201402

Ledare av Berno Vidén

”I vår tid håller väckelserörelserna på att passiviseras och successivt förvandlas till stabila kyrkosamfund.
Det är hög tid att rensa predikstolarna från allt vetenskapligt docerande, för att oförfalskat och rakt på sak kunna proklamera för folket de livgivande sanningarna om synd och nåd, himmel och helvete.”

Ovanstående citat är hämtat från en ledare som Midnattsropet publicerade redan 1969. Nu 45 år senare är budskapet mer angeläget och aktuellt än då. Textförfattaren Arne Imsen fortsätter:

Text: Karin Vidén

Det var under påskhögtiden i Jerusalem, det osyrade brödets högtid, då judarna slaktade ett lamm och firade uttåget ur Egypten. Generationers traditioner fanns där odiskutabla och oemotsagda. Att uppfylla lagen och vänta Messias var livets gång.

Så hörs en upprorisk skara! Allt fler drar sig närmare för att se, för att höra. Jaha, man har gripit den där mannen! Han heter Jesus och är son till timmermannen Josef från Nasaret.  Han har talat till dem, samlat skaror omkring sig; men vad är nu orsaken till denna oro som råder omkring honom?

Kapitel ett ur boken ”Vedergäll Babylon” av Arne Imsen, BMC-förlag 1999

”Fallet, fallet är det stora Babylon; det har blivit en boning för onda andar, ett tillhåll för alla slags orena andar och ett tillhåll för alla slags orena och vederstyggliga fåglar.”

Så börjar Uppenbarelsebokens 18:e kapitel. Fortsätter vi till kapitel 19, läser vi i första versen:

” Sedan hörde jag likasom starka röster av en stor skara i himmelen, som sade ”Halleluja! Frälsningen och äran och makten tillhöra vår Gud.”

Midnattsropet har under hela sin historia givit klara varningssignaler om ekumenik och katolicism. Under de ekumeniska mötena G72, V77, Ö89 och L99 och vid andra tongivande tilldragelser rapporterade tidningen inte bara om vad som skedde utan var ett organ till varning och väckelse. Midnattsropet har bevittnat hur både pingströrelsen och den katolska kyrkan som från början bara var med som observatörer flyttat sina positioner. Pingströrelsen är med som deltagare medan katolska kyrkan på många sätt tagit över det ekumeniska initiativet med inriktningen att samla alla under sina vingar. Under hela denna utveckling har Midnattsropet spridits genom sina medarbetare utanför de ekumeniska lägren till förtret för många och till väckelse för några.

Predikan av Gunnar Nilsson

Det är underbart att gång på gång betona detta att Jesus genom blodet på korset har vunnit seger, han har uppstått och han har vunnit seger över de onda makterna. Han har uppfarit till himlarna, och sitter på Faderns högra sida och regerar i härlighet. Det finns ingen annan väg till Gud. Det finns ingen annan möjlighet att uppnå evigt liv. Det finns ingen djupsinnighet som övergår dårskapen som Gud lät predikas genom försoningen i Jesus Kristus.

Text: Berno Vidén

Församlingens missionsarbete i Palavé når fram till många hem och familjer. I stort sett alla samlingar blir till väckelsemöten med sång, vittnesbörd och tillfällen att bära fram böneämnen, samt undervisning ur Guds ord. Många beder för sina nära och kära, för dem som är svårt sjuka, och för dem som ännu inte lämnat sina liv till Jesus. Man ropar till Gud för ungdomen i Palavé som är så svårt drabbad av en skoningslös narkotikavåg som drar fram, ja listan kan göras lång över de böneämnen som engagerar församlingens syskon.

Analyserande och avslöjande reportage av Lars Bygdås

Om några veckor är det Europaparlamentsval detta supervalår 2014.

Europas miljoner kommer att överösas med det förföriska talet om fred och nödvändigheten av nationernas gemenskap.

Samma språk talar den alltmer politiserade ekumeniska rörelsen i Sverige som i åratal arbetat för enade kyrkor och ett enat Europa.

Vi tror liksom hela skaran av Guds sanningsvittnen ända från reformationens dagar att detta är avgrundens försök att förekomma Guds fredsrike.

Vittnesbörd av Sean Ureña

Jag vill läsa ur Johannes evangelium, ur kapitel 11 och vers 25. Jag vill läsa för dem som inte tror på Jesus. För dem som inte har något hopp, och tror att livet slutar när man dör. Men det är inte så. När du tror på Jesus, så lever du! Du lever! Jesus säger:

-Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör.

Vittnesbörd av Eva Setterman

Har de senaste dagarna tänkt på hur lika vi människor är på många sätt. Vi känner samma glädje, samma sorg. Vi är nog experter många gånger på att se tillbaka och spekulera framåt:  Så har det varit; man känner smärta och sorg i det, och så kommer det att bli. Vet man inte hur det kommer att bli, så säger man: Ja, men tänk om det blir så – hur gör vi då? Vi har så svårt att stanna upp i här och nu och förstå att det är nu vi ska leva! Därför att minut för minut går, och nästa minut kanske Jesus är här! Därför måste vi försöka stanna upp i tiden, på något sätt.

Vittnesbörd Zebastian Vidén

Vi lever i en väldigt omvälvande tid och det sker mycket i vår värld. Vi ser också utifrån Guds Ord  hur tiden går mot sitt slut. Den ena dörren efter den andra ser ut att stängas igen. Men det finns ett hopp och en framtid. Det är därför så viktigt att vi som församling, som har fått det här livet, inte slår oss ner och tänker att ‘snart kommer Jesus så nu kan vi ta det lugnt den sista sträckan, ja snart är allting över’.

Undervisning av David Smeds

Låt oss först läsa i Markus 16:

- Och han sade till dem: ”Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd. (Mark 16:15-16)

Detta är en nyckelvers för de katolska, och även reformerta och lutherska kyrkorna. Den som tror och blir döpt ska vara frälst. Då är frågan: Är dopet frälsande? Jag tycker att redan här finns en nyckel. Den som inte tror, ska bli fördömd. Det är alltså tron som står i särställning och tron är frälsande. Men en fullvärdig tro har också dopet som konsekvens. Om du säger att du tror på Jesus, men inte vill döpa dig – då tror du inte på evangeliet. Du tror inte på kallelsen. Jag brukar likna dopet vid en vigselring. En förbundsakt. Jag behöver inte ha någon ring, men jag vill visa att jag är gift. Jag har ett dokument hemma som säger att jag och min fru är sammanvigda och har blivit ett genom ett förbund. Äktenskapsbeviset är inte äktenskapet i sig, utan det dagliga livet tillsammans är äktenskapet.