Donald Gee Mycken skada har åstadkommits och Guds verk har på ett bedrövligt sätt hindrats genom att folk, som varit oandliga eller fördomsfulla, fördömt ett sant Guds verk, bara därför att det inte passade in på deras personliga föreställningar om hur den Allsmäktige skulle visa sin makt. Väckelser har hindrats av pastorer och andra, vilka gjort invändningar emot Guds Andes kraftiga verkan på människors känsloliv, vilket de förhastat sig att beteckna såsom ”falsk upphetsning”, ”exaltation”, ”hysteri” etc. Lägg märke till en av John Wesleys erfarenheter, omtalad i en dagbok under den 24 december 1739: ”Fram emot morgonen blev en av dem så överväldigad av fröjd och kärlek, att det måste taga sig uttryck i starka rop och tårar. Då blev en annan mycket förargad och sade: Det är bara naturen, inbillningen och det själiska. O, du nitälskans Gud, tillräkna henne inte denna synd, och bevara oss från att bliva visare än vad som står skrivet!” Wesley hade behövt bedja denna bön för somliga, som vi gjort bekantskap med. Dopet i den Helige Ande är så litet förstått av somliga predikanter, att vi känna till fall, då man hämtat ett glas vatten, för att den käre brodern skulle hämta sig från ”svimningen”. Välsignade svimning! Till samma kategori höra väl förmoda vi dessa, som mena, att Saulus, omvändelse utanför Damaskus var ett epileptiskt anfall. Vi säga med Joseph Parker: ”Bölja fram, du mäktiga epilepsi!” De, som göra anspråk på att döma i andliga ting, måste vara beredda på att visa sin personliga andliga erfarenhets fullmaktsbrev. Tyvärr finnas många, som fördöma massyttringar och masserfarenheter i samband med dopet i den Helige Ande och de andliga nådegåvorna, och ändå ha de praktiskt taget aldrig haft någon personlig erfarenhet, vare sig av det ena eller det andraFVi fråga rent ut: ”Äro de verkligen i stånd att döma?” Både Nya Testamentet och det enklaste förnuft ge nekande svar hälpå. Man måste komma ihåg, att det finns andra bibliska rättesnöe ren i fråga om att ”pröva andarna” (Matt. 7:1523; 1 Kor. 12:3; 1 Joh. 4:16), genom vilka alla falska pretentioner på .att ‘äga den riktiga gåvan att ”skilja mellan andar” kunna hejdas. Dessa proberstenar på det övernaturliga kunna användas av alla troende och innebära ej alls, att man äger någon särskild nådegäva. Hämtat ur boken: ”Om de andliga nådegåvorna”.
Relaterade inlägg
Maranatafolkets politik
Publicerat av Arne Imsen
Från den andliga fronten
Publicerat av redaktionen
Guds rike är ingen demokrati
Publicerat av Berno Vidén