Undervisning av B V Henry
Avsikten med att vi kommer tillsammans är inte bara att ta emot, utan också att ge. Det är vad gemenskap handlar om. Jag läste i Midnattsropet om storfamiljsgemenskapen, och har också på många platser i världen mött olika kristna kommuniteter. Nyligen kom jag tillbaka från en resa i USA, där jag åter igen varit tillsammans med Mennoniterna och deras storfamiljer. De håller samman familjen och har gemenskap med varandra, och de lever mycket enkelt och med betoning på det andliga livet. Det var mycket uppmuntrande vara tillsammans med dem och träffa dem som individuella familjer. Det finns något ibland dessa familjer som man sällan möter i Europa; jag vill kalla det ett altare. Ett altare där alla medlemmar i familjen kommer samman i bibelläsning och bön och också för att böja knä tillsammans i ett totalt beroende av Herren. Det är så uppmuntrande se att det finns ett annat sätt att leva på. Livets sanna mening ligger inte i vad vi äger, utan vad vi är i förhållande till Herren och till hans rike. Det är så Herren vill att vi ska leva.
De tre veckor jag tillbringade i USA var en mycket intressant, men även tröttsam upplevelse. Jag lämnade ett land i djup kris, politisk och ekonomisk kris, som påverkar hela världen, också oss. Men påverkar det oss negativt? Det beror på hur vi ser det. Många är skakade, men jag är det inte. Vi har blivit varnade för dessa svåra tider som skulle komma, och vi borde inte vara förvånade, eftersom vi idag skördar det vi har sått. Den värld politikerna vill vi ska leva i, består av falsk optimism. Det är bättre vara realistisk och inse att den ekonomiska krisen inte håller på övervinnas, utan endast är i sin inledning. Problemet är inte löst och kommer inte att lösas. Men Gud vare tack, han har inte lämnat oss i mörker. Vi kan gå till hans ord som ger oss hopp, tröst och kraft att gå vidare, trots allt som händer.
Allt att vinna
Låt oss först läsa ett viktigt sammanhang. Hoppas att du memorerar orden vi här läser, för det är viktiga sanningar som ofta förbigås eller blir bortglömda. I första Timotierbrevet har vi ett viktigt påstående:
-Ja, gudsfruktan i förening med förnöjsamhet är verkligen en stor vinning. (1 Tim 6:6)
Vilka kristna idag är verkligen nöjda med den plats och de förhållanden Gud har placerat dem i? Förnöjsamhet är beroende av gudsfruktan, och allt beror på vårt förhållande till Gud. Gudsfruktan i förening med förnöjsamhet är en stor vinning. Aposteln säger inte att det är en liten vinning. Han säger att det är en stor vinning. Källan till förnöjsamhet är gudsfruktan. Tillsammans med Gud har vi inget att förlora, men allt att vinna. Om det inte blir i den här världen, så blir det i evigheten. Så står det vidare:
-Vi hava ju icke fört något med oss till världen, just därför att vi icke kunna föra något med oss ut därifrån. (v 7)
Vad lever människor i den här världen för? Att samla! Att samla på hög! Många lever i fåfänglighet och ju mera de får, dess mer vill de ha, och blir aldrig nöjda. De inser inte att de föddes till världen nakna och att de ska lämna den nakna. Vi är inte kallade att samla på hög, men att investera; investera i Guds rike. Vi skulle leva för att investera för Guds rikes sak här på jorden. Pengar är inget att behålla, dem ska man använda. Många vill ha pengar, mera pengar, och ju mera de får, dess mer bekymrade blir de. När människor blir prövade, då uppenbaras vad som finns i hjärtat. På den amerikanska sedeln står ”In God we trust” – på Gud förtröstar vi. Vilken Gud är det? Idag förstår vi att den gud man förtröstat på är Mamon. Dollarn påverkar hela världens ekonomi och Amerika har alltid varit en ekonomisk supermakt. Men idag står USA i skuld till många länder, till och med till Kina, som de en gång var lånegivare åt, men nu har de blivit låntagare. Med de enorma lån de industriella nationerna har levt på, har de flesta nu stora underskott liksom Island, som fångats i en labyrint av panik. Här ser vi penningens bedräglighet. Vi kan inte tjäna både Gud och Mamon då de alltid är i konflikt med varandra. Om människor bara ville förstå att vi inte har fört något med oss till världen och att vi inte kan föra något med oss härifrån, skulle de kanske tänka annorlunda.
-Hava vi föda och kläder, så må vi låta oss nöja därmed. (v 8)
Det är inte bankkontot som ska göra oss nöjda. Människor har idag fonder på banken men inser inte att allt går utför, utan tänker att en dag ska vi göra vinst på detta. Jag förstår inte kristna människor som spelar på lotterier för att försöka göra pengar lättvindigt. Det är helt emot Guds ord. Bibeln klargör att vi ska äta vårt bröd i vårt anletes svett. Inte genom rysk roulette, inte samla och spela för att få mera rikedom. När du blivit rik, så är du aldrig rik nog. En gång frågade man Rockefeller, som var en av de rikaste människorna i världen, vad han mer önskade. Han svarade: ”Jag vill ha mera pengar!” När du börjar tjäna pengar, får du aldrig tillräckligt. Det blir istället en snara. Vi fortsätter läsa bibelsammanhanget:
-Men de som vilja bliva rika, de råka in i frestelser och snaror och hemfalla åt många dåraktiga och skadliga begärelser, som sänka människorna ned i fördärv och undergång. (v 9)
Det är vad penningbegär drar mot. Fördärv och undergång. Allt detta leder till fördärv och undergång och du vinner inget, utan förlorar allt. Gudsfruktan och förnöjsamhet – det är en stor vinning, det enda vi borde sträva efter.
– Ty penningbegäret är en rot till allt ont; och somliga hava låtit sig så drivas därav, att de hava villats bort ifrån tron och därigenom tillskyndat sig själva många kval. (v 10)
Otillfredsställelse och sorg är allt man har kvar, när man fokuserar sin kärlek till pengar.
Bibeln säger ingenstans att vi inte behöver pengar. Det handlar inte om det, utan om vad vi har kärlek till. Om det är pengar vi älskar, blir det förr eller senare en snara. Bibeln manar oss att älska fyra ting:
Älska Herren. Älska sanningen. Älska syskonen. Älska Hans tillkommelse. Det ska vi älska. Men när det blir fråga om penningkärlek, får allt en negativ betydelse.
I andra Timotierbrevets tredje kapitel, varnar Paulus:
-Men det må du veta, att i de yttersta dagarna svåra tider skola komma. Ty människorna skola då vara själviska, penningkära…
Penningkärlek och materialism är ett tidstecken. Folk lever för pengar. Jag tror att den bibliska principen är att arbeta för att leva. De flesta lever för att arbeta och har blivit arbetsnarkomaner med en målsättning som oftast är att få så mycket pengar som möjligt. De som arbetar så har inte tid för gemenskap med andra, och inte tid för att tjäna sin Herre och Mästare. När vi är förnöjsamma med de kläder och den mat vi har, så behöver vi inte ha så mycket bekymmer. Vi föddes inte förnöjsamma, utan det måste vi lära oss att bli och det handlar om en process. Låt oss läsa i Filipperbrevet, vad Paulus säger:
-Jag vet att finna mig i ringhet, jag vet ock att finna mig i överflöd. Med vilken ställning och vilka förhållanden som helst är jag förtrogen: jag kan vara mätt, och jag kan vara hungrig; jag kan hava överflöd, och jag kan lida brist. (Fil 4:11)
Det här är inget som kommer automatiskt, och det är inget vi lär oss i det sekulära samhället. Det är något vi lär vid Mästarens fötter, i vilka omständigheter vi än befinner oss i. En del människor är friskare än andra, och har det litet bättre, `de fattiga kommer alltid att finnas ibland eder´, sa Jesus. Troende människor som har det bättre, kan dela med sig åt andra, det är vad gemenskap handlar om. Vi borde kunna dela med oss av den omsorg som Herren slösar över oss. Paulus befann sig ibland bland rika och ibland bland fattiga, och han var villig att rätta sig efter omständigheterna och vara nöjd. Hur var detta möjligt? Jo, där fanns gudsfruktan tillsammans med förnöjsamhet, vilket är en stor vinning. Ibland bröd och marmelad, ibland bröd och rostbiff – jag är lika nöjd vad det än är. Det beror inte på tingen, men på Honom som förser.
Var är din skatt?
-Sen till, att I tagen eder till vara för allt slags girighet; ty en människas liv beror icke därpå att hon har överflöd på ägodelar. (Luk 12:15)
Församlingarna genomsyras av många nya trender som är attraktiva men förföriska. Den populära framgångsteologin går rakt emot Jesu varningar för fallgroparna i materialismen, och förfalskar exemplen han ger till alla sanna efterföljare.
Samlen eder icke skatter på jorden, där mott och mal förstöra, och där tjuvar bryta sig in och stjäla, utan samlen eder skatter i himmelen, där mott och mal icke förstöra, och där inga tjuvar bryta sig in och stjäla. Ty där din skatt är, där kommer ock ditt hjärta att vara. Ögat är kroppens lykta. Om nu ditt öga är friskt, så får hela din kropp ljus. Men om ditt öga är fördärvat, då bliver hela din kropp höljd i mörker. Är det nu så, att ljuset, som du har i dig, är mörker, huru djupt bliver då icke mörkret! Ingen kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon. (Matt 6:19-24)
Tillrättavisningen av Jakob; Jesu halvbror, i perspektivet av Jesu tillkommelse är inte mindre allvarlig:
-Hören nu, I rike: Gråten och jämren eder över det elände som skall komma över eder. Eder rikedom multnar bort, och edra kläder frätas sönder av mal; edert guld och silver förrostar, och rosten därpå skall vara eder till ett vittnesbörd och skall såsom en eld förtära edert kött. I haven samlat eder skatter i de yttersta dagarna. Se, den lön I haven förhållit arbetarna som hava avbärgat edra åkrar, den ropar över eder, och skördemännens rop hava kommit fram till Herren Sebaots öron. I haven levat i kräslighet på jorden och gjort eder goda dagar; I haven gött eder av hjärtans lust “på eder slaktedag”. I haven dömt den rättfärdige skyldig och haven dräpt honom; han står eder icke emot. Så biden nu tåligt, mina bröder, intill Herrens tillkommelse. I sen huru åkermannen väntar på jordens dyrbara frukt och tåligt bidar efter den, till dess att den har fått höstregn och vårregn. Ja, biden ock I tåligt, och styrken edra hjärtan; ty Herrens tillkommelse är nära. (Jak 5:1-8)
Ta er till vara för girighet. En del tror att tillfredsställelse av alla behov och begär är en lösning på allt och att det är livets mening. Men en människas liv beror icke därpå att hon har överflöd på ägodelar. Herren ville att människor skulle förstå vad han menade här, och i verserna som följer har vi liknelsen om den rike mannen. Ta er till vara för girighet och habegär, ta er tillvara för att kräva mer och mer. Den rike mannen samlade på sig mer och mer i lador, och samtidigt blev han en dåre. En rik dåre. I Hebréerbrevet finns en förmaning:
-Varen i eder handel och vandel fria ifrån penningbegär; låten eder nöja med vad I haven. Ty han har själv sagt: “Jag skall icke lämna dig eller övergiva dig.” ( Hebr 13:5)
Detta gäller vid alla ha fysiska och materiella behov vi har, Herren lämnar oss inte. Var i din handel och vandel fri från girighet och habegär. Ibland ser du människor i omgivningen jaga efter bilar av senaste modellen, osv. Det är vanligt med en sådan attityd av habegär. Man vill alltid ha något bättre, något som andra har och man är aldrig riktigt nöjd. Men om vi är förnöjda med vad vi har, så är vi fria från habegär och girighet. Jag har allt jag behöver och är tacksam för vad jag har. Vi bör av hjärtat vara tacksamma för vad vi har, och det skall vara vår bekännelse. Då kan vi med frimodighet och förvissning säga, som det står i nästa vers:
– “Herren är min hjälpare, jag skall icke frukta”.
Vi fruktar inte morgondagen; morgondagen är i Guds hand. Vi ska kunna säga som Samuel: ”Intills idag har Herren hjälpt oss.” (1 Sam 7:12). Har han hjälpt oss idag, så hjälper han oss imorgon. Är du bekymrad för morgondagen? Nej, Herren är min hjälpare. Herren fyller alla mina behov. Ett av de stora problemen bland de kristna är just habegäret och girighet. Man lever för att tjäna pengar. Ju mer pengar du får, dess mer vill du ha. De två sista budorden handlar faktiskt om begärelse: Du skall icke hava begärelse. Det är alltså inte ´du skall inte stjäla, du skall icke begå äktenskapsbrott´, men du skall icke ha begärelse.
Människor blir med all rätt upprörda när någon begått äktenskapsbrott. Men vi bör inte vara mindre upprörda när det handlar om begär. Då bryter man också ett bud. När man en gång hamnat i begärelsens snara, gör man vad som helst för att få det man begär. Vad gör människor idag när de inte tjänar tillräckligt? De lånar och lånar och har skulder upp över öronen.
Integritetens problem
Politikerna håller på med symptomen och går inte till roten av problemen. Så länge vi inte går till roten av problemen, så blir det bara kosmetiska lösningar. Det går för ett tag, men grundproblemet består. Grundproblemet vi idag har i politik och ekonomi är bristen på gudfruktigt ledarskap. I 2 Mos 18 ser vi tydligt hur Mose svärfar Jetro; han som inte ens trodde på Israels Gud, ändå gav Mose ett mycket klokt råd:
-Både du själv och folket omkring dig måsten ju bliva uttröttade; ett sådant förfaringssätt är dig för svårt, du kan icke ensam bestyra detta. Så lyssna nu till mina ord; jag vill giva dig ett råd, och Gud skall vara med dig. Du må vara folkets målsman inför Gud och framlägga deras ärenden inför Gud. Och du må upplysa dem om stadgar och lagar och kungöra dem den väg de skola vandra och vad de skola göra. Men sök ut åt dig bland allt folket dugande män som frukta Gud, pålitliga män som hata orätt vinning, och sätt dessa till föreståndare för dem, somliga över tusen, andra över hundra, andra över femtio och andra över tio. Dessa må alltid döma folket. Kommer något viktigare ärende före, må de hänskjuta det till dig, men alla ringare ärenden må de själva avdöma. Så skall du göra din börda lättare, därigenom att de bära den med dig. Om du vill så göra och Gud så bjuder dig, skall du kunna hålla ut; och allt folket här skall då kunna gå hem i frid.” Och Mose lyssnade till sin svärfaders ord och gjorde allt vad denne hade sagt. Mose utvalde dugande män ur hela Israel och gjorde dem till huvudmän för folket, till föreståndare somliga över tusen, andra över hundra, andra över femtio och andra över tio. Dessa skulle alltid döma folket. Alla svårare ärenden skulle de hänskjuta till Mose, men alla ringare ärenden skulle de själva avdöma. ( 2 Mos 18:18-26)
Här ser vi vad som gör en stor ledare, och tre kännetecken därpå: Du ska välja ut åt dig från folket dugande män – det första kännetecknet – som fruktar Gud. Var finns män idag som fruktar Gud? Människor fruktar mera för sin ekonomi än för Gud, och de känner sig trygga med Mamon. Så kommer det alltid att vara. Det nästa är pålitliga män. Var finns ledare som är pålitliga? Politliker kan man lita på; de är män av integritet, pålitliga, säger man. Men de flesta tänker bara på sin egen prestige, och på hur mycket de kan tjäna från folket. Här talas också om pålitliga män som hatar orätt vinning. Sanningen kan aldrig ändras, den är evig, liksom Guds kärlek. I engelska bibeln, står det “som hatar begärelse”. Sådana män får aldrig problem med begärelse, för om man hatar något, får man inte så mycket problem med det.
Jetro, som inte trodde på Israels Gud, gav i alla fall detta råd till sin måg. Välj ut dugande män, så får du framgång. Det är enda svaret idag till politikerna och ekonomerna. Vi behöver män som har en sådan ståndpunkt.
Jag tror att grundorsaken till den kris vi har idag är att vi har alltför få av sådana män idag. Vi måste gå till roten av problemet. Så länge vi inte vill gå till roten, så kommer problemen att öka. Vi vet att det blir så, för ogudaktigheten sprids allt mer, och allt fler människor kommer under inflytande av denna tidsålder. Materialism, kärlek till pengar och nöjen. Även i Guds församling vill människor mycket hellre få underhållning än att bli undervisade i Guds Ord. På något sätt har kyrkan förlorat ljusets kraft och även sältan i saltet. Allt är så sött och allt ska behaga och tjusa det köttsliga sinnet. Men det uppbygger oss inte i det som hör Herren till. Måtte Herren hjälpa oss att återerövra det som gått förlorat. Låt oss inte förlita oss på att göra klipp och att låna.
Sann frihet
-Varen ingen något skyldiga – utom när det gäller kärlek till varandra; ty den som älskar sin nästa, han har uppfyllt lagen. (Rom 13:8)
Den kärleken kan bara uttryckas i den kristna församlingen. När vi är församlade i gemenskap – var inte någon något skyldig, utom i kärlek. Det borde vara vårt livsmönster, och vårt vittnesbörd för världen som bevakar oss utanför. Lev enkelt. Ghandi i Indien sa ofta: Gör dina behov enklare! Så många kristna lever helt i fåfänglighet. I Predikaren 5:9 läser vi:
-Den som så älskar penningar bliver icke mätt på penningar, och den som älskar rikedom har ingen vinning därav. Också detta är fåfänglighet.
Frågan vi måste ställa oss är: Hur lever vi? Lever vi i fåfänglighet eller i sann andlighet? Det räcker inte med kunskap. Vi borde ta till oss och ställa oss frågan om hur vi lever. Jag har besökt människor ibland som har en bubbelpool, och det är ju ganska dyrt. Ibland när jag kommit till deras hem, har jag frågat om jag får använda deras bubbelpool. Det är ju skönt att friska upp sig och få massage. Men den är så dyr att använda den, så de använder den inte. Varför har de den om de inte använder den? Fåfänglighet. En del människor bara samlar på hög utan att använda. Må Herren spara oss från fåfänglighet. Om vi kan klara oss med en bil, låt oss sälja den andra och investera pengarna för Guds rike. Hjälpa behövande bröder i Dominikanska Republiken eller Rumänien, eller kanske fattiga syskon som behöver ett par skor. Var inte någon något skyldig, utom kärlek. Att älska är inget abstrakt, det är praktiskt.
Ibland ser vi att människor har överflöd av ting som de behåller för sig själva. Gudsfruktan i förening med förnöjsamhet är en stor vinning. Låt oss sluta med ett par ord från Ordspråksboken:
-Den snikne är alltid full av snikenhet; men den rättfärdige giver och spar icke. (Ordspr 21:26)
Det är så sant att ofta är det de som har minst som ger mest, och de som har mest är ofta de snålaste. Här har vi den sanningen verbaliserad:
“-Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus,” (Ordspr 15:27) Må Herren bevara oss från girighet och begärelse. Det är så lätt för oss att falla i detta, och vi behöver alltid, som Jesus sa, ta oss till vara. Men pris ske Gud, vår bekännelse är att Herren skall inte överge oss. Han ser vad vi behöver och han har alla resurser att möta våra behov. Gud vare tack!
Läs mer i Bibeln!
Brott och straff i ljuset av den heliga Skrift:
Laban 1 Mos 31:41
Bileam 4 Mos 22:21 (2 Petr 2:15, Judas v 11)
Akan 1 Sam 15:9
Saul 1 Sam 15:9
Ahab 1 Kon 21
Gehasi 2 Kon 5:20
Judas Matt 26:14
Ananias och Safira Apg 5
Felix Apg 24:26