Vi vill nå dem med evangelium!

Veronica Ureña sände denna hälsning från missionsarbetet i Dominikanska republiken till bibelskolan. Vi låter den gå vidare till Midnattsropets läsare!

Frid!
Här kommer en hälsning från oss i Santo Domingo. Vi hoppas att ni alla mår bra!
Jag vill inleda med att berätta lite om Andrea och hennes familj. Andrea är mamma till pojken Yefrey som många av er minns. Han dog, endast 11 år gammal, av en svår lungsjukdom. Andrea har nu fem barn och tar även hand om sin gamle pappa som är svårt sjuk i Parkinson. Nu har vi äntligen kunnat påbörja byggnationen av ett nytt hus åt denna familj. De har aldrig haft ett värdigt hem men tack till Gud så kan vi nu ge dem ett. Grunden har grävts och vi ser fram emot att kunna fortsätta med nästa steg då resurserna finns. Det finns möjlighet att vara med och hjälpa till för dig som kan! Tillsammans kan vi ge familjen ett nytt hem.
Frukostserveringen för de 120 barnen rullar på varje vardag. Ilennia har ett stort ansvar över detta och går upp tidigt varje morgon för att göra gröt eller varm choklad. Den här måltiden betyder väldigt mycket för barnen, som annars inte äter frukost speciellt ofta. De får energi och ork att klara av skoldagen bättre, och de som kanske inte får mat mitt på dagen orkar längre (en del äter först senare under kvällen då föräldrarna kommit hem med det de tjänat ihop under dagen).
Måndag till torsdag har vi numer två grupper med barn som kommer hit och får extrahjälp med alfabetisering under ett par timmar. Det var efter att vi hade fått en del insyn i hur enorma problem den kommunala skolan i Palave har som vi beslöt oss för att kontakta skolans rektor och erbjuda den hjälp vi kunde. Det visade sig att problemen är större än vi anat. Skolan är överfull. Det finns inte skolbänkar till alla, de har lärarbrist och de lärare som finns klarar inte av sina stora grupper vilket resulterar i ett enda stort kaos. Barn går år efter år i skolan men lär sig inte att läsa. Rektorn gav oss en lista på de tio barn som låg mest illa till. De är i åldrarna åtta till tretton, går i klasserna två till fyra och kan inte läsa.
Jag jobbar personligen med dessa barn och det är en stor utmaning. De kan egentligen lära sig, men flera av dem är på något sätt blockerade. Denna blockering, gissar jag, har sin grund både från skolan och hemmet. Rektorn visade oss ännu en lista hon hade gjort med ytterligare tio barn. Och fler listor kan hon göra. Just nu kan vi inte ta emot fler men vi ber över detta enorma behov som finns.

Varje onsdag åker jag, Ilennia och Keren till ett område som heter Guajimia. Det ligger i anslutning till La Cañada, som många känner till. Där, precis utanför Iselis hus (Ilennias syster) har vi två olika barnmöten. Först kommer de allra minsta och vi sjunger roliga rörelseånger och använder flanellograf för bibelberättelserna. Sedan kommer de större barnen, ca 60 barn totalt. Ytan är väldigt begränsad och ligger precis bredvid den högljudda gatan, men barnen är lika glada för det och kommer troget. Gud verkar i deras hjärtan! Vi har under det senaste året upplevt starkt hur det just bland barnen finns en iver att få veta mer, att få vara med och lovsjunga Jesus, att lära känna mer om Honom. Även här i Palave har vi barnmöten och vi upplever detsamma. Sean samlar varje lördag en grupp med större barn och ungdomar där de studerar Bibeln tillsammans. Dessa ungdomar har blivit förvandlade. För bara några veckor sedan tog två av dem beslutet att låta sig döpas!
Var alltid med och bed för dessa barn och deras familjer som vi får kontakt med genom frukostserveringen, alfabetiseringen och barnmötena. Vi vill nå dem med evangelium. Vi önskar att  de mitt i sin kämpiga vardag ska kunna få ta del av samma hopp som vi har fått, hoppet om att Jesus kommer snart och att alla lidanden då kommer att ta slut. Det hoppet ger oss frid, frid mitt i stormar och svåra tider, en frid från ovan. Vi måste alltid påminna varandra om det viktigaste vi kan ge en människa. Vi vill ge dem Jesus, en mening med livet och hopp för evigheten.
Esteben, en av de nydöpta pojkarna, bjöd in oss till husmöte i sitt hem i torsdags. Vi var inte många, men när vi satt där under bar himmel kunde vi alla uppleva Guds närvaro. Alla som var samlade gav sina vittnesbörd, stor som liten och Keren avslutade mötet med att läsa ur 1 Timoteus 4:12-15. Jag vill också ge er dessa verser som avslut på denna hälsning.

– Låt ingen förakta dig för din ungdoms skull; fastmer må du för dem som tro bliva ett föredöme i tal och i vandel, i kärlek, i tro och i renhet.
Var nitisk i att föreläsa skriften och i att förmana och undervisa, till dess jag kommer. Försumma icke att vårda den nådegåva som finnes i dig, och som gavs dig i kraft av profetord, under handpåläggning av de äldste. Tänk på detta, lev i detta, så att din förkovran bliver uppenbar för alla.
Församlingen här är bedjande och nämner er alltid i sina förböner. Många hälsningar från Sean, Nicholas, Keren, Ilennia, Matheo och Veronica! n

Föregående inlägg Mission i Europa 2015
Nästa inlägg Midnattsropet nr 5-6 2015

Relaterade inlägg