201802

Text: Karin Vidén

Över trettio år har nu gått sedan Maranataförsamlingen tog plats i Bromma, i den tidigare Bällstalundsskolan som byggdes redan 1912. Hotell Pilgrimshem flyttades från Gamla Brogatan i city, och skilda kategorier av gäster passerar dagligen hotellet; byggarbetare, hemlösa som socialkontoren i stan hyr rum åt, flyktingfamiljer från krigszoner i vår värld, turister m fl, och mitt i allt detta huserar Maranataförsamlingens Storfamilj. En brokig skara av människor i alla åldrar som på olika sätt är med och bidrar till denna form av gemenskap som är så ovanlig att se idag, men som faktiskt kan fungera.

Arne Imsen uttalar sig mycket personligt för MR om sin kamp för att förverkliga livsuppgiften. Vägen från en given plats i den offentliga ”debatt-baletten” mot att bli en korsbärare i Jesu efterföljd.
- Vad jag hoppas på är att den korta tid som är kvar kunna föra fram det maranatabudskap som egentligen inte någon gång i denna generation har predikats i detta land.

Vad var det som gjorde att du bröt med engagemanget i samhällsdebatten?

Vittnesbörd av Asta Olausson

Jag kan vittna om hur jag mötte Maranata genom att jag blev frälst. Hade inte storfamiljen funnits, skulle jag inte ha blivit bevarad. Jag kom direkt ifrån gatan och om det bara hade varit ett möte där någon bad till Gud för mig, hade jag fått återvända till samma gamla sammanhang.

Men storfamiljen var ju 24 timmars gemenskap per dygn. Man hade alltid syskon omkring sig. Johannelund var en avskild plats. Det ligger i Stockholm, bara några kilometer från innerstan, men det var som om det var tusen km bort. Jag upplevde verkligen vad det innebar att bli född på nytt. Ibland kände man som om man inte kunde klara av den enklaste sak, sådant man hade kunnat i hela sitt liv, men man var som ett litet barn, beroende av dem man hade omkring sig. Det kom flera nyfrälsta med en svår bakgrund och ingenting att falla tillbaka på socialt. Vi måste bygga upp något socialt liv, och vi måste ju ha en försörjning.

Insänt av Ingemar Blomberg

Sverige har fått en lång nådatid. Men hur har denna nådatid brukats? Vad jag kan förstå, är avfälligheten och syndaskulden större nu än 1953. Tänk bara på det folkmord som aborterna utgör. Tänk på den sodomi som propageras och utövas.

Under senaste tid har pastor Birger Claessons bok ”Dom över Sverige” aktualiserats. Han fick 1950 -51 mottaga profetiskt tilltal sägande, att Sverige (sannolikt 1953) skulle utsättas för militärt angrepp. Detta skulle ske som straff för folkets avfällighet och begångna synder. En tilläggsprofetia i december 1951 kungjordes i boken ”Sveriges ödestimme”.

Appell av Märta Berg Strömmare

Det ligger en man vid sidan av vägen. Han har blivit överfallen av rövare säger min Bibel. Han är plundrad på allt det han hade. Han är berövad sina kläder, sönderslagen och misshandlad. Han ligger där i diket utan förmåga att resa sig upp och ta tag i sitt liv. Det finns många människor som har det svårt. Många människor vill uppmuntra och säga: ”men ta tag i ditt liv, ryck upp dig!”

- Det vore roligt om man kunde hjälpa ungdomarna här att komma igång med något arbete av något slag, så att de gör andra saker än att förstöra sina liv.
_
_Missionsreportage med Elaine Vidén av Stina Fridolfsson

Elaine kämpar med att skrapa och måla om frukostmatsalens ytterväggar där färgen flagnat och dessutom missfärgats av regnet. Varje morgon kommer omkring 160 barn som ska ha frukost, och missionens frukostmatsal ska vara trevlig och inbjudande!

Herodes ställde flera frågor till Jesus men han svarade inte på en enda. Guds tystnad säger något. När Gud är tyst beror det på att han förbereder för en större härlighet.

Appell av Jonatan Rodriguez

Jag har läst Jesaja 53 om Jesu lidande:

Han hade varken skönhet eller majestät när vi såg honom, inget utseende som vi drogs till. Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande. Han var som en som man skyler ansiktet för, så föraktad att vi inte respekterade honom. Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi såg honom som hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han blev genomborrad för våra brott, slagen för våra synder. Straffet blev lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade. Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg. Men all vår skuld lade HERREN på honom. Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig och öppnade inte sin mun. Som ett lamm som förs bort för att slaktas, som ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun (Jes 53:2-7).

[Läs mer]

Predikan av Arne Imsen 1989

Vi har krönt Jesus Kristus till Herre, och han är den ende som förblir då alla andra har störtat från sina troner. Han är konungarnas Konung och herrarnas Herre. Han skall komma igen.

Var jag än läser i bibeln, står det klart för mig att Jesus kommer. När jag läser det fröjdas jag i anden, för det är det enda hopp jag har. Hade jag inte detta hopp skulle jag ta mitt liv och vägra leva en timme till i denna jämmerdal under detta vidriga välde av synd och orättfärdighet, där människan har gjort det så fruktansvärt trassligt för sig.

Bibelstudium av Gertrud Johansson

Den tid är här då vi behöver avskilja oss för Herren. Gud behöver ett folk, han behöver människor som är avskilda för hans räkning.

Jag vill dela med mig några tankar, som jag hoppas ska sporra oss att söka oss närmare Jesus. Tiden vi lever i är en tid av väldigt mycket förvirring. Det är mycket som rör sig; inte bara i världen, men också  i kristenheten. Det finns så många läror som kan leda människor fel. Jag upplever som aldrig förr att det är en tid då vi behöver avskilja oss för Herren. Gud behöver ett folk, han behöver människor som är avskilda för hans räkning.

Text: Berno Vidén

Jesus var helt igenom ren och oskyldig, men dömd till döden genom falska anklagelser. Men han försvarade sig inte och gjorde inga försök att rentvå sitt namn, utan lät sig förödmjukas och tog på sig bördor som inte tillhörde honom. På Golgata hängde han på sitt kors med en tjuv på både sin vänstra och på sin högra sida. De hade stulit pengar, utfört våldsdåd och förtjänade att straffas: ”Vår dom är rättvis, vi får vad vi förtjänar för det vi gjort. Men han (Jesus) har inte gjort något ont.” Han var en av de tre på Golgata, och under hela sin tjänst kan vi läsa om hur han tog människors plågor.

Ledare av Berno Vidén

– Något liknande har aldrig skett under mänsklighetens historia! Med de orden inleder Washington Post (18 april 2018) en lång, uttömmande artikel om hur politiska idéer, kulturella strömningar och medicinsk teknik orsakat en förödande obalans i befolkningstillväxten över hela världen. Ett mänskligt experimenterande i strid mot den suveräna ordning Gud lagt ner i skapelsen. Exempelvis finns det 70 miljoner fler män än kvinnor i bara Kina och Indien. Konsekvenserna av hur samhället gått in och tvångsstyrt familjernas planering är förödande och idag finner man ingen bra lösning på situationen.