Posts

”Se jag är med Eder alla dagar!” Matteus 28:20. Det stora löfte som Herren Jesus gav i missionsbefallningen har vi i sanning fått uppleva under det år som gått. Denna årsrapport vill tala om för Eder vad somhar utråttats och vunnits i kraft av Jesu löftesord. Arbetet har bedrivits målmedvetet och intensivt. Evangelisterna har möten varje dag förutom måndag. Dessutom går de på husbesök så ofta de kan. I missionsbefallningen finner vi och att Herren Jesus säger att vi skall gå, och skall evangelium bli känt måste vi vara rörliga. Här ligger en stor hemlighet till seger och framgång i Guds rike. Vi måste lägga av all bekvämlighet, och så ta på oss beredvillighetens skor för att gå ut med budskapet om Jesus Kristus. Här i Kenya har detta blivit praktiserat, och Gud vare tack, löftesordet har blivit bekräftat. Under 1961 har 1.857 afrikaner blivit döpta till Kristus och lagda till församlingen och 480 har mottagit Andens dop. Många har också blivit helbrägda. Personligen har jag varit med och sett hur demoner under höga rop fått vika för det underbara namnet Jesus. Senaste söndag då vi besökte en ny plats, som ligger 3,5 sv. mil norr om Mombasa, var det flera som vittnade om att de blivit helbrägda. Den dagen döptes 33 afrikaner. Sammanlagt har jag genom Guds nåd fått vara med och döpa 224 själar detta år här på sydlandet. För närvarande är det 39 evangelister som arbetar i detta stora skördearbete. Detta antal har dock varierat under året. Ibland har det varit ändå fler. Så har vi 5 bibelkvinnor. Dessa. gör en stor insats. De samlas till kvinnomöten, och detta har en stor betydelse för de afrikanska familjerna. Söndagsskolverksamheten har sin givna plats, och det är många barn som undervisas i Guds ord varje söndag. Under den senaste tiden har vi haft regelbundna bibelstudier där vi särskilt har undervisat om församlingen och dess funktion enligt nya testamentets mönsterbild. Detta är ett stort behov över hela fältet. Tyvärr är Vi alldeles för få, dock har vi några infödda bröder, som är duktiga att undervisa i Guds ord, och vi hoppas att det blir många fler. Kyrkor för alla de nyfödda församlingarna är ett stort behov just nu. I Ramisi distrikt har sockerkompaniet varit oss till god hjälp. De har byggt 5 kyrkor i år, och det är vi mycket glada och tacksamma för. Gud han har sett till oss och välsignat även på detta område. I Drummadistriktet har de infödda fört upp en kyrka, och en till är snart färdig att tagas i bruk. I Shimilatewa, som ligger nära Majengo var det invigning av en ny kyrka för 14 dagar sedan. Sammanlagt är det 10 nya kyrkor som blivit färdiga detta år. Arbetsbördan växer, men det är en stor Guds nåd att få vara med och göra en insats. Allt tyder dock på att det hastar. Inget kan skjutas på framtiden, men ännu har vi en tid att verka. Låt oss därför, kära missionsvänner, göra det vi kan för evangeliseringsarbetet härute och därhem’ ma. Bibelskola kommer även att hållas här i Mombasa. Den börjar den 9 januari. Bröderna MattsonBoze och Jonh Wiik från Amerika kommer att medverka som lärare. Missionärerna kommer även att deltaga i undervisningen. Bibelskolan i år kommer att vara i fyra veckor och deltagarantalet blir 480. För bibelkvinnor beredes tre veckors undervisning, och den kommer att hållas i Kisumu under februari månad med 70 kvinnliga deltagare. Det är den första bibelkursen för kvinnor. Vi har inom missionen insett betydelsen av arbetet enbart bland kvinnor. Dessa skolor är helt gratis såväl undervisning som mat och logi för deltagarna. Deltagarna kommer från de fria pingstmissionerna iiKenya, och huvudarrangör ‘år de friapingstförsamlingarna i Amerika med MattsonBoze som ledare härute. De har gjort en stor insats för evangeliseringen i Kenya. Förutom bibelskolorna, som de underhåller så har de skänkt cyklar till alla evangelister. Så vill jag tacka Eder för vad ni gjort för oss under det gångna året både i förbön och offer; Gud skall välsigna varje glad givare. Till sist vill jag önska eder alla ett Gott Nytt Är med många rika välsignelser från ovan. Edra medarbetare i Kenya. Med fridshälsning Gunnar och Margaretha.

Donald Gee Mycken skada har åstadkommits och Guds verk har på ett bedrövligt sätt hindrats genom att folk, som varit oandliga eller fördomsfulla, fördömt ett sant Guds verk, bara därför att det inte passade in på deras personliga föreställningar om hur den Allsmäktige skulle visa sin makt. Väckelser har hindrats av pastorer och andra, vilka gjort invändningar emot Guds Andes kraftiga verkan på människors känsloliv, vilket de förhastat sig att beteckna såsom ”falsk upphetsning”, ”exaltation”, ”hysteri” etc. Lägg märke till en av John Wesleys erfarenheter, omtalad i en dagbok under den 24 december 1739: ”Fram emot morgonen blev en av dem så överväldigad av fröjd och kärlek, att det måste taga sig uttryck i starka rop och tårar. Då blev en annan mycket förargad och sade: Det är bara naturen, inbillningen och det själiska. O, du nitälskans Gud, tillräkna henne inte denna synd, och bevara oss från att bliva visare än vad som står skrivet!” Wesley hade behövt bedja denna bön för somliga, som vi gjort bekantskap med. Dopet i den Helige Ande är så litet förstått av somliga predikanter, att vi känna till fall, då man hämtat ett glas vatten, för att den käre brodern skulle hämta sig från ”svimningen”. Välsignade svimning! Till samma kategori höra väl förmoda vi dessa, som mena, att Saulus, omvändelse utanför Damaskus var ett epileptiskt anfall. Vi säga med Joseph Parker: ”Bölja fram, du mäktiga epilepsi!” De, som göra anspråk på att döma i andliga ting, måste vara beredda på att visa sin personliga andliga erfarenhets fullmaktsbrev. Tyvärr finnas många, som fördöma massyttringar och masserfarenheter i samband med dopet i den Helige Ande och de andliga nådegåvorna, och ändå ha de praktiskt taget aldrig haft någon personlig erfarenhet, vare sig av det ena eller det andraFVi fråga rent ut: ”Äro de verkligen i stånd att döma?” Både Nya Testamentet och det enklaste förnuft ge nekande svar hälpå. Man måste komma ihåg, att det finns andra bibliska rättesnöe ren i fråga om att ”pröva andarna” (Matt. 7:1523; 1 Kor. 12:3; 1 Joh. 4:16), genom vilka alla falska pretentioner på .att ‘äga den riktiga gåvan att ”skilja mellan andar” kunna hejdas. Dessa proberstenar på det övernaturliga kunna användas av alla troende och innebära ej alls, att man äger någon särskild nådegäva. Hämtat ur boken: ”Om de andliga nådegåvorna”.

Nr 11-12 1961

Glädjens budskap

Midnattsropet 1962

Full väckelse i Norge

“Protest mot församlingsformalism”

Måste du leva

Saltgölar

Gud löser dina problem

Brev från läsekretsen

Ungdom och väckelse

Missionsbrev

Rakt på sak

Dopförrättningar

Petrus’ liv

Guds ord hade framgång

Den sista stora väckelsen

Ur MARAN ATA-bladet: Översatt av Britta Imsen Den sista stora väckelsen Elden, som vi har väntat på, har nu kommit. Våra böner är hörda. Gud har än en gång givit oss bönesvar. Guds renande och luttrande eld brinner. Den är igenkänd och omdiskuterad. Obesegrad bryter den sig väg varhelst det finns brännbart material. Frusna hjärtan blir upptinade av eldens värme och Guds flammande. låga når till det innersta av våra hjärtan, till och med i den hemliga ”skräpkammaren”. Det sprakar och gnistorna far omkring medan själviskhetens, bitterhetens, avundsjukans, vantrons och förtalets skräphögar brinner upp. När elden griper Oss blir det dödsångest. Vårt livsverk brinner, vår prestige, vår ära, ja allt. Vi famlar brända och sargade i tornhet, ända till den sårmärkta handen rör vid oss och för oss in i nya arbetsuppgifter som nya luttrade människor. Då får vi se Guds nåd, dess storhet och oändlighet. Då är vi redo att göra allt för Gud. Då känner vi oss som ormar och icke som mäniskor. Vi undrar i ångest om Gud av detta sönderbrutna, förfelade och odugliga material, som vi representerar, verkligen kan göra någonting nytt. Vi lär oss att gråta över oss själva Och vårt folk. Våra tomma Hallelujarop försvinner, när den Evige visar oss världens nöd. Vi väntar stilla tills Mästaren säger sitt: Gå. Då reser vi oss maktlösa och tar det första steget i tro. I det ögonblicket blir vi lösta från vår begränsning och upplever väckelsen. Vi vandrar i Anden burna av tro. Vi tänker tro, talar tro och handlar i tro utan att ta hänsyn till våra känslor. Vi tar emot övernaturliga gåvor, får nya uppenbarelser, som sätter oss i stånd att bli effektiva själavi’nnare. Vi tror och får se skaror vid korset. Vi talar ut med varandra till och med Om vår synd och våra felsteg. Vi bekänner icke andras synder, men desto mer våra egna. Äter och åter får vi uppleva ljusets segrar och brödragemenskapens glädje. Sådan är väckelsen - den sista - stora väckelsen. ,Den kommer till oss som en hälsning i denna ångestfyllda och hopplösa tid. Med kaos Och världskatastrofer i hälarna kan vi alla, som möter den mitt i vårt intensiva själavinnarearbete, krossade och gripna bara säga: ”Tack Gud, att jag fick nåd att öppna mig för väckelsen.” Vi kan inte säga när väckelsen började. Vi kan bara tacka Gud för att den har kommit. Väckelsen kommer inte på grund av *någons förtjänst, den är helt beroende av Guds nåd emot oss. Vi lever i en tid, då världen skälver av fruktan för kommande katastrofer. Mörkrets *skuggor sänker sig över jorden och människosläktet går i ångest för atombomber Och andra fruktansvärda, djävulska vapen. Ja, till och med vetenskapsmännen, som arbetar med dessa förfärliga ödeläggelsevapen, är förskräckta. De har framkallat krafter, som ser ut att bli människosläktets ruin. Politikerna ger oss inte heller någon ljus framtidssyn. Även här i Norden lever Vi i fruktan för vad som skall komma. Vi förstår att nästa krig inte kommer att gå oss förbi. Vi, som läser Bibeln, ser hur Guds underbara profetior går i uppfyllelse. Fikonträdet knoppas, ty judarna vänder åter tillbaka till sitt land. Staten Israel har blivit upprättad och dess flagga med Davidsstjärnan vajar över Palestinas berg och dalar. Åtskilligt har hänt i Palestina och mera kommer att ske när Jerusalem .är helt i judarnas händer - då är hedningarnas tid förbi. Vi ser också hur det rör på sig i Öster och vi vet, att konungarna från Östern skall komma dragande mot Europa på den väg, som Gud öppnar för dem. Vi ser hur allt drar ih0p sig till en ohygglig världskatastrof, och vi förstår att tiden hastar. Snart kommer Konungen på himmelens skyar för att hämta hem sin väntande brud till den stora bröllopssalen. Tiden ,är kort. Men just nu har vi stora möjligheter att vinna tusentals själar för Gud. Vi skall inte sitta stilla och slöa i religiös maklighet. Vi måste inviga Oss åt Gud och tjäna honom helt. VÄCKELSEN HAR KOMMIT - DEN SISTA VÄCKELSEN!

Guds ord hade framgång MÄKTIGA MÖTEN I ÖREBRO I Allhelgonahelgen hölls i Orebro stora väckelse och uppbyggelsemöten. Vänner från olika delar av vårt land hade mött upp för att vara med och prisa Herren för Hans väldiga nåd och makt. I mötena blev själar frälsta och sjuka helade och många blev härligt förnyade i Anden. Som talare deltog broder Leif Carlsen från Skien i Norge, och med honom kom broder Tore Kristiansen, också från Norge. Vidare medverkade Enoch Carlsson från Hönö, ErikGunnar Eriksson från Ovik, Agne Bark från Falköping, Arne Imsen och Donald Bergagård, samt Thor Sommarström och sångarna. Mycket folk var samlat i Varje möte. I Alla helgons dags förmiddagsmöte stod en lång kö av längtande människor i väntan att få förbön. Bröderna hade samlats och bad för en och en åt gången. Guds kraft var underbart verksam. Förutom förmiddags och kvällsmötet hölls även ett s. k. nattmöte kl. 23. Hundratals ungdomar hade kommit för att lyssna till budskapet om frälsning. På söndag förmiddag talade broder Leif Carlsen om Jesu andra tillkommelse och nödvändigheten och välsignelsen av att vara fylld med Andens olja. Arne Imsen talade sedan på eftermiddagen och berörde många aktuella ting med avseende på det nuvarande läget i Guds församling. (Detta ‘budskap kommer att införas i senare nummer.) Flera positiva yttranden strök kraftigt under det, som blivit sagt. Herren talar sanning och sanningen skall göra oss fria. I kvällens väckelsemöte hade många ofrälsta ungdomar kommit inom hörhåll. Mycket folk var samlat och Guds Ande var mäktigt verksam. Många begärde förbön och mötte Herren underbart i Det var många tacksamma och glada människor som återvände hem med nya intryck och nya upplevelser med Herren Jesus Kristus. Andens eld brinner nu som förr. På flera platser verkar Herren underbart. Vi giver Jesus all ära. Donald Bergagård Söndagen den 19 november var det trängsel i Jönköpings Folkets hus trappor och vestibul med besökare till de olika lokaliteterna och nere i kongresssalen höll både statsminister och landshövding till kring jubileumsfester, under det en annan ”ström” vandrade in i närbelägna Påfågelsalen där det också hölls ”fest” . .. Fria församlingen har i regel sina möten i denna lokal, en utomordentlig och praktisk lokal med en service som hedrar Folkets hus förening. Och här lägger ingen sordin på glädjeyttringar och salighet, det är fortfarande så, att där syndernas förlåtelse är, där är liv och salighet. Den skara som kallas Jönköpings Fria församling är inte stor, men salig och förhoppningsfull; sådana möten som där hålles har man inte upplevat på mången god dag i läsarkretsar även om *motstånd och elaka tungor seglar upp ibland, den gamla Visan om villfarelser och djävulens verk 0. s. V. Signaturen kommer ihåg, att då Folkets hus byggdes sade man att djävulen byggde kyrka invid Filadelfia, så fördomar och vidskepelse är inte några nyheter. Och som sagt, denna söndag var det packat med folk i Påfågelsalen, och dörrarna stod på vid gavel för att de utanför varande också skulle få lyssna, när sångarna från Falköping sjöng så det borde hörts på andra sidan brandmuren. . . alldeles precis som under de mötesserier bröderna Bergagård, Eriksson, Arne Imsen, Enoch Carlsson m. fl. hållit här nere. För många år sedan började några pingstvänner samlas i hemmen på fredagarna till bönemöte, man kallade dem Fredagsgruppen och från ”högre ort” sade man, att de var köttklumpar, som skulle opereras bort. Men himmelens Gud var ibland dem med sin Ande och Herren botade några sjukdomsfall och olycksfall då bröderna lade händerna på de sjuka. Allt resulterande i att gruppen höll ut i tro och bön. Det var storstädning många gånger, men fredagarna är ju också städdagar. Och inte så sällan kom budskap från Konungen att hålla ut, ty segern är framför. Att den segern skulle komma så radikalt och hastigt som skedde, är en överraskning, men Herren Gud sände förstärkning av bröder från Örebro, Falköping m. fl. platser, och då flyttade Fredagsgruppen från de små hemmen till offentlig verksamhet Gud till ära. Och så är Vi där i Folkets hus och kämpar vidare med stor nitälskan för själars frälsning och Guds barns förnyelse. Och stora ting har timat, däröver stiger lovsången hög och mäktig. Alla tycks tillhöra ”det andliga arbetarepartiet”, där var man är i verksamhet med skiftnyckel och oljekanna - de som sitter fast i gamla fördomar skall loss och de som vinglar hit och dit skall sättas på plats för att tala i bilder, men allt detta må ske i sällskap med oljekannan . . . Att Fredagsgruppen skulle få offentliga lokaler i kvarteret Härolden mitt i centrum, där människor samlas alla dagar och tider, det var ett bönesvar som inger förhoppning om kommande segerrapporter, och får därtill syskonkärlek och ödmjukhet vara församlingens adelsmärke, skall säkert JESUS göra stora ting i Jönköping. Rudolf