Vad världen väntat på detta ögonblick!
Himlen säger sitt ”ja” och Fadern talar till Sonen genom den brustna skyn.
Och den helige Ande sänker sig ner över Jesus som en duva.
En ny tidsålder bryter in.
Frälsningens och försoningens tidsålder för hela mänskligheten.
Ja, för hela skapelsen.
Text: Lars Bygdås
Där står Jesus Guds son från Nasaret och Johannes Döparen från Juda bergsbygd, i Jordans grumliga vatten.
Hundra – kanske tusentals människor trängs längs stränderna. Alla hade hört talas om detta nya i Israel.
En ny sida av Gud! Ett uppgörelsens, men också ett nådens och försoningens budskap. Först nåd sedan lag…
Markus skriver i 1:5 ”Och hela judiska landet och alla Jerusalems invånare gingo ut till honom och lät döpa sig av honom i floden Jordan och bekände därvid sina synder.”
Johannes budskap var evangelium om Jesus! De allra flesta hade sedan barnsben i synagogan hört profetiorna om att Messias skulle komma. Och nu – kanske… var tiden kommen.
Jesus hade kommit ner till Jordan för att döpas av Johannes.
Och det hände sig vid den tiden att Jesus kom från Galileen.
Och han lät döpa sig i Jordan av Johannes.
Och strax då han steg upp ur vattnet, såg han himlen dela sig
och Anden såsom en duva sänka sig ner över honom.
vers 11: Och en röst kom från himmelen: ”Du är min älskade Son; i dig har jag funnit behag.” (Mark1:9-11)
”Han såg himlarna dela sig” (dela i grekiskan = Schidsomenus -samma ord som vårt schism, strid) :
”Markus använder ett starkare uttryck än Matteus och Lukas. Ordet s c h i z o betyder att dela genom att riva isär. Vårt schism är avlett härav .” (Studiebibeln)
Skyarna brister!
Himlen delade sig till följd av en strid i himlarymderna! En kamp mellan två makter i en annan dimension.
En kosmisk förändring till följd av en makts seger över en annan..! Och den helige Ande bryter igenom och sänker sig ner över Jesus som en duva.
En ny tidsålder bryter in.
Det är Jesu tidsålder, frälsningens tidsålder, kristendomens tidsålder. Halleluja!!
Och denna tidsålder är rådande intill den dag Jesus kommer åter.
Detta var alltså de första dopen med ”Johannes döpelse”. Det är till detta förlåtelsens och reningens dop du och jag bjudes in. Det var detta dop apostlarna och församlingen praktiserade från begynnelsen
Jesus börjar sin gärning här på jorden fylld av Guds Ande.
Men av samme ande förs han ut i öknen för att frestas av djävulen. Jesus skall prövas. Och Jesus bemöter hela tiden ifrågasättandet med Ordet. ”Det står skrivet!”
Avgrundsmakterna finns där. Alldeles hack i häl.
Jesus vänder i Andens kraft upp till Galileen för att predika Guds evangelium.
Ryktet om honom har gått före honom. Det blir väckelse över hela Galileen. Vägarna fylls av människor som kommer med sina sjuka och och plågade för att uppleva hälsa och befrielse.
Galileen var det mer öppna och fria landskapet i Palestina, Men även det nordligaste. Det var Galiléerna som först såg de romerska soldaterna marschera in i landet. Jesus upplevde ju också detta genom hela sin barndom. Där jäste motståndet. Där talade man mer öppet om befrielse från ockupationsmakten Rom. Kanske Messias nu hade kommit för att leda befrielsekampen?
Men Jesus tog aldrig till vapen. Han var den lidande tjänaren hos Jesaja – Lammet – Guds lamm – som leddes bort för att slaktas.
Jesu verksamhet blev kort. Nu väntar konfrontationen med det religiösa Jerusalem. Mötet mellan det gamla förbundet som hade tjänat ut och Guds nya nådens ordning. Prästerskapet och de lagkloka ville ha bevis för att Jesus var Guds son. Men det sista de får se av Jesus är de smärtfyllda stegen upp mot Golgata, och denna förnedring tar de som bevis för att han var en bedragare.
De får se ett tecken till. När Jesus utropar ”Det är fullbordat!” och giver upp andan, brister (schidsomenos!) förlåten i templet isär och hela mänskligheten bjudes in i Guds allra heligaste till frälsning och gemenskap i och genom Jesu blod. Detta segerrop går genom hela universum. Syndens och ondskans järngrepp är brutet. Och det pekar fram mot det ögonblick då Messias sätter sina fötter på Oljeberget: Tusenårsriket bryter in och det blir fred och upprättelse i naturen, i djurvärlden och i hela skapelsen! Maranata!
Snart är det jul igen och vi kommer i alla möjliga sammanhang att få höra Lukas julevangelium,
”Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas.”
Vi kommer att få se krubbor med Maria och Jesus i kyrkor och varuhus. Och det blir något av idyll runt Jesu födelse.
Men bakom kejsar Augstus finns en fruktansvärd verklighet. Han hade makt att låta skattskriva hela världen.
Han var den falske Fredsfursten som opererade i vilddjursimperiet innan Jesus trädde fram! Han var kejsare – gud och frälsare.
Det väldiga romerska imperiet kastade sin slagskugga över hela Jesu liv och verksamhet. Ja redan från första andetaget. Jesus föddes just i Betlehem för att kejsar Augustus beordrat alla medborgare att låta skattskriva sig.
Augustus inledde kejsarkulten i imperiet. Till hans ära byggdes fredstempel över hela riket och det blev lag på att offra till kejsaren och tillbedja hans bild. Professor Hjalmar Holmqvist skriver i sin stora kyrkohistoria om kejsarkulten:
– Även denna kults rötter gingo tillbaka ned i orientens gamla härskardömen och religioner, ända till faraonernas gud-konungadöme. Med Augustus slog den ut i full blomning.
Denna kejsarkult blev ett gissel för det första århundradets kristna. De vägrade offra till kejsaren och våg på våg av förföljelser svepte över församlingarna.
Hit hör också den gamla grekiska seden att gudomliggöra sina segerrika härskare kallat apoteos.
Ja över en viss Adolf Hitler utropades också apoteos.
Detta pekar också på ett skakande sätt fram mot ändens tid vid Jesu andra inträde i världen, då ett återupprättat Romarrike skall vara på plats, och en återupprättad ”kejsarkult” med krav på alla medborgares tillbedjan och underkastelse. En tid som liksom romarrikets kommer att präglas av falska fredsbudskap, kulter och religiös förvirring.
Det är antikrists tid!
Som få insåg aposteln Paulus detta nya i Israel. Gud hade sänt sin Son till frälsning.
Det hade han fått uppenbarat av Jesus Kristus själv på vägen till Damaskus. (Apg 9:3-8)
Och han skriver i Romarbrevet 8:21 om ”Guds barns härliga frihet.” Vilken segersång!
Vilket evangelium! Och vi vet att när Paulus sedan skriver om sin största sorg, tragedin att judarna fara vilse, så skriver han med sitt eget hjärteblod. (Rom 9:1)
Man ville inte ha nåden och friheten i Kristus. Nu tvingas Paulus se hur judarna var på väg ut ur historien. Ut i förskingring och mångtusenårigt mörker.
Det outsägligt tragiska är att den fallna kyrkan sedan kom att överta mycket av kejsarkultens avarter. Som härskare av Rom döpte man alla späda barn in i kyrkan och började förfölja de sant troende lika grymt som den hedniska makten
Men nu väntar vi på Jesus som skall komma tillbaka. Han kommer genom den brustna skyn för att hämta sin brud, församlingen. Och Israel väntar på sin upprättelse. Och det plågade mellanöstern längtar efter fred.
(Teckning: Magdalena Vidén)