Guds dyrbara gåvor förkastas

Norman Gordon

Det är tragiskt att märka att de två stora gåvor, som Gud vill skänka mänskligheten är föraktade och förkastade av tusenden. Den första och förberedande gåvan är givetvis pånyttfödelsen genom Je- su Kristi Guds sons blod. Han kom till världen, men världen tog icke emot honom.
Frälsning erbjuds alla dessa, som är satans barn och är bundna i synder och överträdelser. Guds an- dra gåva erbjuds dem som mot- tagit den första gåvan, nämligen frälsningen. Världen (de ofrälsta) kan icke ta emot den.
Underligt nog är det emellertid många som upplever pånyttfödel- sen (Guds första gåva) men abso- lut vägrar sträcka sig efter den andra, nämligen dopet i den He- ligen Ande. Pånyttfödelse är icke dop i den ’Helige Ande. Många samfund vilseleder sina medlem- mar och tillintetgör Guds plan med deras liv genom att lära att man mottager den Helige Andes gåva i och med frälsningens gåva. Det finns inte ett enda skriftställe i Bibeln som stöder en sådan lära, ty då ignoreras den bibliska för- samlingens historia. Vi finner t. eX. att Paulus frågade lärjungarna i Efesus: ”Undfingen I helig ande, när I kommen till tro?” Apg. 19:2.
Apostlarna i Jerusalem sände Petrus och Johannes till Samarien då de hörde att samariterna hade kommit till tro, för att också de skulle få den helige Andes gåva. Den helige Ande hade ännu icke fallit på någon av dem. Simon blev överraskad av att de talade i tung- or efter att apostlarna hade lagt händerna på dem. Petrus och Jo- hannes var överbevisade om att den helige Ande hade fallit på dem, eftersom de hörde dem tala i nya tungor likasom de,
Om den helige Andes dop skän- kes oss, när vi mottager frälsning- ens evangelium, så måste Gud ha glömt att ge det till efesierna och samariterna, när de tog emot evan- geliet. Jag kan inte tro att Gud är glömsk.
Det finns de, som är att den helige Ande icke är för oss, som lever i dag. Denna lära är också obiblisk och resulterar i svaghet i Guds andliga armé – församling- en. Petrus ställde sig fram på pingstdagen och förkunnade att löftet om en personlig upplevelse av Andens dop är till för alla, så många som Herren vår Gud kal- lar.
Den helige Ande skall vara med oss alltid ända till tidsålderns av- slutning. Några säger: ”Den helige Ande ja, men icke tungorna.” – Bibeln förklarar: ”Jesus Kristus är densamme, i går och i dag så ock i evighet.” Hebr. 13:8. Bibeln så- ger också: ”Idel goda gåvor och idel fullkomliga skänker komma ned ovanifrå-n, från himlaljusens Fader, hos vilken ingen förändring äger rum och ingen växling av ljus och mörker.” Jak. 1:17.
Jag tror inte, att den tredje per- sonen i guddomen har förändrats det minsta sedan han kom med från himmelen på den första pingsda- gen. Vid ’vart enda tillfälle i Bi- beln, där den helige Ande föll, ta-
lade man i tungor.
Jesus säger i Luk. I I :13, att Gud ger helig Ande åt dem som bedja honom därom, och i föregående vers tillkännager han, att uthållig bön är nödvändig. Huru skulle man kunna veta att man mottagit Andens dop om man inte fått en pingstdagserfarenhet. Petrus visste, att de som var samlade i Korneli hus blev döpta i den helige Ande,
på grund av att han hörde dem tala i nya tungor precis så som ’han själv hade gjort.
Jag är säker på, att den som har sett television aldrig väntar att få se detsamma i en radioapparat. Nej, man väntar sig att se bilden i televisionsapparaten. Petrus såg efter ”bilden” (tungorna) innan han förklarade att hedningarna hade mottagit andedvopet.
Skäms du för ”tungorna”? Skammen som är förknippad med ”nya tungor” är utan tvivel det som avhåller många från att lyda Jesus bud om att ta emot den he- lige Ande. L
Man godtar gärna läran av Pet- rus, Jakob och Paulus, om tungo- tal och gudomlig helbrägdagörelse, gatupredikanter, som satte Världen i rörelse med den helige Andes kraft, som tog dem i besittning, men *man löjliggör dem; som i dag är fyllda med den “helige Andes kraft och utför samma gärningar.
Det är intressant att lägga mär- ke till att sådan män som Oral R0- berts, William Branham, T. L. Osborn och A. A. Allen vinner flera själar var för sig än hundra- tals församlingar tillsammans.
Hur som helst, när dessa män kommer, så flockar sig mängden omkring dem för att lyssna. De är i sanning Gudsfyllda och Gudsbe- satta män, som har accepterat Guds andra ’gåva och använder den till vittne för honom.
Det är tid för oss som Guds barn att sträcka oss ut efter och ta emot vad Gud önskar att vart och ett av hans barn skall ha. Vi kan aldrig vinna världen för Kri- stus förrän vi lägger bort former, stolthet och egen visdom. I Kor. 2-4. Du behöver dopet- i den be- lige Ande. MARAN ATA-bladte

Föregående inlägg Det gäller MIDNATTSROPET
Nästa inlägg Församlingar Vi ej bör tillhöra

Relaterade inlägg