Vittnesbörd Gertrud Johansson
Jag har läst i Uppenbarelseboken. Det kan kanske vara svårt att förstå den många gånger, men det var några versar där jag blev så välsignad av. Om man läser sändebreven till församlingarna först, kommer man sedan till fjärde kapitlet och läser där:
-Sedan fick jag se en dörr vara öppnad i himmelen; och den röst, lik ljudet av en basun, som jag förut hade hört tala till mig, sade: ”Kom hit upp, så skall jag visa dig, vad som skall ske härefter.” I detsamma kom jag i andehänryckning. Och jag fick se en tron vara framsatt i himmelen, och någon satt på den tronen. (Upp 4:1-2)
Johannes fick se in i himmelen! Sedan läser vi i femte kapitlet:
-Och i högra handen på honom som satt på tronen såg jag en bokrulle, med skrift både på insidan och på utsidan, och förseglad med sju insegel. Och jag såg en väldig ängel som utropade med hög röst: ”Vem är värdig att öppna bokrullen och bryta dess insegel?” Men ingen, vare sig i himmelen eller på jorden eller under jorden, kunde öppna bokrullen eller se vad som stod däri. Och jag grät bittert över att ingen befanns vara värdig att öppna bokrullen eller se, vad som stod däri. Men en av de äldste sade till mig: ”Gråt icke. Se, lejonet av Juda stam, telningen från Davids rot, har vunnit seger, så att han kan öppna bokrullen och och bryta dess sju insegel.” Då fick jag se att mellan tronen och de fyra väsendena och de äldste stod ett lamm, som såg ut såsom hade det varit slaktat. Det hade sju horn och sju ögon, det är Guds sju andar, vilka äro utsända över hela jorden. Och det trädde fram och tog bokrullen ur högra handen på honom som satt på tronen. Lammet; och de hade var och en sin harpa och hade gyllene skålar, fulla med rökelse, det är de heligas böner. Och de sjöngo en ny sång som lydde så: ”Du är värdig att taga bokrullen och att bryta dess insegel, ty du har blivit slaktad, och med ditt blod har du åt Gud köpt människor, av alla stammar och tungomål och folk och folkslag, och gjort dem åt vår Gud till ett konungadöme och till präster, och de skola regera på jorden.” (Upp 5:1-10)
När Lammet hade vunnit denna seger, så sjöng de en ny sång. En ny sång sjöngs i himmelen på grund av det Jesus gjorde. Och vad det hela handlar om, är att han med sitt blod hade åt Gud köpt människor. Tänk att han har köpt oss åt Gud! Inte bara för att vi själva ska bli frälsta, men han har köpt oss åt Gud. Han vill bo i våra hjärtan. Han har gjort oss åt vår Gud till ett konungadöme och till präster att regera på jorden. De heligas böner är rökelse som stiger upp inför Gud. De små bönemöten vi har, de enkla stunder vi stänger oss inne i vår kammare och ber till vår Fader, det blir rökelse i himmelen inför Gud! Jag tycker det är så stort, och man får ett sådant oerhört perspektiv när man läser och förstår att det som sker här på jorden noteras i himmelen. Det händer saker i himmelen när vi är köpta av honom och tillhör honom. Det har stor betydelse vad som sker med oss enkla små människor här på jorden. Vi är köpta av honom, han äger oss och vill göra sin vilja i och genom oss. Det står vidare i kapitel åtta om rökelsen:
-Och en annan ängel kom och ställde sig vid altaret, och han hade ett gyllene rökelsekar; och mycken rökelse var given åt honom, för att han skulle lägga den till alla de heligas böner på det gyllene altare som stod framför tronen. Och ur ängelns hand steg röken av rökelsen med de heligas böner upp inför Gud. (Upp 8:3-4)
J esu förböner i himlen läggs till de heligas böner, och så stiger det upp som en rökelse inför Gud. Det är viktigt att vi förstår att vi har en uppgift som präster åt vår Gud. Det är den tjänst inför Gud vi har här på jorden. Det är därför vi är här. Annars skulle vi åka direkt hem, men vi har en uppgift som konungar och präster här på jorden. Vi får inte slösa bort vår tid på något oväsentligt, det är så viktigt att tjäna honom med våra böner och fastor. Det står i bibeln om trossyskon som tjänade Gud med böner och fastor. Det är så viktigt att vi också får göra det.
Till slut vill jag bara läsa ur Psalm 115:
-I av Israel, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld. I av Arons hus, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld. I som frukten HERREN, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld. HERREN har tänkt på oss, han skall välsigna, han skall välsigna Israels hus, han skall välsigna Arons hus, han skall välsigna dem som frukta HERREN, de små såväl som de stora. (Ps 115:9-13)
Gud valde först Israels folk att vara hans präster på jorden. Sedan valde han Arons hus, eftersom Israel blev avfälligt, och därefter valde han ”I som frukten Herren”. Vi alla som fruktar Herren är alltså med i den här skaran. Han har tänkt på oss, och han ska välsigna oss. Det står också i Psalm 135:
– I av Israels hus, loven HERREN; I av Arons hus, loven HERREN; I av Levis hus, loven HERREN; I som frukten HERREN, loven HERREN. (Ps 135:19-20)
Vår uppgift är att lova Herren, för det är så stort det han har gjort och tänkt för oss.
Tänk att vi får lova Herren så länge vi lever. Han är värd all lov, all ära och pris! I Jesu namn. Amen!