OBS! Denna text är konverterad till sökbar text med s.k. OCR-teknologi. Det innebär tyvärr att det finns väldigt många bokstäver och andra tecken som hamnar fel. Vår förhoppning är dock att texten ska vara begriplig. Är det något sammanhang du absolut inte får ihop, så är rådet att kolla i PDF-versionen av respektive nummer.
Av Ernst Höglander
Hemligheten till den välsignelse, som uttalas över den Guds Församling, som fanns i staden Filadelfia i mindre Asien, ligger just i dessa ord: ”Du har tagit vara på mitt ord och har icke förnekat mitt namn.”
Det är samma hemlighet Jesus blottar för sina lärjungar, vilket de dock först efter pingsten förstod och upplevde. ”Om … mina ord förbliva i Eder, så mån i bedja om vad helst I viljen, och det skall vederfaras Eder.” (Joh. 15:7).
”Du har tagit vara på mitt ord,” d.v.s. allt Guds Ord. Det har alltid fruktansvärda konsekvenser med sig att ”pruta av” eller ”välja ut”, ta vara på en del medan man ringaktar eller förkastar andra bibliska sanningar. ”Om någon lägger något till dem, och om någon tager bor-t något från de ord, som stå i denna profetias bok, så skall Gud taga ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden, om vilka är skrivet i denna bok.” (Uppb. 12:18, 19.) ”Eftersom de icke hörsamma ordet, stöta de sig…” (1 Petr. 2:8). Paulus och de andra apostlarna voro angelägna om att förkunna allt Guds rådslwt, och under förföljelse och lidande sänder Herren en ängel till dem med budskapet att för folket förkunna alla det sanna livets ord. (Apg. 5.)
Det är först då och endast då, som Gud är villig att stadfästa det ord vi predika. Det är sitt eget ord som han stadfäsrter med under och tecken och kraftgärningar. Han är densamme och hans ord har samma makt i dag, bara vi Vågar förkunna det helt och oförskräokt.
Många i vår tid ”prutar av” på vissa bibliska sanningar, som förfäderna kämpat till blods för, fö-r att på den vägen skapa enhet. Men prsalmisten bekänner hur han såg på enhetsfrågan »i den hundranittonde psallmen, vers sext’ioltre: ”Jag sluter mig till alla dem som frukta dig och till dem som hålla dina befal’lningar.”
Nej, det är inte vi, som ska gå till ”dem” utan ”de” skall komma till oss. Detta var en av framgångarna församlingen i Filadelfia fick uppleva. Den gick inte till ”Satans synagoga” och till dem som ljögo, men Gud sade: ”Jag vill överlämna åt dig några från Satans synagoga, några av dem som säga sig vara judar, men icke äro det, utan ljuga; ja, jag vill göra så, ATT DE KOMMA och falla ned för dina fötter, och de sko-la förstå, att jag har fått dig kär.”
Den unge profeten Jeremia gråter över avfallet bland Guds folk. Pastorerna ooh predikanterna sade att: ”Allt står väl till, ingen fara är å färde”. Men Guds budskap till Jeremia var: ”Om du frambär ädel metall utan slagg, så skall du få tjäna mig såsom mun. Dessa skola då vända åter till di , men du skall icke vända åter till dem.”
Att tro på och lyda allt Guds Ord är välbehagligt för Gud. Det var detta, som förde Josua in i löfteslandet: ”Allenast må du vara helt frimodig och oförfärad till att i alla stycken hålla den lag, som min tjänare Mose har givit dig, ooh göra efter den; Vik icke av därifrån, vare sig till höger eller till vänster; på det att du må hava framgång i allt vad du företaget dig.” (Jos. 1:.)
Det var detta som blev Sauls stora olycka, när han började kompromissa med Guds Ord och aktade det likt människoord. Därför faller Herrens dom över honom genom Herrens tjänare profeten Samuel i följande ordalag: ”Menar du, att Herren har samma behag till brännoffer och slaktoffer som därtill att man hör Herrens röst? Nej lydnad är bättre än offer och hörsamhet bättre än det feta av vädurar. Ty gensträvighet är trolldomssynd, och motstpänstighet är avguderi ooh husgudsdyrkan. Eftersom du har förkastat Herrens ord, har han ocrk förklastat dig, och du skall icke längre vara konung.”
Vår tids stora synd är just allt detta klåpande med Guds ord. Många av dem som en gång förkunnade hela och fulla sanningen, rättar i dag sin förkunnelse efter gruppers och föreningars önskemål, för att inte stöta sig. Osh jth där sanningarnla om dop i vatten, dop vi den Helige Ande, Andens gåvor, helibrägdagörelse ooh lhelgelse, så väl behövde förkunnas, där undanthåller man dessa arma själar just detta för att inte bli utsatta för smälek ooh riskera att Iinrte få komma åter odh lysa i lite finare kretsar. Tänk, att en gång ha varit en enkel ”pingstevangellist” och har kommit upp sig så att man till och med får ’tillträde till startskyrkan. Vilken framgång! Ja, det har gått *så långt att man inte ens bland sina egna vågar förkunna dessa eniklla sanningar. Huru *många troende vänner har inte sedan jag predsi’kart dessa sanningar smord av Anden, enkelt och biblriskt, kommit uppfyllda av stor glädje och sagt: ”Det här var underbart. Sånt här har vi inte hört predikas på flera år.”
Låt oss tacka Gud för vad han gör i dessa dagar. Förkunnelsen om hans snara tillkommelse går ut som ett starkt väokelserop över länder och folk. Maranata! Gud har under år fostrat fram en skara vittnen, som inte kommer att låta sig köpas för något pris. Under förföljelse och lidande, hån ooh smälek kommer dessa att gå fram likt unga lejon, med väldiga segrar ti sina spår. Herren skall stadfästa Ordet med under och tecken, därför att de tror på detta: ”Dessa tecken skola åtfölja dem som tro …”