fbpx

Vänta i tro

Vittnesbörd av Roger Lindroos

Det är stort att återigen få träffa syskon som man kämpat tillsammans med och inte sett på länge. Jag har sett fram emot de här dagarna, inte först och främst för att få träffa vänner utan för att hämta styrka. Det står att vi får uppbygga varandra på vår allra heligaste tro.

Det är väldigt lätt att tappa styrkan, visionen och det vi har fått. Därför är det viktigt speciellt i våra dagar att vi kommer tillsammans och uppmuntrar varandra att gå vidare på den väg Gud stakat ut, för att vara en församling som representerar Guds rike i vår tid, dag för dag i den värld vi lever i.

Det finns människor som menar att vi ska utbreda Gudsriket genom våra mänskliga ansträngningar, exempelvis genom att infiltrera på olika vis, eller helt enkelt att vi ska gå i bräschen för makten i världen, och därigenom genomsyra hela världen med Guds rike. Men det vittnar i så fall om att man har förlorat styrkan och visionen. Man kan nästan tappa tron på att Gud gör under, på att evangelium är det som kan förvandla en människa., och istället genom våra finurliga mänskliga tankar mena att vi kan skapa ett rike på den här jorden.
Jag vill läsa en välkänd vers i Hebreerbrevet 11. Det står om Abraham i verserna 8-10:

I tron lydde Abraham när han blev kallad att dra ut till ett land som han skulle få i arv, och han gav sig i väg utan att veta vart han skulle komma. I tron levde han i löfteslandet som i ett främmande land. Han bodde i tält med Isak och Jakob som var medarvingar till samma löfte, för han väntade på staden med de fasta grundvalarna vars byggmästare och skapare är Gud.

Måtte vi vara med i det byggnadsverket som Gud gör; att också vår lilla skara får vara med och uppbygga det som Gud tänkt för oss. Abraham väntade på staden med de fasta grundvalarna. Tappa inte den visionen, ha blicken framåt och hemåt. Vår kamp är inte mot kött och blod utan det är en helt annan kamp.

Min önskan för de här dagarna är att vi får uppmuntra varandra att gå vidare och ha visionen klar för oss. Vi får göra som Abraham; flytta högre upp i bergen mot höjderna, och inte som Lot, som drog ner mot Sodom för att försöka påverka. Vi får närma oss Herren, det behöver vi var och en, så att han får leda oss rätt. Vi får be till Gud att de här dagarna får bli till uppmuntran för oss var och en, och att vi får en ny blick mot målet, om vi har mist den.

Gör som Abraham; vänta i tro på den himmelska staden och var som främlingar i den här världen.