[3d-flip-book mode=“link-lightbox” id=“6556” data-page=“2”]Bläddra i tidningen[/3d-flip-book]
Se, jag bådar eder en stor glädje
Tage Nilsson
Det gäller Midnattsropet
Arne Imsen
Guds dyrbara gåvor förkastas
Red. Norman Gordon
Församlingar vi ej bör tillhöra
T. B. Barratt
Framgångsrik evangelisering
T. L. Osborn
Himmel eller helvete?
Agne Bark
Kenya tros mission
Oscar A. Karlsson
Herrens ord hade mäktig framgång!
Donald Bergagård, Werner Marklund
[3d-flip-book mode=“link-lightbox” id=“6530” data-page=“2”]Bläddra i tidningen[/3d-flip-book]
**De som voro redo gingo in!
** Arne Imsen
**Evigt liv
** Werner Sällström
**Andligt svärmeri!
** Lewi Pethrus
**Dragen ut ifrån henne, I mitt folk!
** T. B. Barratt
**Se, här är jag, sänd mig!
** Gunnar och Margaretha Eklund
**Det gjorde Gud
** Vittnesbörd av I. A.
**Missionen kallar!
** Arne Imsen
[3d-flip-book mode=“link-lightbox” urlparam=“fb3d-page” id=“6500” title=“false” lightbox=“dark”]Klicka här för att bläddra i tidningen.[/3d-flip-book]
[wp_show_posts id=“6636”]
Missionsrapport: Karin Vidén
Året var 2001 och vår ganska nyfrälsta vän och syster Yanet hade flyttat från La Cañada till Batey Palavé med sin familj. Vi besökte dem en dag och letade oss fram på kringelikrok vägar där vi tidigare aldrig varit.
Väl framme i bateyen omringades vi av barn, ja massor av främst haitiska barn i en för oss ny och ganska främmande miljö som då bateylivet innebar.
Jag minns hur vi över barnens huvuden tittade på varandra Berno och jag, med samma tanke: Här ska vi ha barnmöten!
Så blev det, och varje vecka åkte vi iväg med våra egna barn och ungdomar för att samla barnen i Palavé, intill Yanets bostad. En stor blå presenning rullades ut där alla barn tog plats och en ny fas för missionen inleddes.
Ganska snart insåg vi att bland dessa barn fanns även de som borde gå i skolan men som inte gjorde det. Sagt och gjort – Veronica tillsammans med Maria Santos som hade lärarutbildning, startade upp en daglig undervisning i Yanets garage med till att börja med bara en handfull elever. Detta innebar också att Yanet fick en daglig gemenskap och fick vara i en meningsfull funktion och tjänst.
Parallellt med detta fick vi också besök av Dag Sandslett från Norge som även han omringades av mängder av små barn då han kom till Palavé. Så pekar Dag på en liten rufsig smutsig flicka och frågar vem det är. Ja vi visste inte så noga, hon var för oss bara en bland alla andra av dessa så många små. Men Dag ville veta, så vi efterforskade något och fick veta att hon hette Yesica och bodde med sin gammelmormor i en av bateyens mest eländiga och stinkande barackbostäder.
Historien kan göras lång och detaljerad, men i huvudsak innebar detta möte med Yesica att hon fick börja i vår lilla skola i Yanets garage, och Maria och Veronica tog sig an henne på alla sätt. De tvättade henne, gav henne mat, kammade hennes hår efter konstens alla regler och hade med sig den fina skoluniformen ren och fin till varje ny skoldag; hemma fanns ingen som skötte sådant. Även hemmet hos gammelmormor fick en upprustning med bland annat nya sängar och madrasser, och ett köksbord med stolar, mm. Ungdomar och äldre jobbade med denna akutinsats och gjorde ett fantastiskt jobb mitt i stank och smuts.
Vittnesbörd: Vendela Vidén
Det är mitt enda hopp i den här världen vi lever i. Det är också anledningen till att jag orkar andas och se framåt - och uppåt.
Han kommer snart, Jesus min frälsare och bästa vän, han som känner mig innan och utan och som håller mig i sin hand var jag än är, vad jag än gör.
”Jesus kommer snart”, har jag fått höra under hela mitt liv. Som barn skrämde det mig lite. Flyga upp till himlen? Hur skulle det gå till, i praktiken? Som tonåring fick jag ibland ångest av tanken. Tänk om jag inte var riktigt frälst, skulle jag bli lämnad kvar då?
Men nu som vuxen, är det mitt enda hopp. Nu längtar jag efter den stunden. Däremot är det nu något annat som skrämmer mig, och det är att jag inte varken hör eller ser särskilt mycket om Jesu tillkommelse i kristna sammanhang.
Frågor har dykt upp inom mig. Har jag missat något? Har jag missförstått? Är jag en fanatiker? Och jag har med mina funderingar fått lov att vända mig till Guds ord för att få svar.