Vittnesbörd från Sommarkonferensen 2013 av Asta Olausson
Jag är så tacksam för de bibelstudier vi har i församlingen för att få orientering och hjälp att förstå vad församlingen är. De ideologier som råder i samhället som vi kan se upp till eller fördöma, dem har vi inte något att göra med. Vår ideologi och våra idéer hämtar vi från den här gamla boken, bibeln, och det är den som talar om hur vi skall bära oss åt för att komma till himlen.
[Läs mer]Vittnesbörd av Linda Boman
Himlen hälsar oss att i namnet Jesus finns det frälsning och befrielse. Det är Gud som i sin stora kärlek till hela mänskligheten hälsar oss detta. Och det är verkligen sant! När jag själv i min stora nöd kastade mig i hans famn och ropade på honom, så svarade han med en gång. Han svarade med att fylla mitt hjärta med en förunderlig frid och glädje.
Det ingen människa hade lyckats med, det gjorde Jesus! Jag blev så påtagligt förvandlad att när jag nästa dag skulle gå till arbetet så blev jag själv förundrad. Jag var inte densamma som jag hade varit; denna rastlösa, ångestfyllda människa som innan. Nu porlade det inom mig av frid och glädje. Min börda av synd och skuld hade tagits bort. Vilken lycka! Hade jag blivit en ny människa? JA, definitivt! Bibeln säger oss att vi måste bli födda på nytt. Det kan vi bli genom att Jesus tog våra synder och skulder när han dog på korset för vår skull, ja för din och min skull! Det är en fri gåva som vi får ta emot, men vi måste kapitulera inför Jesus och öppna våra hjärtan för honom. Han vill ge oss av sin nåd och kärlek, bara han kan förvandla ditt liv, så kasta dig i hans armar. Jesus vill och han förmår! Gud välsigne dig att ta emot Jesus i ditt liv.
Vittnesbörd av Marja Strömmare Nilsson
En sångtext kom att tala till mig under en tid. Jag kunde inte komma ifrån frågan den ställde. Den lyder så här: Varför är du så trött och missmodig ibland, när du frälsningens under har sett?
Ja, varför är det så? Det kan finnas många anledningar till att vi känner oss trötta och ibland missmodiga och nere. Men ska det vara så? Vad kan vi göra åt det?
[Läs mer]Vittnesbörd av Magdalena Vidén
De fick möta Jesus, fick ett nytt liv och valde att leva tillsammans, tjäna och hjälpa varandra i syftet att bygga Guds församling som Guds ord lär: ”Alla troende var tillsammans och hade allting gemensamt. De sålde sina egendomar och allt vad de ägde och delade ut till alla, efter vad var och en behövde…”
Tillsammans tog de steget att bo och arbeta i ‘storfamilj’. Med delad ekonomi och med samma mål i livet, hjälper och stöttar de Maranataförsamlingens missionsarbete i Dominikanska republiken och Haiti. Många frågar hur det är möjligt att leva på ett sådant sätt, och svaret är alltid detsamma: Trots många svårigheter och personligheter som krockar på otaliga vis och trots mänskliga brister, har de EN sak som driver dem att ändå fortsätta: Trosvissheten om ett liv bortom det vi har här, ett längtande hjärta som ropar MARANATA! – Kom Herre Jesus!
[Läs mer]Vittnesbörd av Ulla Näsholm
En av Midnattsropets redaktörer, Ulla Näsholm, ger oss här ett gripande vittnesbörd från när hon endast fem år gammal blev helad från tuberkulos.
Åren har gått och Ulla har nyligen fyllt 75 år. Redan under tidiga år kände hon en kallelse till att bli missionär. På grund av sin hälsa var det knappt tänkbart. Gud hjälpte henne att klara av en barnmorskeutbildning och utsänd av Maranataförsamlingen har Ulla under många år varit till stor välsignelse i missionsarbetet i Dominikanska republiken.