201303

Ledare av Berno Vidén

Tidningen du just nu läser innehåller flera angelägna texter som påminner om hur kort tiden är: Jesus kommer snart! Det är en sanning som borde sporra varje Jesu lärjunge till att inte slå sig till ro här i världen, utan fastmer att utifrån varje tillfälle som ges, genom ord och gärning förmedla frälsning och hopp till varje människa.
Paulus sätter budskapet om Jesus på sin spets då han till församlingen i Korint skriver, att om döda inte uppstår – Jesus inkluderat – då är vi de mest ömkansvärda och bedragna människor som lever på jorden. Men sanningen om Jesu uppståndelse var så påtaglig och överbevisande att Paulus lite längre fram i samma kapitel segervisst utropar: ”Men nu har Kristus uppstått från de döda såsom förstlingen av de avsomnade! - - - så skall också i Kristus alla göras levande.” (1 Kor 15:20, 22)

Predikan av Arne Imsen

Under de senaste åren har budskapet om Jesu tillkommelse blivit oerhört aktuellt. Skeendet utvecklar sig med en nästan automatisk precision emot det vi har läst så mycket om i de heliga skrifterna, men kanske inte förstått.

Jag har alltid haft en oerhörd längtan i mitt hjärta att få förverkliga Guds plan, så att vi inte får en samling kyrkliga spöken i församlingen. Jag är allergisk mot kyrkligheten; den förfärliga uppstyltade och tillgjorda fromhet som tar sig uttryck på olika sätt i olika sammanhang. Och det av den enkla anledningen att vad jag tror och upplever som en absolut nödvändighet är att synliggöra Jesus. Jesus måste målas på ett så tydligt sätt att han känns igen. Vi måste få in det här som är så innerligt förunderligt och hemlighetsfullt, detta att han går omkring, gör väl och hjälper alla. Det gäller att vara rörlig; att inte bli instängd och fixerad, vare sig i traditioner eller verksamhetsmönster, utan att vara mobil, rörlig.
I sin förunderliga missionsbefallning drar Herren själv upp riktlinjerna; ger visionen och manar till efterföljelse och lydnad. Han befullmäktigar sina lärjungar att gå ut i hela världen och göra alla folk till lärjungar. Att fortplanta detta gudomliga liv, det är det största som över huvud taget finns i tiden. Det finns ingenting som är större och det finns heller ingenting som är jämförbart med detta. Därför har jag alltid haft denna dröm och bön: Gud i himlen, bevara oss från kyrklighet, försoffning, sömnaktighet, jargong och alltsammans det där som gör församlingen till en fågelskrämma i tiden istället för en Kristusgestalt.
Det har varit en väldig glädje att äga den visionen. Det har också varit en fruktansvärd smärta, för det går inte bevara den utan att det blir en väldig smärta. Uppgörelsen måste börja i ens eget hjärta, och handlar egentligen om en enda sak: att bevaras i den första kärleken, Kristuskärleken. Då faller man aldrig för frestelsen att bli verksamhetsfrälst, traditionsfrälst eller något i den stilen, utan man är ständigt nyfrälst!
Vissa saker i Nya testamentet har gripit mig mer än andra. Det står att kunskapen om Honom gick ut över hela området. Och alla i provinsen fick höra… Det förstår vi ju att detta kan inte vara en fritidshobby, det är en omöjlighet. Det måste bli ett heltidsengagemang för var och en. Ju mindre dödkött församlingen är plågad av, dess större förutsättningar har församlingen att komma ut med, och in i, detta heliga uppdrag.

För första gången restes tältet vid Råckstarondellen i Vällingby.

Märta Berg Strömmare ger oss här en rapport!

Vid Råckstarondellen, Vällingby, ligger en avstjälpningsplats för snömassor, något som storstaden somliga vintrar berikas med.

Just när maj övergick i juni och all snö äntligen hade fått kapitulera inför vårvärmen, restes där något som vid första anblicken såg ut att vara ett cirkustält. Det var Maranataförsamlingen i Stockholm som för första gången ämnade hålla evangeliska möten där.

Traktathälsning som delas ut under sommarens evangelisation

Sommaren erbjuder möjligheter att lättare gå ut med evangelium. Hittills i år har Maranataförsamlingen haft tältmöten och evangelisationsdagar i Vällingby 7 - 9 juni och i Rålambshovsparken 26 - 30 juni. Trots stadens många utbud av underhållning och aktiviteter ser vi tecken på en djup frustration hos den unga generationen, då sommaren inleddes med allvarliga oroligheter i Stockholms förorter.
Som Jesu Kristi efterföljare har vi ett ansvar att nå människor med evangelium. Det gamla evangeliet, talet om korset, är det enda som kan befria från djävulens våld och återupprätta gemenskapen med Gud.

Missionshälsning från Simon Beecham

I vilken grad visar vi vår kärlek till Jesus, särskilt när vi vet att vi fått så mycket förlåtet?
Jag vill ge allt till Jesus. Han är min Frälsare, mitt hjärtas kärlek. Jag förstår hur mycket jag har blivit förlåten. Det ger mig en längtan att tjäna andra, för sann kärlek är att ge. ”Gud utgav sin enfödde son…”
När jag fick möjlighet att resa tillbaka till Dominikanska republiken igen, var jag genast redo. Chansen att tjäna andra mindre lyckligt lottade och att få berätta för alla, de goda nyheterna, ligger mig mycket varmt om hjärtat.
Jag kom mot slutet av november 2012 och möttes av min familj i Jesus – Nicholas, Sean och Stina.
Det tar några dagar att anpassa sig, och vi använder tiden att besöka vänner. Clotilde, Fela och Lydia har funnits i mina tankar och böner ofta sedan förra gången jag var här, och jag hade förmånen att möta dem. Vi kommer till gångstigen i La Cañada; jag och Stina och de hemtrevliga ljuden av lekande barn och tjattrande grannar, hög musik – då det finns ström – värmer mitt hjärta. Livet fortgår här, och även om det är en kamp, skulle man inte förstå det vid första anblicken. De vanliga och inte särskilt hjärtevärmande lukterna gör sig påminda med sin närvaro då vi kommer närmare Clotildes hus. Det öppna avloppet, fullt av sopor och råttor har ännu inte reparerats.
Vår lilla samling är underbar, fastän vi kanske är bara fyra, plus andra, både unga och äldre som sticker in sina huvuden genom dörröppningen. Jag vet att Jesus är med oss när Stina berättar nyheter från Sverige och nämner alla dem som behöver förbön. Lydia och Clotilde delar nyheter om familj och vänner som också behöver Guds ingripande innan vi ber och sjunger en sång om Herrens härlighet och kärleksfulla godhet. Clotilde är så angelägen om var och en i La Cañada. I hennes hem är alltid aktivitet; hon hjälper alla antingen det är med ett litet råd eller helt enkelt ett glas vatten åt ett törstigt barn. En trogen och villig Herrens tjänarinna.
Första mötet i Palavé är lika varmt och välkomnande som i La Cañada. Kramar och leenden från bröder och systrar och jag är förkrossad över deras varma ord. Mitt hjärta överflödar av den kärlek och glädje som möter mig igen från min utvidgade familj i Kristus. Här är de heliga frimodiga och ivriga att tala eller sjunga ut sin tacksamhet till Herren. Jag känner mig hemma.
Under vintermånaderna har vi satt igång att bygga ett hus åt en i församlingen här. En ensam mor med två fina små barn.
Jag måste medge att jag var litet nervös att hjälpa till på byggplatsen då jag vet att det att bygga ett hus här inte är alls likadant som att bygga ett hus i Sverige. Det visade sig att jag hade all orsak att vara nervös. Första veckan var blod, svett och tårar; muskler som jag inte ens visste om att jag hade, värkte. Men vare sig det gällde att blanda cement eller sikta sand – allt arbete blev ordentligt gjort, ingenting lämnas på undantag och min fars röst från förr dyker upp. Jag kommer ihåg vad han sade till mig som liten pojke: ”om ett arbete är värt att göras, är det värt att göra det ordentligt”.

Text: Emanuel Johansson

Edward Snowden sitter sedan flera veckor på Moskvas flygplats. Han är på flykt sedan han läckt uppgifter om amerikanska myndigheters internetövervakning. Historien har urartat till en fars i storpolitik. Obama talar skarpt, Putin försöker ta poäng. Kina, EU , Sydamerika - alla vill säga sitt. Världen reagerar yrvaket på konsekvenserna av den uppkopplade världsordningen.
Hur ska man förhålla sig till detta som kristen och var kan vi placera den digitala tiden i ett profetiskt perspektiv? Syftet med den här artikeln är att väcka frågorna.

Appell av Hans Lindelöw

Du kanske är deprimerad? Du kanske undrar vad meningen är? Kanske har du kommit hit till tältet i kväll för att möjligen finna meningen med tillvaron. Det finns ingen mening känner människan, men låt oss börja med det lilla då. Det kanske finns en liten mening. Ta exempelvis en myra, den är så liten. Men bibeln säger att den tillhör ett vist folk. Det är ett vist folk, myrorna. Det står så här i Ordspråksboken:
- Fyra finnas, som äro små på jorden, och likväl är stor vishet dem beskärd:
myrorna äro ett svagt folk, men de bereda om sommaren sin föda; klippdassarna äro ett folk med ringa kraft, men i klippan bygga de sig hus; (Ords 30:24-26)
Vad har vi kommit till för församling? Har vi kommit till bävrarnas, klippdassarnas församling. ”Väl är din kraft ringa men du har tagit vara på mitt ord och icke förnekat mitt namn.” Det betyder att du har byggt ditt bo i klippan.
Det står också om gräshopporna och gecko-ödlan, men vi håller oss till myran den här gången. De är ett svagt folk men bereder om sommaren sin föda. Myran är lik en vis son. Det står nämligen så här lite tidigare i Ordspråksboken:
- En förståndig son samlar om sommaren, men en vanartig son sover i skördetiden. (Ords.10:5)
Nu är det sommar, vad ska vi göra. Ska vi ta vara på de här dagarna, den här tiden. Ska vi vara som myran, som en vis son, som samlar in? Vad samlar vi? Vad samlar människor? Det är en typisk egenskap hos människan att samla. Jesus talade också till dem som samlar.
- Samlen eder icke skatter på jorden, där mott och mal förstöra, och där tjuvar bryta sig in och stjäla, utan samlen eder skatter i himmelen, där mott och mal icke förstöra, och där inga tjuvar bryta sig in och stjäla. (Matt 6:19-20)
Bibeln talar om att det finns en oerhörd anhopning av skatter på jorden. Men de som samlar dem lider av en väldig inre tomhet.
Men du, det finns skatter i himlen, och det är därför du har kommit hit ikväll. Gud kan öppna dina ögon för att du ska se dessa skatter. Därför har du också kommit till det förhållandevis lilla Maranatafolket, men vi har ett stort och mäktigt namn som vi bekänner oss till. Det namn som du har hört om från första stund här i kväll. Det är namnet Jesus. Gör också du så: Åkalla detta namn och du ska få erfara att var och en som åkallar Jesu namn ska bli frälst. Det innebär också att få syn på de skatter som är i himmelen, att börja röra sig i rätt riktning.
Ta vara på tiden nu, den här sommaren. Samla med oss. Gud ska se till att det blir ett församlande som är meningsfullt. Ett församlande omkring detta stora, härliga och mäktiga namn - Jesus Kristus. Amen

Lars Bygdås i samtal med Stig-Erik Westman om dramatiken i Mellanöstern

Flera seriösa bedömare menar att hela det moderna Mellanöstern kan gå mot en våldsam upplösning. (Radioprogrammet Konflikt 15 juni) Genom de religiösa fejderna, främst då fiendskapen mellan sunni och shia, hotas flera länder att förvandlas till sekteristiska enklaver som bekämpar varandra. En av orsakerna är det politiskt instabila läget i flera av länderna. Detta i sin tur har sina orsaker bland annat i kolonialismen. Exempelvis Syrien som blev franskt mandat efter första världskriget och självständigt först 1944.
Vi får förlita oss på det profetiska ordet som säger att det är just här som slutstriden skall stå. När Messias upprättar fridsriket.

Text: Magdalena Vidén

Jesus är den enda vägen till sann lycka! Det är faktiskt alldeles sant. Vad än du försöker åstadkomma i ditt liv, vad du bygger upp, river ner, köper eller säljer, så finns det absolut ingenting du kan göra som kan fylla dig med frid och glädje, som varar längre än en begränsad tid. Alltid krävs det mer. Alltid måste du fortsätta att fundera ut olika sätt att få ett optimalt, lyckligt liv. Du arbetar, kämpar och strävar i åratal för att bygga upp en tillvaro som ska tillfredsställa det materiella, det ekonomiska, hälsan etc. Du kan säkert lyckas riktigt bra, det tvivlar jag inte på. Men du kommer aldrig att bli nöjd. Du kommer alltid att sakna något. Tomrummet inom dig kommer aldrig att mättas. Och efter ett antal år här på jorden, när dina dagar börjar ta slut, vad har du då kvar? Vad är det du har sökt efter i hela ditt liv men aldrig lyckats få tag på? Vad betyder pengar och materiell rikedom när döden knackar på dörren? Absolut ingenting!
Jesus sa:
- Samla er inte skatter på jorden, där mott och mal förstör och där tjuvar bryter sig in och stjäl…
Allt materiellt du samlar på dig under din levnadstid på jorden har inget värde för evigheten. Det som betyder något är det du gjort som har ett evighetsvärde - och det måste börja med att du låter omvända dig från ditt gamla liv i synd och låter Jesus Kristus bli Herre över ditt liv. Då kommer du få en helt ny inriktning i livet! När du håller blicken på Jesus, och på målet som är himmelen, kommer du inte ha tid att bekymra dig över det materiella.
Jesus fortsätter:
- … samla er skatter i himlen, där mott och mal inte förstör och där tjuvar inte bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är kommer också ditt hjärta att vara.
Se till att ditt hjärta är på rätt ställe! Håll blicken på Jesus, lev som han lär och sträva efter att i allt få bli som han vill att du ska vara, så kommer hans gudomliga glädje att stå dig bi, vad som än händer. Jesus sa:
- Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall allt annat tillfalla er.
När Gud får bo i dig och vara din ledsagare under alla livets förhållanden och när du litar helt och fullt på att han tar hand om dig, då kommer ingenting någonsin att fattas dig. Du får erfara en enorm trygghet i vetskapen om att han alltid är med dig. Han ger dig en underbar frid och en enorm glädje och lycka som endast den får som har visshet om ett evigt liv tillsammans med Gud.
Lita på Gud, tro på hans ord och på de löften han ger, och ta emot den gudomliga glädje som han vill ge till dig idag!

Vilse som får utan en herde, var och en vandrar de sin egen väg. Hjärtan som tror de Gud ej behöver, rakt mot ett mörker de går; och han ber dig gå.

Kör:
Gå ut! Han ber dig att gå, för själar att nå, och låt inget hindra dig då. Gå ut och gör det du kan i verket för han. Tag ett steg i tro, se, där finns en bro – låt Guds ande leda dig. Gå ut.

Bibelstudium av Tage Johansson

Att vara samlad i Jesu namn, och att stå i ett rätt förhållande till Jesus, är att vara delaktig i det som hans namn representerar. Då finns det en levande förbindelse mellan huvudet och lemmarna i hans kropp som är församlingen.

Adam och Eva var församlade med Gud i den skapelseordning som kommit till av Gud i Edens lustgård. Men de fick lämna detta församlande när man måste lämna lustgården, och gemenskapen med Gud upphörde. Lustgården var just en plats ämnad att vårda och odla gemenskapen i ett församlande där Gud är centrum.
Guds plan att församla har inte upphört i och med syndafallet. Tvärtom är Guds nitälskan stor i denna sak. Hela bibelns historia vittnar om detta. Om Jesus heter det: ”nitälskan för ditt hus skall förtära mig”. (Joh 2:17) Det är endast Guds folks otro och olydnad som har varit hindret. Profeten Hoseas budskap visar oss hur illa ställt det kan vara hos det folk som Gud själv har utvalt. Det illustreras genom att profeten fick i uppdrag av Gud att ta en otrogen kvinna till hustru. Men Gud ger inte upp så lätt. Efter en rad av åtgärder vill han locka ut henne, som är en bild på Guds folk, ut i öknen för att tala ljuvligt till henne. Därefter vill han ge henne tillbaka hennes vingårdar och göra Akors dal till en hoppets port. Hon skall åter sjunga som i sin ungdoms dagar.
I detta som har att göra med ett församlande kan vi beakta fyra ord som hjälper oss att förstå vikten av vårt församlande. I Hebr 10:25 förmanas vi att inte överge vårt församlande till Kristus, som det står i en annan översättning. De fyra orden är Varför, Var, När och Hur.
För det första VARFÖR. Svaret på ordet varför är den enkla anledningen att allt i denna ”världen”, som står i ett motsatsförhållande till Guds rike, (Joh18:36), är en splittrande kraft, som ständigt arbetar på att ställa människan i centrum och inte Gud. Alltid där denna kraft opererar skapar den oordning och kaos. Denna oordning kallar Bibeln för ”den nuvarande världsordningen” som går mot en total upplösning.
 Att församlas innebär att de som kommer tillsammans i Jesu namn upprätthåller en livsfunktion som lemmar i Kristi kropp, ett levande instrument för den Helige Ande. Det var nödvändigt med ett församlande som en förberedelse till pingstupplevelsen. Jesus själv hade tagit initiativet till detta församlande. Därför var de alla församlade med varandra, och sedan står det : ”då kom…” ”och de blevo alla uppfyllda med den Helige Ande…” . (Apg 2:1,4)