvunna frihet. Vi måste avslöja den religiösa föreningsfloran, såsom varande endast en organiserad motståndsrörelse mot Kristi församling på jorden. Må varje Guds barn kasta oket av sina axlar och gå ut till det andliga frihetslägret. Må ingen förledas att delta i blockaden mot gudfruktiga och ärliga människor i kamp för andlig frihet.E.D.
Vakna upp
”Jag känner dina gärningar; du är varken varm eller kall.” Uppb. 3:15. Vår Gud är ordningens Gud. Han är också en förtärande eld, och därför gör han sina tjänare till eldslågor. Dem som är villiga att bli tända av honom. Det finns bara två vägar att välja under år 1962. Antingen skall du vara varm eller wkall. Skall du fortsätta att vara ljum och liknöjd :och vandra din breda väg utan Guds välsignelse och utan Gud och *hopp .för evigheten? Eller skall du börja “med Jesus och gå den smala väg, som leder hem? Då får du uppleva lidande och förakt, men tänk, vilka rika välsignelser du får; underbar frid i din själ i liv och död. Du får Andens gåvor och Guds välsige nelse över ditt liv. Det är så många som bär det kristna namnet i vår tid, men bara följer med på avstånd. De har ett sken, men äger inte Andens kraft. De vet inte, om de är frälsta eller ej. Men tänk, hur härligt att kunna säga: ”Vi är nu Guds barn, Anden vittnar med vår ande att vi äger kontakt med Jesus.” Har du det inte så böj dig då i dag och tag emot denna kraft, som de heliga haft. 0, du fruktande själ, fatta mod. I Uppenbarelseboken 3:18 har vi ett härligt recept på, hur vi skall göra i Joh. 1: 12, 13 omtalas resultatet. Vad som än möter dig under detta år, behöver du då ej frukta. Herren är med dig. Bekänn din Gud i vardagslivet! Då är du ljus och salt. Amen! Allan Andersson.