Appell av Robin Vidén
Är det egentligen så konstigt att kyrkan går den här vägen? Den är inomvärldslig och ett med denna tidsålder och dess gud, som hela världen springer efter. Jesus sa: mitt rike är icke av denna världen. Därmed lyfte Jesus perspektivet för varje individ till ett högre mål. Människan jagar inomvärldsliga lösningar för sina problem. Det är inte konstigt att den etablerade kyrkan tar den här inriktningen. Det gjorde även Israels barn. En hel stam förlorades. Det var Benjamins stam, och det bara tre generationer efter intåget i det utlovade landet Kaanan var ett faktum.
Mose hade gått bort redan i öknen. Josua hade också gått bort. Sedan började världsmakterna runt om göra sitt inflytande gällande. Till exempel rusade Benjamins stam i fördärvet. Det blev väldiga uppgörelser när Israel avföll från Gud.
Det är så underbart att det finns frälsning. Ett blod som renar från all synd och orättfärdighet. Synd är att missa målet. Det är mänsklighetens stora dilemma, denna makt som förblindar och förhäxar människan på alla vis.
”Mitt rike är inte av den här världen”, sa Jesus. Hans rike är helt utomvärldsligt. Det finns ett löfte om en ny framtid. Först och främst en ny människa. En ny skapelse i mötet med Jesus. En ny framtid, ett nytt medborgarskap i mötet med Jesus. Ett nytt mål i mötet med Jesus. En ny himmel och en ny jord där rättfärdighet bor – halleluja! Det förbidar vi.
Vi kan peka på olika symptom och effekter av synden. Det ena leder till det andra. Men synd såsom sådan, denna makt, har Jesus gjort upp med en gång för alla.
Adam blev skapad i likhet med Gud. Så fick Adam sova en stund, och kvinnan skapades för ett högre syfte. Gud lade ned detta högre syfte i skapelsen: Kristus och församlingen. Äktenskapet är inte först och främst inomvärldsligt. Gud har förordnat det så att när en man och en kvinna finner varandra så är det inför ett vittne, inför den levande Guden. Men människan skapar institutioner. Vi institutionaliserar för att ordna det ekonomiska, lagar och förordningar. Det kan inte bli annat i världen. Man kan inte heller förvänta sig andra åtgärder av ett kyrkligt samfund som lever med inomvärldsliga mål och inomvärldsliga lösningar. Men ”mitt rike är icke av denna världen”, sa Jesus. Det spränger och det lyfter. Man blir så tacksam till Gud att han har visat väg ut ur allt detta. Och han har pekat på något annat: man kan få vara ett ljus och ett salt. Lyfta Ordet, dess fana. Ordet är frälsande, och sanningen måste uppenbaras i människan. Hon kan inte dölja något inför evangelii ljus. Om det får komma till, är det frälsande, läkande, helande; förvandlande och förändrande.
Det var ett kors, det var ett lamm, Det var ett blod, det var en man,
Som tog mitt straff och löste syndens alla band.
Det var ju Jesus som mig fann, ty ingen frälsa kan som han.
Han över synd och satan evig seger vann.
Ära vare Gud! Amen!