Text: Emanuel Johansson
HBT-rörelsen avancerade i dagarna ytterligare på sin curlingbana genom det svenska samhället. Ivriga aktörer med isborstarna i högsta hugg har de senaste decennierna sopat banan. Den lagstiftande församlingen, media- och kulturvärlden har gjort sina insatser. Svenska Kyrkan har länge varit med och har nu med allt man förmått låtit borsten gå.
Nyheten om den nya vigselordningen för samkönade äktenskap hade knappt hunnit ut förrän ytterligara steg skulle tas. Nu gällde det biskopsvigningen i Uppsala. För första gången fick världen se en kvinna som lever i öppet partnerskap vigas till biskop. Eva Brunne innehar numera titeln som biskop för Stockholms stift.
Som betraktare till detta skådespel väcks flera frågor. Hur mycket kan en kyrka förkasta grundläggande begrepp i kristendomen och ändå kalla sig för kristen? Den organisation (läs Svenska Kyrkan) som i anpassat format servar samhället med religion och kultur är tydligen ute efter att testa gränserna. Nästa fråga lyder: Hur mycket kan man förtrampa, förvrida och smäda bibelordet och samtidigt mena sig ha något med Bibeln att göra? Att ordböcker, uppslagsverk och utbildningsmaterial går till pappersåtervinningen då den lagstiftande församlingen ändrat på begreppet äktenskap är en sorglig men väntad konsekvens. Att kyrkan tänder några bokbål och låter flammorna ta hand om Bibeln verkar dröja. I stället för att skriva ett eget nytt trosfundament verkar det som kyrkan litar till folkets blindhet i sitt ”kejsarens nya kläder”-spel. För en enkel bibelläsare är det ju solklart att äktenskapet handlar om man och kvinna. Börjar vi läsa vad Bibeln säger om en biskop blir förvirringen total. Det heter att en biskop skall vara en enda kvinnas man. För Eva Brunnes del handlar det istället om en kvinnas kvinna och bibelns klara besked är att en sådan relation är en styggelse för Gud, alltså långt ifrån ett ämne passande för biskopstjänsten.
Som kristen och fortfarande läskunnig, borde det vara naturligt att söka svaren i just Bibeln. I Bibeln läser jag om laglöshetens människa som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt, som sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud. Där står också om en sköka som hänger sig i onaturliga förbindelser och berusar sig och världens makthavare. Hon beskrivs också som det stora Babylon som efter att ha vunnit ära, lyx och överflöd skall totalt falla samman. I Bibeln möter vi också Jesus som talar om de som skall komma i hans namn och leda många vilse, om förödelsens styggelse som skall stå på helig plats, om Noas tid och om Lots tid. Bibelsammanhangen är förknippade med beskrivningen av den yttersta tiden som enligt det profetiska ordet förebådar en evakuering av Jesu församling och världens totala sammanbrott och dom.
Det är inte svårt att dra paralleller med händelserna i vår tid. Att den Svenska kyrkan förhäver sig över det tidigare självklara och heliga begreppet äktenskap är ett exempel. Att kyrkor av alla de slag redan för mycket lång tid sedan övergett de naturliga gränserna i det, av Jesus förklarat, rike som inte är av den här världen, och i stället givit sig in i det inomvärldsliga politiska spelet hjälper oss att identifiera skökan och hennes döttrar. HBT-rörelsens plats i den Svenska Kyrkan är i detta sammanhang bara en bland många onaturliga förbindelser.
I ljuset av det profetiska ordet förstår vi att den svenska framgångssagan kommer att få ett slut och att det slutet förmodligen är mycket nära.
För den som fortfarande har någon kontakt med Bibeln och vågar läsa som det står, blir det än allvarligare när vi läser vad Jesus talar om i slutet av sitt tal om den yttersta tiden.
-Om det finns en trogen och förståndig tjänare, som av sin herre blivit satt över de andra tjänarna för att ge dem mat i rätt tid, salig är den tjänaren, om hans herre finner honom göra så, när han kommer. Amen säger jag er: han skall sätta honom över allt vad han äger.
-Men om tjänaren är ond och säger i sitt hjärta: Min herre dröjer, och han börjar slå de andra tjänarna och äter och dricker med dem som äro druckna, då skall hans herre komma en dag när tjänaren inte väntar honom och i en stund han inte känner till och hugga honom i stycken och låta honom få sin plats bland hycklare. Där skall man gråta och skära tänder. (Matt 24:45-51).
Vi måste förstå att efter det mått av kunskap vi har i Bibelns sanning så har vi ett ansvar att förmedla densamma, ge mat i rätt tid. Och att gemenskap med den druckna skökan innebär en misshandel av dem som behöver Guds eget Ord och ett medansvar för de skändligheter som skökan utövar. Med Jesu tal i åtanke förstår vi vilka dryckesslag dagens alltför vanligt förekommande ekumeniska jippon i verkligheten är. Låt oss ta Bibelns uppmaning på allvar innan det blir försent:
-Gå ut ifrån henne, mitt folk, så att ni inte tar del i hennes synder och drabbas av hennes plågor. (Upp 18:4)
Våga stå för 
Guds Ord idag! Bibelordet uppenbarar inte bara falskheten, hopplösheten, och den förestående domen över det som idag ser ut som en framgångssaga, den ger oss också en framtid och ett hopp! En framtid i gemenskap med Jesus och ett hopp om en ny himmel och en ny jord där rättfärdighet bor. Låt dig inte skrämmas till tystnad! Där människor idag blir än mer plågade av ett samhälle som hetsar dem till synd, en kyrka som välsignar synden och en biskop som lurar dem kan ett sanningens ord från Guds eget Ord befria och förvandla.
Maranatahälsningar!