Text: Missionär Stig Andreasson
Många tragiska händelser har utspelat sig bland olika folk och länder under historiens gång. Krig, naturkatastrofer och folkmord hör tyvärr till mänsklighetens tragiska historia.
Ett folkmord som knappast fått särskilt stor uppmärksamhet i vårt land, är det som drabbade det armeniska folket mellan åren 1915 och 1923. Över en miljon människor förlorade livet i denna landsomfattande massaker. Men ännu fler lyckades fly från blodbadet och fann en fristad i Amerika, Frankrike eller något annat land.
Då vi sommaren 1953 startade evangeliska tältmöten i förstaden Sevran på östsidan av Paris, blev jag bekant med några armeniska familjer, som dryga trettio år tidigare hade flytt från hemlandet. Deras barn var födda och uppväxta i Frankrike och tillsammans med några andra släktingar hade de startat en liten men effektiv nougatfabrik. Försäljning av nougat till diverse butiker hade blivit deras levebröd. De var arbetsamma och gudfruktiga människor, som slöt upp i våra tältmöten med stor iver. Efter att tältmissionen avslutats, upplät de plats inne i fabriken på söndagarna, så att de troende och nya sökande människor kunde samlas till möte.
I denna förstad finns det idag en ganska rymlig möteslokal där en hel del folk samlas. Men tältmissionen och armeniernas öppenhet och gästfrihet blev starten.
Samma sommar blev jag också bekant med en annan armenier, som inte bodde i Sevran, men som kom dit på ett kort besök. Han hade emigrerat till Amerika, där han hade blivit mycket välbärgad. Hur stor hans förmögenhet var vet jag inte, men han blev omtalad som en mycket rik man. Jag fick veta att han varje år kom på besök till Frankrike. Vad var då orsaken till dessa årliga resor tvärs över Atlanten? Jo, han uppsökte armeniska familjer som inte blivit lika lyckligt lottade som han själv efter att de flytt från hemlandet. Så for han runt och delade med sig av sin förmögenhet till dessa olyckligt lottade landsmän. Jag måste erkänna att jag såg på denne mannen med en viss beundran. Han var verkligen ett fint exempel på generositet och människokärlek. Han delade något av sin rikedom med de allra fattigaste.
Nu i juletid känns det naturligt att tänka på en som visat ännu större utgivande kärlek än denne armeniske rikemannen. Du har kanske någon gång hört eller läst följande bibeltext: ”Ni känner ju vår Herre Jesu Kristi nåd. Han var rik men blev fattig för er skull, för att ni genom hans fattigdom skulle bli rika” (2 Kor 8:9). Denna bibeltext säger att Jesus var rik. När var han det? Själv talar han om den härlighet han hade hos sin Fader innan världen var till. Långt innan han som människa blev född i Betlehem var han alltså från all evighet delaktig av Faderns härlighet. Han var i sanning rik.
Men så hände det fantastiska att denne evige Gudason gav avkall på sin rikedom och härlighet och kom till oss i tjänargestalt. Jesus blev fattig för vår skull. Som ett litet barn blev han lagd i en krubba. Från sitt himmelska palats steg han ned till oss som bor i universums slumkvarter. Men han gjorde ännu mer. Bibeln säger att ”han förnedrade sig själv”. Han steg ned så djupt att han kunde gå in under hela mänsklighetens skuld och dom. Han blev lydig ända till döden, ja, döden på korset.
Allt detta betyder att du kan bli rik på grund av det som Jesus gjorde. Hans fattigdom, förnedring och offer kan bli din rikedom. Guds Ord lovar att ”var och en som tror på honom får syndernas förlåtelse genom hans namn” (Apg 10:43).
Ingen kan vara rikare än den som har fått sina synder förlåtna. Om du tar emot Jesus som din Frälsare får du denna fantastiska gåva – syndernas förlåtelse och därmed evigt liv. Det blir den mest fantastiska julgåva du någon gång har fått.