Vittnesbörd

Text: Barbro Schröder

-Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom de inte fick plats i härbärget.  (Luk 2:7)

Denna episod har omtalats nu i 2000 år. I detta ser jag Guds stora omtanke. Många gånger har man hört beklaganden att vad hemskt, de såg en havande kvinna och stängde sin dörr. Men Gud visste bättre. Skulle hans son födas på den tidens vandrarhem bland stök, bråk, ogudaktigt folk, fylla och elände. Gud hade en underbar rofylld plats förberedd. Kan du tänka dig att komma in på ett stökigt vandrarhem och sedan gå ut till djurens boende en kväll och känna friden från djuren som gått till vila. Se hur kor och får vrider på huvudet för att se vem som kommer; om det är bra folk. Jag tror att djuren förnam att något väldigt skulle ske, och många av dem hade fött sina lamm och kalvar och visste att Guds frid är stor.

Vittnesbörd Gertrud Johansson

Jag har läst i Uppenbarelseboken. Det kan kanske vara svårt att förstå den många gånger, men det var några versar där jag blev så välsignad av. Om man läser sändebreven till församlingarna först, kommer man sedan till fjärde kapitlet och läser där:

-Sedan fick jag se en dörr vara öppnad i himmelen; och den röst, lik ljudet av en basun, som jag förut hade hört tala till mig, sade: ”Kom hit upp, så skall jag visa dig, vad som skall ske härefter.” I detsamma kom jag i andehänryckning. Och jag fick se en tron vara framsatt i himmelen, och någon satt på den tronen. (Upp 4:1-2)

Vittnesbörd av Asta Olausson

Att få äga Jesu kärlek i sitt hjärta är obegripligt stort, en hemlighet som bara människor som upplevt det kan förstå. Man kan komma in i ett kristet möte och lova Gud och helt plötsligt känner man en glädje inombords som börjar porla och man börjar fröjda sig. Den som inte känner Jesus kan omöjligt förstå detta. Orsaken till att vi kan känna den här glädjen och kärleken är att Jesus älskar oss. Medan vi fortfarande var syndare gav han sitt liv för oss just för att han älskar oss. Han gav oss av sin kärlek i våra hjärtan. Utan Jesu kärlek är ingenting värt något.

Elaine Vidén:
Jesus - en trofast vän

Jag har tänkt på en vers i Johannes evangeliums åttonde kapitel.

- Jesus talade åter till dem och sade: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.” (Joh 8:12)

Att leva utan Jesus i den här världen är väldigt mörkt och ensamt. Om man finner Jesus kommer man att få bo i ljuset, och man får alltid ha en vän som är med när man behöver hjälp.

Vittnesbörd av Lill Hafsahl

Det är stort att kunna säga ”nu är jag så lycklig, så lycklig jag kan bli”. Det finns en orsak till att jag är så lycklig, och det är att Jesus tog min börda. Jag känner glädjen i mitt hjärta över att få vara med.

Igår tänkte jag på att det är ett litet jubileum för mig nu. Det är fyrtio år sedan jag var på min första sommarkonferens. Kanske inte så många av er som sitter här var med då. Jag såg då på temat vi har nu: Synliggjord tro och tänkte så här: Det var faktiskt samma tema den gången. Då hette det: ”Allting gemensamt”.  Man kanske då började synliggöra den tro vi hade fått. Så tänkte jag på detta att väldigt många av dem som var med den gången är inte med nu. Jag blev betryckt i mitt hjärta, men så ledde Gud mina tankar att tänka på alla som är bevarade. Tänk att så många är bevarade! Så många som lever i tron på Jesus Kristus. Som har funnit sin tillflykt i Jesus Kristus.