Pelle Lind rapporterar
Fotoutställning Ecce Homo, där Jesus framställs som homosexuell, fick Pelle Lind från Örebro att reagera med avsky. Då Svenska kyrkan i Eskilstuna öppnade sina lokaler för Elisabeth Ohlson Wallins blasfemiska fotoutställning var Pelle där. Han berättar för Midnattsropet.
– Jag kommer ihåg när utställningen hölls 1998 och redan då kände jag en avsky över denna skymf mot oss kristna och främst mot vår Herre och Frälsare. Tidigare i år började jag att söka information om Ecce Homo för att se vad de håller på med idag och fick då se att man planerade en utställning i Eskilstuna. Jag tyckte att det var förfärligt och tänkte då direkt att man borde åka dit för att protestera.
Det är en fruktansvärd hädelse att framställa Jesus Kristus på det här sättet. Då man pratar med människor så finns det till och med kristna som försvarar utställningen genom att säga att Gud är kärlek, ungefär som att kärleken är den nya religionen. Men Gud är inte en pornografisk eller homosexuell kärlek. Utställningen sexualiserar sammanhangen kring Jesus och hans lärjungar. Exempelvis drar man man ner nattvarden och korsfästelsen i smutsen på ett mycket upprörande sätt. Man drar ner det gudomliga till en avgrundsnivå.
Mycket för min egen skull bestämde jag mig för att åka till Eskilstuna; så att man inte ger sitt tysta bifall till det här eländet. Det var första gången som man visade utställningen i sin helhet i en kyrka, utan att någon protest hörts från kristenheten i Sverige. Däremot finns det enskilda kristna som reagerar. Bland andra träffade jag en broder från Pingstkyrkan i Eskilstuna som inte tyckte om det hela men han sa att man från församlingen inte hade några planer på att protestera, vilket förmodligen hänger samman med att man sitter i samma kristna råd som Svenska kyrkan (SKR).
Utrustad med traktater drog jag till Klosters kyrka i Eskilstuna. Budskapet jag förmedlade handlade inte om utställningen som sådan, men belyste hur människor i samhället hetsas till att anamma en livssyn som går emot Guds ordning.
Det stod två poliser utanför kyrkan som jag sa till att de kan vara glada att det inte är Muhammed som är avbildad i utställningen. Då hade det inte räckt med två poliser. Men det går bra att göra så här mot kristna, trots att det är både en skymf och en hädelse mot Jesus Kristus.
Jag ställde mig på kyrktrappan och började dela ut traktaterna. Efter bara en liten stund kom kyrkoherde Hedlund utfarande från kyrkan och menade att jag inte har någon rätt att stå på kyrkans mark och sprida traktater. Då gick jag ner några steg och fortsatte att dela ut, men efter tio minuter kommer kyrkoherden tillbaka och skällde på mig, så jag fick gå ner ytterligare tre steg … till kommunens mark.
Efter ytterligare en stund kom en ung präst och en kvinna ut från kyrkan med uppdraget att plocka traktaterna ifrån alla dem som hade fått av mig. En del reagerade på detta och ville inte alls lämna dem ifrån sig, och undrade varför de inte fick läsa traktaternas budskap. Det var många som tog emot och reaktionerna var olika. En del förstod varför jag stod där, andra inte.
En besökare som tog emot traktaten satte sig ned på kyrktrappan och läste. Sedan vände han därifrån och gick, utan att gå in. Det kom också tre ungdomar som jag fick prata länge med. De hade många frågor och man märkte hur dålig kunskap de hade om Bibeln. Vi fick en väldigt fin kontakt, och de hade en stor hunger efter evangelium och ville veta mera. Det finns så många församlingar och kyrkor och ändå är kunskapen om Jesus näst intill obefintlig.
Innan jag åkte iväg till Eskilstuna så kände jag en viss oro. Man vet ju aldrig innan vad som ska hända och hur de här grupperna ska reagera. Men då jag sedan stod där utanför kyrkan så rann det till både frimodighet och kraft. Visst fick jag ta emot en del glåpord men ju mer jag möttes av smädelser, desto mer styrka kände jag. Som din dag så ska din kraft vara.
Jag stod där under hela invigningen som varade cirka två timmar, och när sedan alla kom ut ur kyrkan, så kom de som tidigare av kyrkans folk hade blivit fråntagna sina traktater fram till mig och ville ha nya! Man vet inte hur det här kommer att påverka människor, men vi får så ut ett frö och överlämna resten till den helige Ande. De fyra personer jag på ett speciellt sätt fick tala med märkte jag hade ett speciellt behov av att få veta sanningen. Hela resan var värd mötet med dessa fyra.
Tillställningen i kyrkan var ett väldigt ståhej där man bar in stora brickor fulla med champagneglas för att fira utställningen. Otroligt att sådant här händer i Sverige, ett land som har fått så mycket av kristna välsignelser och kristen tro. Svensk kristenhet har förlorat något mycket väsentligt. Exempelvis är det idag tyst om att Jesus ska komma tillbaka, och det är ändå ett huvudbudskap i Nya testamentet. Det nämns 316 gånger och är ett centralt budskap som den kristna församlingen med nödvändighet behöver lyfta fram.
En uppmaning till alla som älskar Herren och vill följa honom är: Nalkas Gud så ska han nalkas er! Det är ett ord som jag själv fastnade för på min väg tillbaka till Herren. Om man själv sätter sig i rörelse, exempelvis genom att börja läsa Bibeln och be, då kommer Gud att fylla på och göra resten. Sök Guds rike även om du tycker att du saknar tro, ta steget även om det inte känns så lätt att göra det. Det fungerar. Det finns ingenting som är viktigare än att söka Guds rike.
Kyrkoherden var verkligen upprörd när jag stod där och delade ut traktaterna, och det var ju bra. Även han behöver ju väckas. Det var i första hand de religiösa som stod emot Jesus. Kyrkorna har en förmåga att cementera individen istället för att erbjuda en väg ut ur eländet. Exempelvis har man i kyrkan vattenbegjutning av barn och bedrar och lurar i första hand föräldrarna att barnen genom det blir välsignade, för att i nästa steg lura barnet, som när det växer upp tror att det är döpt. Man lurar och bedrar istället för att sätta människan fri. Idag finns det också flera tidigare döparförsamlingar som nöjer sig med begjutning; en process som gör att man kommer längre och längre bort från ursprunget.
Men samtidigt finns det också många som söker sig tillbaka till ursprunget! Jag tror att vi kommer att få se en knivskarp gräns mycket tydligare framöver. Vi lever i den yttersta tiden inför Jesu tillkommelse och ju mer tiden går så kommer det att bli hårdare. Det gäller att välja sida, vi kommer att tvingas till det.