Appell av Yngve Stenfelt
Vi är inne i en förberedelsetid. När vi ska ställa till med gästabud eller bröllop, är vi oerhört noga med förberedelserna. Att allt blir som det ska vara. Att allt klaffar och att det hela fungerar som det är tänkt, detaljerna; allt blir taget i beaktande. Men Gud är mycket mera noga med sina förberedelser. Så när Jesus skulle komma hit till jorden för första gången, så kom han inte hux flux. Det föregicks av en förberedelse. En man uppträdde, sänd av Gud. Hans namn var Johannes. Det står att han kom som ett vittne för att vittna om ljuset. Inte var han ljuset, men han skulle vittna om ljuset. Det var Johannes uppgift att ordna med förberedelserna. Bergen skulle sänkas, dalarna höjas, och det som var oländigt skulle bli rak väg.
Det var inte så att Gud förberedde så att politiken fungerade. Det gick väl inte ha en ockupationsmakt, romarna måste väl bort innan Jesus kom. Han verkade inte heller på ett kulturellt plan. Nu måste det bli fest på gatorna, för Jesus skulle komma! Nej, det var en röst som ropade i öknen: Bered väg för Herren! Johannes var sänd av Gud som ett vittne om ljuset. Det oerhörda var att han predikade omvändelsens budskap till syndernas förlåtelse. Han döpte i vatten och människorna som kom ut och hörde honom fick en upplevelse av Gud i sitt liv.
Jag har läst i Johannes evangelium, första kapitlet, hur det gick till. På tre ställen i detta kapitel står uttrycket ”dagen efter”. Verserna 29, 35 och 43. Det handlar alltså om flera dagar. Dagen därefter. Saken var den, att dessa som lyssnade till Johannes kom in i ett andligt skeende. De kom ut ur monotonin, de kom ut ur det dagliga systemet och kom in i förberedelser. Dagen därefter heter det i vers 29, såg han Jesus nalkas. Då sa han: ”Se, Guds Lamm, som borttager världens synd!”
Du förstår, när Johannes står där och pekar på Jesus, koncentrerar han sig omkring det som är hans uppgift. Det är inte mig det gäller, vänner, det är Jesus. ”Se, Guds Lamm, som borttager världens synd!” Åh, vilket förberedelsebudskap, vilket budskap i tiden för de dagar som låg framför! Det handlade om att komma in i ett andligt skeende, det gällde att komma in i Guds plan. Det gällde att höra vad Gud hade att säga, och inte fortsätta som tidigare!
Så läser vi om nästa dag:
-Dagen därefter stod Johannes åter där med två av sina lärjungar.
Han gav inte upp, han var där igen!
-När då Jesus kom gående, såg Johannes på honom och sade: ”Se, Guds Lamm!”
Det var inte någon tillfällighet, jag ordnar väl ett litet möte. Nej, det var ett andligt skeende, det var en förberedelse för det som skulle komma. ”Se Guds Lamm”, var budskapet. Det är inte på mig ni ska se, det är på Jesus. När då Jesus kom gående, såg Johannes på honom och sa ”Se Guds Lamm”. Och när de två lärjungarna hörde hans ord, så följde de Jesus. Johannes förstod vad förberedelse betyder, nämligen att jag, Johannes, blir mindre, och Jesus blir större. Han förstod att här gällde det en reducering av människan och upphöjelse av Gud. Ära vare Jesu namn!
De frågade var Jesus bodde, och fick budskapet: Kom och se!
Så har vi tredje versen där det står ’dagen efter’:
-Dagen därefter ville Jesus gå därifrån till Galileen, och han träffade då Filippus. Och Jesus sade till honom: ”Följ mig.”
Nu hade Jesus tagit över! Nu var det slut på Johannes’ verksamhet. Förberedelsetiden var färdig. Nu trädde gästabudet in. Jesus var där och stod för det levande vattnet, han stod för brödet, halleluja!
Som du förstår lever vi i en oerhörd förberedelsetid. Vi ska hem till den himmelska hamnen. Seglatsen pågår, men vi ska hem. Hamnen väntar. Hur än vågorna rullar och vågorna rasar, jag nalkas dock målet för varje minut! Hur underbart det är! Men Gud är noggrann med förberedelsen. Det gäller klädnaden, det gäller att den är tvagen och renad i Jesu blod. Johannes hade rätt i sitt budskap: ”Se Guds lamm som borttager världens synd”. Han hade rätt i sina förberedelser; han gick in på Guds väg och förde folket in i ett andligt skeende. Nu står vi här med ett budskap om en frälsning som vunnits på Golgata kors. Vi står och talar om ett fullbordat verk. Vi talar om ett blod som renar från all synd. Vi står inte här och bröstar oss och säger kom till oss, men vi säger: Kom och se! Vem ska du se på? Jo, du ska se på Jesus. För du ska veta att Jesu Kristi blod renar från all synd. Så underbart det är med dessa förberedelser, att få tvätta sina kläder och göra dem rena i lammets blod. Så underbart att jag inte behöver komma i mina egna kläder, som är smutsiga, slitna och förstörda på allt sätt. Men jag får ikläda mig den underbare Jesus! När jag står inför Fadern, kommer han att se Jesus i mig. Varför det? Jo, därför att Jesus bor genom tron i mitt hjärta.
När lovsången bryter loss, är det som bruset av stora vatten. Så underbart när vi får ge Jesus äran på ett fullkomligt sätt. Jag gläder mig åt detta. Jag försöker litet smått lova Gud här, men det är så ynkligt. Gud vare lov, en gång ska min tunga få fullkomligt sjunga! Utan klander, utan kritik. Det ska fröjda min underbare Jesus. Frukten av läppar som prisa hans namn, ära vare Gud! Fadershuset gör sig redo för bruden som nu står i förberedelser för bröllopet, hon gör sig redo att möta sin brudgum. Gud vare lov, att vi inte behöver slå oss till ro och säga: det går nog alltsammans. Nej, vi är noga, vi tar det allvarligt, vi är omsorgsfulla med att det hela är som det ska vara, som det står skrivet om i bibeln.
Det är hög tid att komma in på denna banade väg i ett andligt skeende. Det är hög tid att dina dagar inte klantas bort, men att det blir en förberedelse. Den ena dagen talar om för den andra, den ena natten kungör det för den andra. Det blir en förberedelse i hjärtat, där Gud talar både dag och natt. Där Gud är med och renar. Där Gud är med och fyller med sin helige Andes kraft, där Gud är med och ger sin stämpel, sitt insegel på sin egen brud. Halleluja för förberedelser, halleluja för att Jesus är den som ska stå fram på ett underbart sätt i våra liv. Halleluja, vi väntar nu att höra uppbrottsordern. Ja, den predikar vi.
Drag upp du brud, drag ut och möt brudgummen! Men vi väntar också på den sista basunens ljud. Överängelns röst; Gudsbasunen. Vi predikar och basunerar ut ett förberedelsens budskap, men snart är det slut med förberedelserna, och Gud stöter i sin basun. Då, i ett ögonblick, seglar vi in i den himmelska hamnen! Då är seglatsen över, då är stormens tid förbi! Underbare Jesus, du kommer snart! Det märks, det lyfter! Vi märker att vi är fria i Kristus! Vi är fria i honom från jord och värld, vi är fria i honom från det som vill tynga ner. Vi ser upp, vi lyfter vårt huvud och ser på Jesus och upplever att vi står där, redo som en brud som gått ut ur sin kammare för att möta sin brudgum. Vi står där renade i Guds Sons blod. Vi står där med vita, skinande kläder; omgjordade av Guds härlighet, Gud vare lov!