Appell av Märta Berg
Ett märkligt imperativ – omöjligt att uppfylla! Är det ett patetiskt utrop från en människa vars livstid är på väg att hastigt rinna ut? Eller står uppmaningen för något annat? Kan det vara ett observandum i en speciell tid?
Imperativet är formulerat av en man, vars livsverk förvisso närmar sig slutet, men som framför allt innehar den profetiska klarsyn som kännetecknar en apostel.Det är Paulus som skriver till församlingen i Efesus. Dit kom han, till staden som representerade en mångfald av framgång. Där predikade han evangelium om Jesus och fick därvid uppleva hur framgångens representanter inte kunde förlika sig med ett sådant budskap.Hamnstaden med de ekonomiska förbindelserna, kulturstaden med de inkomstbringande begivenheterna och den religiösa traditionens dyrkan av modersgudinnan – kunde inte välkomna ett budskap som hävdade att Jesus Kristus är Herre. Alltför stora inomvärldsliga värden stod på spel för att anammas.Efter flera års förkunnande och själavård lämnade Paulus Efesus, men senare under sin fångenskapstid skrev han brev till församlingen där.Det brevet handlar om vad Guds folk är i himlen och hur Guds folk ska vara på jorden och det talar om Jesus som vår verkliga rikedom.Där uppmanar han de troende i Efesus och de troende i alla tider, något så märkligt som att ’köpa tiden’.I 1883 års översättning av den svenska Bibeln heter det:-Se därför till att ni vandrar välbetänkt – icke såsom ovisa utan såsom visa – köpande tiden, ty dagarna äro onda!Det är inte svårt att konstatera likheter mellan den situation som rådde i Efesus och de förhållanden vi lever i.Är våra dagar onda? Hur vi ser på den frågan beror på vilket perspektiv vi har.Om möjligheter till vinstgivande förbindelser, t.ex. vissa delar av världens resurser, frihet att dyrka myterna och hylla vidskepligheten som både lyckomedel och inkomstmöjlighet, om det ses som personliga eller nationella tillgångar, ja då kanske frågan faller.Men om vi ser och hör att människan inom kort omintetgjort sin egen existens, exempelvis genom överexploatering och utsugning av naturens resurser, då finner vi måhända anledning till eftertanke. Åtminstone gör några av denna världens vise det.Att ”vandra välbetänkt” som Bibeln uttrycker det, talar om ställningstagande. ”Köpande tiden” är en uppmaning till ansvar i pågående form. Och det är så ett liv i efterföljelse av Herren Jesus fungerar. Ställningstagande och ansvar. Inte antingen eller utan både ock!Låt mig erinra om Johannes, Jesu lärjunge. Som valde att bejaka kallelsen och följa Jesus. Lämna båt och nät, far och mor när han mötte Jesus den dagen vid Tiberias sjö. Det var ett ställningstagande.Men som också fullföljde uppgiften, bland annat genom att ta sig an Jesu mor och förbli i sin utkorelse som apostel, trots ensamhet och sorg när de andra gick ur tiden som martyrer. Det talar om ansvar.Sackeus tog ställning när han skyndade sig ner från trädet och han tog ansvar genom att gottgöra det han gjort illa.Den som mött Kristus som livsförvandlare har erfarit att det mötet får konsekvenser.Så var det i Efesus den gången och så är det idag, här där vi lever.Synden är ingen privatsak. Den är en maktfaktor som tränger igenom allt som är.Likaså är livet i Gud inte heller någon privatsak. Det är avsett vara en maktfaktor i alla de dagar vi som individer har till vårt förfogande och i sanning en maktfaktor för församlingen.Något som förmår påverka miljön vi lever i och har ansvar för. Miljö är mer än friskt vatten och ren luft. Miljö är antingen avskilt område för Guds härlighet – eller domäner där människovärdet förnekas och förtrampas. Där perversiteterna upphöjts till norm.Synden är ingen privatsak. Syndens konsekvens är egoism, utsugning, plundring och våldförande. Men den kläder sig i en dräkt som människan lockats tro att hon har behov av.Underverk till exempel. Hur många har inte lurats att tro att de behöver under!Artemistemplet, ett av världens sju underverk – vilken rikedom för Efesus! Det genererade stora inkomster för somliga. Och förledde dess fler till avgudadyrkan och prostitution.Handelshamnen – vilken möjlighet! Till goda affärer – och till slavhandel.Frihet att tillbe och dyrka vilken gud eller gudinna du vill – men öppenhet för demoniska krafter att ta herravälde.Skådespel, där nervkittel och fasa avtrubbade sinnena från att känna och tänka sunt. Skådespel som sannerligen var en lukrativ näring, men där människoliv kastades ut att slitas sönder. Döda för spänningens skull! Allt för friheten att bedra och bedragas. Allt för friheten att tjäna pengar. Tjäna lustans gud och kulturens alla avgudar.Om jag vänder tankarna till vår tid och vår miljö, så infinner sig omedelbart slående likheter.Låt mig påminna om den människosyn som tagit överhanden i samhället. Utan att dröja vid företeelser som aborter och dödshjälp måste vi ju ändå inse att vi lever i en tid då människovärdet är rejält devalverat. Vi skapar tävlande på olika områden – och kastar därvid människor åt vilddjuren. Inte lejon och tigrar kanske, men press och offentlighet som fråntar individen sitt eget livsutrymme.Prestationssamhället skapar så höggradig ångest att självmord ter sig som den enda utvägen. Suiciddjävlarna har sin tributålder. Och demonin är så förankrad i vårt genomsjuka samhälle att mord begås med den förklaringen att ”rösterna sa att jag måste döda”. Psykiatri och kriminalvård står handfallna.Skolan som skulle vara uppfostrare tillsammans med familjen, plockar sönder normer och värderingar så barnen fylls av aggressivitet och livsleda innan de ännu fyllt tolv år. De finner det osäkert att lita på de vuxna som inte kan ge stadga åt en ung människas stormande tillvaro. Vår så kallade objektiva undervisning berövar barnen deras mentala oskuld och leder dem in på artemiskultens perversa livsmönster. Vi dyrkar och tillbeder precis vad vi vill, för Gud och Jesus är ändå bara sagor.Den lille gossen vars farmor just dött, kommer gråtande från dagis, där ”fröknarna” sagt att det finns ingen himmel utan nu ligger farmor i jorden.Dagis, det är förvaringsplatser där vi tvingas ha våra små för att samhället omdanat oss från mänskliga varelser – föräldrar – till produktionsfaktorer.Vi låter våra gamla dö i ensamhet ty vi har skapat barriärer mellan generationerna och rädsla är den mest uttalade känsla som existerar mellan gamla och unga! Avstånd, kyla och rädsla!Men på det ockulta området florerar erbjudandena! Guiden på museet gör en helhjärtad insats för att få den gästande skolklassen att provhålla i den magiska trollkäppen och få barnen övertygade. All slags värk erbjuds lindring och behandling genom stenar och aromer och helande händer. Sjukgymnastik och friskvård har mixats med en avsevärd dos ’hokuspokus’. Någon tjänar pengar på det. Någon öppnar sig för demoni. Porten står öppen för alla slags affärer och alla sorts förbindelser.Paulus skriver : ”Dagarna är onda!”I USA tvingas forskarna förelägga den rapport som klart och tydligt visar att människan håller på att omintetgöra sin egen möjlighet till liv och överlevnad. Inte ens om vi vänder om och börjar leva ansvarsfullt och återhållsamt kommer vi att kunna ändra utgången. Vi är förlorade.Paulus skriver: ”Se därför till hur ni vandrar!”Livet i Gud är ingen privatsak.”Köpande tiden!” En säregen uppmaning i pågående form. Ett pris att betala, men inte punktuellt utan fortfarande. Pågående under hela din tid.Tiden är varje individs gåva från Gud och det är varje individs ynnest att använda denna gåva.Du kan inte köpa mer tid. Men du kan erlägga ett pris för den tid du har fått så den får ett värde för evigheten.Ge din tid till Jesus! Annars blir den bara minuter, timmar, dagar och år som rinner ut i tomma intet.Ditt liv här på jorden är ingen privatsak.Gå in i det överlåtelseförhållande som gör ditt liv till högsta värde för den eviga världen! För Guds rike.Vilka personliga ställningstaganden och ansvarsförhållanden det kommer att medföra, det kommer du att bli klar över i umgänget med din Herre. Han är inte otydlig i sitt tal, men det är den som har öra som hör. Kanske behöver de andliga öronen en genomgripande förnyelse. Det finns att få.Och det finns nåd. Nåd att välja så att tiden får sitt rätta och omutliga värde. Nåden ovanifrån är den gudomliga motvikten till de onda dagarna. Tidens värde handlar om den uppriktiga kärleken till Jesus.Paulus avslutar brevet till Efesierna genom att fastlägga:”Nåd vare med alla som älskar vår Herre Jesus Kristus i uppriktighet!”