Ledare av Berno Vidén
Att Jesu tillkommelse är nära förestående är ett budskap som alltid behöver ha en central plats i varje kristen församlings liv. Annars är risken stor att församlingen förvandlas till en traditionell kyrka med inövade program och ritualer.
I det här numret av Midnattsropet publicerar vi flera texter med tillkommelsen i fokus, skrivna utifrån olika vinklar och synsätt. En stor hemlighet för att bevaras i ett sant och ständigt inspirerande förhållande till Jesu tillkommelse, är att i vardagen leva med ropet: Maranata – Kom, Herre Jesus!
För en tid sedan uttalade en reporter med viss skepsis sin förundran över maranatarörelsen: ”Hur är det möjligt att en rörelse kan överleva med ett ständigt fokus på en enda sak; att Jesus ska komma tillbaka?” Reportern i fråga arbetade för en av landets större medier och hade många års erfarenhet av att bevaka olika samfund. Han hade sett som en vanlig utveckling att en väckelserörelse efter en tid anpassas politiskt, ekonomiskt och kulturellt till det omgivande samhället; att en församlings tidiga principer vanligtvis byts ut mot en mer inomvärldslig ideologi; att organism blir organisation.
Att ha Jesu snara tillkommelse som ledstjärna i församlingslivet är dock inget nytt. Nya testamentet påminner gång på gång om hur kort tiden är och uppmanar församlingen att alltid vara redo. Jesus själv sa vid flera tillfällen att han kommer snart, och det måste väga tyngst. Petrus bemötte människor som drevs av sina världsliga begär till att håna budskapet om tillkommelsen: ”Hur går det med löftet om hans återkomst?” (2 Pet 3:4) I samma brev påminde han om att vi lever i den yttersta tiden. Johannes utropar i sitt brev: ”Kära barn, den sista tiden är här” (1 Joh 3:18).
Paulus var inte fel ute då han i sina brev inkluderade sig själv som en av dem som skulle få vara med om uppryckelsen. Han levde med det korta perspektivet:
– När en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då ska Herren själv komma ner från himlen, och de som har dött i Kristus ska uppstå först. Därefter ska vi som lever och är kvar ryckas upp bland skyar tillsammans med dem för att möta Herren i rymden (1 Tess 4:16-17).
– Se, jag säger er en hemlighet: Vi ska inte alla insomna, men vi ska alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Basunen ska ljuda och de döda ska uppstå odödliga, och vi ska förvandlas (1 Kor 15:51-52).
På internet debatteras i olika forum flitigt tider och stunder för tillkommelsen blandat med påståenden om att Paulus och apostlarna var felinformerade, att de hade felaktiga källor då de menade att Jesus skulle komma snart. Men faktum är att apostlarnas huvudsakliga källa till inspiration och förväntan var närheten till Herren Jesus själv, han som är det av Gud inspirerade Ordet.
Nya testamentets budskap är i koncentrat ett enda stort crescendo som utropar: Maranata – Kom Herre Jesus! Det finns inte en rad där som säger att tillkommelsen är avlägsen. Tvärtom påminns läsarna gång på gång om att tiden är kort. Bibelns sista bok både inleds och avslutas med påminnelsen om att Jesus kommer:
– Salig är den som läser upp och saliga de som lyssnar till profetians ord och tar vara på det som står skrivet i den, för tiden är nära (Upp 1:3).
– Försegla inte profetians ord i denna bok, för tiden är nära (Upp 22:10).
Tidstecken finns det gott om. Händelser som främst Jesus talade om är idag mycket vanliga. Det finns ingen tid som vår med så mycket global ondska, ångest och förtvivlan som drabbat världen. På alla plan ser vi hur jorden bokstavligen brister. Vetenskapsmän och forskare förutser jordens undergång orsakat av klimatpåverkan. Samtidigt eskalerar krig och terror världen över, med speciellt fokus på områden kring Israel.
Jesus sa:
– Tecken ska visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden ska folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och vågornas dån. Människor ska tappa andan av skräck i väntan på det som ska drabba världen, för himlens makter ska skakas. Då ska man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet. Men när det här börjar hända, så räta på er och lyft era huvuden, för er befrielse närmar sig (Luk 21:25-28).
Det finns en anledning till att församlingen fortfarande är kvar på jorden. Vi har ett uppdrag att fullfölja, att idag förmedla frälsningens budskap till varje människa på denna jord. I morgon kan det vara försent.