Haiti

Text: Stina Fridolfsson

Första helgen i december var det väldigt liv och rörelse på Maranataförsamlingens missionscenter i Bromma. Det var annonserat Loppis till förmån för arbete bland behovets barn i Haiti. Veronica Ureña som stod för initiativet, vakade från morgon till kväll över försäljningen. Det såldes kläder och prylar, som samlats in under hösten. Både privatpersoner och butiksägare brukar ringa och erbjuda oss hämta för detta ändamål. Och Gertrud Karlsson, som i många år tagit emot, sorterat och delat ut till behovets barn i när och fjärran, har nu en speciell hörna där hon sorterar i hyllor och delar upp kläder, skor och annat.

Maranataförsamlingens arbete i Dominikanska republiken och Haiti  går vidare. Här presenteras några glimtar. (Bildreportage. Beställ tidningen för att se bilder.)

I Dominikanska republiken har församlingen helt nyligen byggt färdigt ännu ett hus till en haitisk familj. Det är småbarnsmamman Soila som tillsammans med sina två barn Caroline 4 år och Jeremias 2 år nu flyttat in. I ett och samma område finns nu fyra hus där lika många familjer fått hjälp med bostad. På bilden till höger är församlingen samlad till invigningsfest.

Missionsrapport av Veronica Vidén

Som MR tidigare informerat om har situationen för papperslösa haitiska barn försvårats i Dominikanska republiken, så att de inom en snar framtid förbjuds inträde i landets skolor. Detta har medfört att församlingens skolverksamhet i Palavé, som bedrivits i nästan nio år på lågstadienivå, nu har fått läggas ner. De elever som studerade hos oss har vi lyckats hjälpa in i den kommunala skolan. Orsaken är att våra papperslösa elever inte registreras i det nu landsomfattande skolregister som arbetas fram, och som är en förutsättning för att få avgångsbetyg, för vidare studier.  Vi tackar Gud för alla de barn som under åren har kunnat få hjälp med en bättre start i livet och en bättre grund att stå på, med Jesus i centrum och som styrkan i livet.

Intervju med Veronica och Sean Ureña

Veronica och Sean Ureña är ett missionärspar som nu återvänder till Santo Domingo efter en period i Sverige. Sean kom för första gången till Sverige sommaren 2011, för att delta i Maranataförsamlingens sommarkonferens och därefter gifta sig med Veronica, som tillsammans med sina syskon och föräldrarna, missionärerna Berno och Karin Vidén,  levt många år i Santo Domingo, där Maranataförsamlingens missionsarbete pågått sedan 1980.
Sean är en Herrens tjänare, som förutom att predika Guds Ord ständigt fungerar som själavårdare och evangelist. I Sverige är han fortfarande ganska begränsad när det gäller att förstå och tala svenska – även om det går framåt med språkkunskaperna! Men han har gjort sig i det närmaste oumbärlig genom att ständigt finnas till hands att laga, fixa och dona med alla möjliga praktiska saker i församlingshemmet och på hotell Pilgrimshem. Byta lampor och lås, måla, snickra. Innan han återvände till Santo Domingo med sin hustru, fick  Radio Maranata och tidningen Midnattsropet tillfälle att göra en intervju med paret Ureña.

Under hela våren och sommaren är du välkommen att besöka Loppis för Haiti på Bällsta. Alla intäkter går oavkortat till barnen i bergsbyarna Mont-Leon och Belle-Terre i östra Haiti. Tack vare alla gåvogivare har församlingen under det här läsåret kunnat hjälpa 564 elever med skolgång. Nu samlar vi in medel för läsåret 2012/2013 med målet att ännu fler behövande barn ska få sin skolgång betald.

Hälsning från David Smeds:

I slutet av januari åkte Monica och jag för att besöka vår äldste son, svärdotter och barnbarnen i Texas. Jag hade vid några svaga tillfällen ”lovat” Berno Vidén att jag kanske kommer förbi för att studera Maranatas missionsarbete. Jag råkade hitta en specialfunktion på resesajten Expedia.se. Vad händer om jag knappar in min hemresa från Houston och tar en liten sväng via Karibien närmare bestämt Santo Domingo? Mot ett hanterligt pristillägg var det möjligt.

Missionsreportage Zebastian Vidén:

Helt plötsligt en morgon var alla jättereligiösa. Folk på gatan talade om Gud. På Twitter och andra internetfora regnade det kommentarer om den yttersta tiden och att Jesus snart är här.

Några dagar senare verkade dock allt ha återfått sin balans. Visst, Gud finns kvar däruppe. Men vi sköter vårt härnere. Vardagen var åter ett faktum igen.

Vad som hade hänt var att Dominikanska republiken drabbades av ett jordskalv. Skalvet som mätte 5.3 på Richterskalan orsakade dock inga större skador.

Missionsarbetet i Dominikanska republiken fortsätter. Eftersom Maranataförsamlingen funnit sitt verksamhetsfält i ett fattigt område utanför huvudstaden Santo Domingo, i Palavé där en stor del av befolkningen är haitier, så upplever vi även Haiti som vårt missionsområde. Vi nås av rapporter om hur deras anhöriga i Haiti drabbats av det svåra regnet för ett par veckor sedan. I haitiska byn Baptiste, där flera av syskonen har anhöriga, regnade en stor del av skörden bort för de fattiga byborna.

Av Zebastian Vidén

Efter ett besök i Baptiste så känns det alltid lika tråkigt att resa därifrån. Hur som helst så är det så det går till, och nu är det bara att se fram emot nästa besök istället.

Kom hem för några dagar sedan därifrån, har tappat räkningen på vilken gång i ordningen.

Något som var nytt för mig denna gången var besöket vi gjorde i Mont-Leon, en plats som vi hört om mycket de senaste månaderna. Platsen ligger ganska exakt 5 km gångväg från Baptist där vi har vårt hus, och tog för oss ungefär 1 timme att gå.

Palavé - Dominikanska republiken

I den haitiskt präglade bateyen Palavé arbetar Comunidad Maranata sedan en del år tillbaka, bland annat med att driva en skola. Palavé är till stor del bebodd av haitiska familjer varav de flesta saknar visum eller andra nödvändiga handlingar för att fritt kunna leva och bo i Dominikanska republiken. Trots att många av dem bott där i flera år och även varit gästarbetare åt statliga bolag, klassas de som om de är i transit, och lever varje dag under hot om att utvisas.
Bara under det här årets första månad har dominikanska migrationen utvisat nästan 5 000 haitier, en verkställighet som kan äga rum när exempelvis en arbetare åker mellan sitt arbete och hemmet. Då en haitier fastnar i en kontroll ges han ingen möjlighet att åka till sin familj utan utvisas direkt till gränsen.
Flera av Comunidad Maranatas medarbetare lever på detta sätt under en ständig press. Januari 2011 intensifierades utvisningarna vilket lett till att familjeförsörjare inte vågar åka in till stan för att söka arbete.
Tack vare gåvor som kommit in har flera av våra vänner fått arbete genom missionen, vilket varit till en oersättlig hjälp. På andra bilden ovanifrån står Zebastian tillsammans med två av församlingens byggnadsarbetare, på trappan till ett hus som blir färdigt i slutet av februari månad och som då ska upplåtas för en fattig haitisk familj som idag bor i ett fallfärdigt ruckel.

Rapport av Berno Vidén

**
**

Maranataförsamlingens mission i Dominikanska republiken fyller 30 år. 1980 besökte Stina Fridolfsson för första gången en dominikansk troende syster i Santo Domingo, något som blev startskottet för det missionsarbete som idag vuxit fram främst i huvudstadens västra delar, sista åren även i bateyen Palavé. Det har varit många händelserika år med fokus på barnmöten, skola, läkarmottagningar, katastrofhjälp i samband med cykloner och åtföljande översvämningar, fängelsemission etc. Ett signum som en av landets större nyhetskanaler satte på församlingens mission var att den kommit att bli en fana i kampen för orättfärdighetens offer, vilket är både uppfordrande och angeläget. Mission är varje levande församlings hjärteangelägenhet, och trots år av motgångar och kamp kan vi idag se hur varje frö som sås bär en underbar frukt för Guds rike. Att få se hur människor som befinner sig i totalt hopplösa situationer, genom enkla medel och omsorg från utgivande medmänniskor, kan få ett helt nytt liv med innehåll värt att leva för, är verkligen stort.