Rapport från Kuba
Kuba drabbades i oktober av en svår storm samtidigt som landets energiförsörjning kollapsat. Vår broder Ramón Rigal från Guantánamoregionen i södra Kuba berättar om vilka svårigheter folket genomlider. Det är brist på i stort sett allt. Bröd, ägg och andra basvaror går knappt att få tag på. I och med bristen så skjuter priserna i höjden så att de fattigaste inte har råd att köpa.
Stormen Oscar orsakade svåra översvämningar, speciellt i södra delarna av landet, där fördämningar till en stor damm brustit. Flodvågen blev så stor att minst sju personer drunknade och flera är i skrivande stund saknade. Ramón berättar hur de i den lokala församlingen med mycket begränsade resurser samlat ihop livsmedel för att dela ut till de mest utsatta.
Att se förödelsen var som att komma rakt in i en skräckfilm
Här på Kuba har vi verkligen en allvarlig situation med landets elförsörjning. Jag befann mig på ett seminarium i huvudstaden Havanna, nästan 100 mil från Guantánamo där vi bor, när elektriciteten plötsligt slås ut i hela landet. Allt stannar upp och efter bara någon dag märks effekten av avbrottet. Det går inte att få tag på bröd eller andra baslivsmedel. Det finns inga kylar att förvara mat i och på grund av bristen på livsmedel stiger priserna katastrofalt. Vi ser något av en total kollaps i alla samhällets sektorer.
Vårt sätt att kommunicera är vanligtvis mobilen, men utan ström är det svårt. Vissa regioner har varit utan elektricitet i 40 timmar. Vi ser en stor oro och ångest hos befolkningen men så fort någon höjer rösten för att protestera riskerar de att hamna i fängelse. Kubanens liv är en ständig plåga och ett utdraget lidande. Be för vårt land, att Gud måtte ge oss lättnad och befrielse. Många år i denna plåga blir mer kännbart i krissituationer som nu.
Den tropiska cyklonen som drabbade Kuba var kraftig och bidrog till att hela Guantánamoregionen var strömlös under flera dagar. Tack och lov så har ovädret nu dragit vidare och vi själva klarade oss relativt bra, nästan helt utan materiella skador. Men på andra platser steg vattnet upp till tre meter och orsakade stor förödelse. Eftersom det inte går att ringa besöker vi en del områden för att se hur våra kristna syskon klarat sig.
Från församlingen har vi gjort en insamling till inköp av förnödenheter för att hjälpa de mest utsatta bland äldre, änkor och sjuka. Vi köpte socker, olja, ris och konserverad skinka, det som gick att få tag på.
I samband med utdelningen hade vi med oss spadar och andra redskap för att hjälpa människor att skyffla bort lera från översvämmade hus. Åsynen av det vi mötte var som att komma rakt in i en skräckfilm. Drabbade berättar hur de helt överraskade möttes av en flodvåg och i sista stund lyckades ta sig upp på sina tak. Tyvärr hann inte alla sätta sig i säkerhet och minst sju personer omkom i vattenmassorna.
Flera pastorer och syskon från olika församlingar är engagerade i att hjälpa de värst drabbade. Vi vädjar om förbön för det kubanska folket som lever under ett svårt kommunistiskt ok som under decennier fört med sig brist och elände. Som församling är vi kallade att vara ljus och idag får vi vara med och lätta folkets bördor något.
