Frälsning för hela människan!

Korta studier i Skriften av Tage Johansson

Bibeln talar om en frälsning som omfattar hela människan med ande, själ och kropp.

Andens frälsning
Människan, till skillnad från djuren, äger en ande, för det står i 1 Mos 2:7 att Gud inblåste livsande i människan. Därmed blev människan en evighetsvarelse. Det står i Pred 3:11 att Gud har lagt evigheten i människornas hjärtan. Människan ska alltså existera i evigheternas evighet. Då Gud skapade människan med en ande var det för att hon skulle få leva i gemenskap, eller så att säga, äga livsförbindelse med Gud. Paulus uttrycker det i 1 Kor 6:17 att ”vara en ande med Gud”. I Joh 4:24 får vi veta att Gud är Ande och att vi ska tillbedja i ande och sanning, ty sådana tillbedjare vill Fadern hava. Det var först och främst på det andliga planet som Gud hade gemenskap med människan, men när synden kom in i de första människorna Adam och Eva bröts livsförbindelsen med Honom. Det skedde som Gud hade sagt skulle ske att om man åt av kunskapens träd skulle man döden dö. Det vill säga att människoanden blev separerad från Guds Ande. När bibeln talar om död handlar det alltid om skilsmässa, och i det här fallet dog människan andligen. Det fick också konsekvenser på det själsliga  och kroppsliga området. I Ef  2:1 står det om att vara död i synder och överträdelser. Det behövdes ett återuppväckande från Gud. Det största under en människa kan vara med om är då hennes ande blir uppväckt från dödens tillstånd ”…han har uppväckt oss med honom…” Ef 2:6. Detta blev möjligt genom att det blod, som omtalades redan i GT, skulle kunna borttaga synden som skilde människan från Gud.
  Guds frälsning begynner alltså i människans ande genom att man blir född på nytt. Man går från död till liv. Endast genom en andlig födelse kan människan komma i kontakt med Gud. ”Det som är fött av kött det är kött, och det som är fött av Ande är  ande.” Joh 3:6
  Själens frälsning
Guds frälsning som begynner i människoanden kommer i gynnsamma förhållanden att utöva sitt inflytande över människans själsliv. Själen är en förbindelselänk mellan anden och kroppen. Från en sida sett är själen en neutral plats som antingen via människoanden låter sig domineras av Guds Ande eller så är själen under köttets inflytande och gör den onda naturens gärningar. Själen är bland annat ett uttryck för vad människan bär i sitt viljeliv. Om David heter det ”Han tog sin själ i sin hand och slog ned filisteen, och Herren gav åt hela Israel en stor seger…” 1 Sam 19:5.
 
Kroppens frälsning
Kroppen är det yttre område där Guds frälsning blir synliggjord. Även om vår kropp är lagd under förgängelsen kan den vara ett redskap, ett heligt tempel för Guds Ande där Guds vilja får ske. Gud gav Jesus en människokropp för att han genom den skulle göra Guds vilja. Hebr 10:5-9. Vi kan av fri vilja låta Gud få äga vår kropp. I Rom 12:1 uppmanas vi att frambära vår kropp som ett välbehagligt offer åt Gud för en andlig tempeltjänst. Genom trons insikt i Guds ord har vi att välja vilken lag som ska äga sitt inflytande i vår kropp, syndens och dödens lag eller livets Andes lag. Paulus upptäckte efter sin omvändelse till sin förskräckelse att fastän hans invärtes människa hade sin lust i Guds lag  fanns det en annan lag i hans lemmar som verkade i motsatt riktning. Hans nödrop var detta ”Jag arma människa. Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp”. Rom 7:24. Begreppet dödens kropp  handlar inte om vår fysiska kropp utan om den köttsliga naturen som också kallas ”syndens lag” Denna lag var honom övermäktig och ett stort problem  för honom tills han upptäckte vägen till befrielse. Problemet var redan löst. Han fick se att syndens och dödens natur i honom var upphängd och dödad på korset. Därför blev Romarbrevets 8:e kapitel också skrivet. Vid Paulus upptäckt trädde en starkare lag i kraft i honom, ”Livets Andes lag”,  som är starkare än syndens och dödens lag. Den dödar dessutom kroppens gärningar. För att uppleva denna befrielse är det viktigt att förstå att det inte handlar om en utveckling utan om ett tillstånd, ett trons försanthållande. Den bibelförankrade tron tillägnar sig  Andelivets manifestationer i nuet när vi håller före att vi ÄR döda från synden Rom 6:11, att det finnes NU ingen fördömelse för den som är i Kristus Jesus Rom 8:1. I Kol 3:1 står det att vi ÄR uppståndna med Kristus. Efter undervisningen i Romarbrevets sjunde och åttonde kapitel kan vi förflytta oss till kapitel tolv och överlämna vår kropp åt Gud som ett heligt och välbehagligt offer.
 Hos Paulus var kroppen ett lydigt redskap. Han tuktade och kuvade den för att inte komma till korta vid provet när han predikade för andra. 1Kor 9:27. Kroppen liknas vid ett lerkärl för att den väldiga kraften skall visa sig komma från Gud och inte från oss. 2 Kor 4:7.
  Må Gud få hjälpa oss så att hans löfte till oss kan infrias. Han vill helga oss till hela vår varelse så att hela vår ande, hela vår själ och hela vår kropp finnas bevarade ostraffliga vid vår Herres Jesu tillkommelse. 1Tess 5:23.

Föregående inlägg Stenkastning mot reformationen
Nästa inlägg De blev alla kringspridda

Relaterade inlägg