Appell av Tage Johansson
Det stora problemet för människor som vill leva som kristna, är att kristendomen är alldeles för mycket bara något man vill förstå intellektuellt.
Det står i bibeln att människans hjärta är illfundigt. Framför alla andra ting är hjärtat fördärvat och illfundigt. Men, ära vare Gud, han kan verkligen göra ett under i människans hjärta; ta ut stenhjärtat och sätta in ett hjärta av kött, står det i Bibeln. Detta är ett bildspråk. Vi måste förstå att Gud har en djupare metod än ett fysiskt ingrepp. Gud tar ut stenhjärtat och sätter in ett hjärta av kött. Ett hjärta som kan formas, ett hjärta som kan känna.
Det stora problemet, det som orsakade en sådan klyfta mellan Jesus och de skriftlärde, var att dessa aldrig nådde fram till andemeningen i Ordet, därför att de inte förstod mer än till huvudet. De hade kunskap i skrifterna, de kände till dem så grundligt, att Jesus sa till folket: Det de säger ska ni göra, men ni ska inte handla som de gör. Därför att de säger, men de gör inte. De hade aldrig insett att Gud måste få omskapa hjärtat hos människan, annars blir hon farlig för sin omgivning. Vi ser ju också att det var just fariséerna och de skriftlärde som ville få Jesus röjd ur vägen. Han var till anstöt för dem.
Det står så här i :Psalm 119:
-Huru skall en yngling bevara sin väg obesmittad? När han håller sig efter ditt ord. Jag söker dig av allt mitt hjärta; låt mig icke fara vilse från dina bud. Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig. (Ps 119:9-11)
Det finns alltså ett förhållande mellan hjärtat och ordet. Det handlar om tre ting. Hjärtat, ordet och erfarenheten. Det framstår just i den sista versen jag läste: Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta. Erfarenheten är den som han sedan uttalar: för att jag icke skall synda mot dig.
Om man summerar så kan man säga att allt beror på vårt förhållningssätt till Ordet. Att det går via hjärtat, inte något vi åstadkommer och tänker ut själva. Det måste bli ett hjärtats engagemang för Ordet. Det som är avgörande för oss är vad som sker under resans gång.
Israels barn blev frälsta ur Egypten och började sin vandring. Men många av dem hade sitt hjärta kvar i Egypten. Ordet fick inte omskapa hjärtat helt och fullt.
I och med pånyttfödelsen börjar ett verk i människans hjärta. Resultatet blir naturligtvis utifrån om vi har något kvar i hjärtat och vill vårda oss om något som står i strid emot Ordet. Då kommer dess inflytande att avgöra vårt öde.
Detta gäller också människor som söker Guds frälsning. Den rike ynglingen hade verkligen ett hängivet hjärta; han hade hållit buden, och Jesus fick kärlek till honom. Men fastän han hade ett så hängivet hjärta, fanns där något som var till hinder. Han hade fäst sig vid sin rikedom, kanske på ett anspråkslöst sätt, men det hade utvecklats och intog hans hjärta. Detta begär måste flyttas bort ifrån hans hjärta, därför sa Jesus åt honom: Gå och sälj allt du äger, och följ mig! Hade han gjort det, så hade han fått uppleva Guds mäktiga frälsning i sitt liv och blivit löst från rikedomens begärelse som fanns i hans hjärta.
ISyndafallet framträder denna hjärteinställning mycket klart och tydligt. Det som avgjorde saken för Adam och Eva, var vilket förhållande de hade till Guds ord. Varför handlade de emot Guds ord? Vi förstår att det var något som inte plötsligt hände för dem. Det fanns en längre process som hade förberett dem för att sedan gå emot vad Gud hade sagt. De föll och synden kom in i människosläktet.
Gud hade satt de första människorna i Edens lustgård, allt var frid och fröjd. Men gudsumgänget kom att svalna. De förde ned detta på ett slentrianmässigt plan. Då svalnade också kärleken till Ordet. Vår kärlek till Gud uttrycker sig i vårt förhållande till hans eget Ord, eftersom han är ordet. Jesus Kristus är ordet som blev uppenbarat i människogestalt. Ordet blev kött, som det står i Johannes evangelium, det tog sin boning ibland oss. Därför säger också Jesus att den som har mina bud och håller dem, han är den som älskar mig.
Det underbaraste är om Gud får ta hand om hela människans hjärta. Giv mig min son ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dig. Gudsumgänget blir då något som är livskraftigt, förnyande, levande. Det handlar om ett uttryck för vår kärlek till Gud.
Vad de skriftlärde och fariséerna aldrig kom fram till var att älska Gud och hans Ord med hela sitt hjärta. Därför blev deras religionsutövning så kall och dömande. Gud ser inget värde i att vi ska lyda honom av fruktan eller någon annan orsak än att vi älskar honom. Vi kan också läsa i Romarbrevet:
-Men Gud vare tack för att den tid är förbi, då I voren syndens tjänare, och för att I haven blivit av hjärtat lydiga, så att I följen den lära som har givits eder till mönsterbild, (Rom 6:17)
Av hjärtat lydiga. Någon annan lydnad har inget värde inför Gud. Det är hjärtats lydnad Gud önskar från din och min sida. Jesus frågar Petrus: ”Älskar du mig?” Om du älskar mig kommer du att göra detta. Då kommer du att vara en herde för mina får. Du ska göra det av kärlek till mig, av hela ditt hjärta.
Gud kan göra ett stort verk i människans hjärta, om hon är redo att uppge allt annat som finns i hjärtat. Gud måste få makt över och ta hand om oss för att vi ska uppleva den fulla glädjen och kärleken; att vi lyder hans bud och håller dem av kärlek till Jesus Kristus. Gud vill upprätta ett förhållande med oss som bygger på kärlekens grund. Erfarenheten som följer av detta är att lydnaden för Ordet blir upprättad hos oss genom Guds kärlek.
Paulus uppmanar i Romarbrevet:
-Så förmanar jag nu eder, mina bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära edra kroppar till ett levande, heligt och Gud välbehagligt offer – eder andliga tempeltjänst. (Rom 12:1)
Det finns exempel på exempel i Bibeln där Gud aldrig fått makt över det som finns i människans hjärta. Det som bor i hjärtat är avgörande för oss. ”Från hjärtat utgår onda tankar…”
När vi läser om det som skedde i Edens lustgård, ser vi väldigt tydligt att något gick förlorat för att människan började lyssna till ett annat budskap. Vi ser hur man kan förlora den levande kontakten med Guds eget ord. Adam och Eva fick äta av alla andra träd, utom kunskapens träd på gott och ont. Helt klart pågick frestelsen en längre tid innan fallet blev en verklighet. Det finns många andra exempel. Salomos hjärta blev fäst vid något som stod i strid med Guds ord. Det fanns något hans hjärta älskade, som han inte borde älska. Han borde ha beaktat vad Gud sagt om dessa handlingar som han började syssla med. Helt uppenbart var att Salomo, som var en sådan Gudsman, överskred Guds vilja och gick emot Guds Ord. Det var ett resultat av att Gud inte fått fullborda sitt frälsningsverk i honom på ett sådant sätt att han fått plocka bort denna begärelse från hans hjärta. Han var inte vaken över detta, utan det fick konsekvenser i hans liv. Han blev förledd och handlade emot Guds vilja.
Josua framstår som en av de främsta i Bibeln när det gäller gudsfruktan. Det fanns ändå en liten öppning för fienden, och det medförde en förödande verkan för Guds egendomsfolk. I likhet med vad som skedde i Edens lustgård; blev Guds ord alltför slentrianmässigt för honom. Gibeoniterna lyckades överlista Josua. Är en människa så utlämnad? Nej, det är hon inte, om hon tar till sig Guds Ord. Problemet med Josua var att han inte gick till Gud och frågade. Han borde ha bett om ett Ord från Herren i den här saken. Han var vid det här tillfället för nonchalant – det är lätt att försumma Guds Ord, och Josua behövde verkligen Guds Ord i denna situation. Det står i bibeln att han inte frågade Gud. Hade han frågat Gud, så hade han fått svar. Då hade det blivit uppenbarat för honom vad situationen handlade om, så han hade sluppit bli bedragen.
Det finns små och stora ting i människans hjärta som hon måste frälsas ifrån. Det handlar inte om att vi ska bli helt perfekta på en gång, men ett arbete pågår i vårt hjärta där vi antingen blir frälsta ifrån det som vill snärja oss, eller att det får allt mera utrymme i våra liv. Vi kanske rent av vårdar oss om saker och ting som står i strid mot Guds vilja. Det står om Israels barn att de flesta av dem hade Gud inte behag till, de blev nedgjorda i öknen. De blev inte sammansmälta med Ordet. Ska Ordet få verkan, måste något ske i hjärtat. Det måste bli hjärtats lydnad; något annat är inte något värt. Det är hö och strå och brinner upp. Vi kommer aldrig fram på den vägen, utan kommer att göra sällskap med de skriftlärde och fariséerna i motstånd mot Jesus. Men Gud vill göra ett verk i våra hjärtan så hans Ord kan bevaras och få det hela och fulla inflytandet. Därför vill jag läsa på nytt vad psalmisten skriver:
”-Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig.”
Tänk så dyrbart det är med Guds Ord. Hjärtat är som en åkerteg. Frågan är vad som sås på den åkern. Vad var det som gjorde att David föll så djupt? Han var inte på rätt plats, det blev ett vacuum i hans liv, och fienden utnyttjade tillfället. Därför är det så underbart att Guds Ord kan vara våra fötters lykta och ett ljus på vår stig. Jag går varsamt fram så att jag kan vandra i överensstämmelse med Guds vilja. Jag förvandlas genom att jag får gömma Guds tal i mitt hjärta. Då syndar jag inte mot honom. Hur ska en yngling bevara sin väg obesmittad, lyder en fråga i bibeln. Jo, när han håller sig efter Guds Ord. Så dyrbart det är med Guds Ord, att det blir ett riktmärke för vad vi gör och tänker. Om vi tar emot Ordet i vårt hjärta, så verkar Gud genom Ordet. Han verkar fram lydnad, han verkar så att frälsningen växer och vi kommer mer och mer att likbildas med Jesus Kristus under vandringen.
Det är avgörande vad som sker under vandringen. Därför är det så viktigt att vi ber Gud rannsaka vårt hjärta, som psalmisten ber:
-Se till om jag är stadd på en olycksväg, eller vandrar på din väg.
-Saliga är de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter Herrens lag. De som taga hans vittnesbörd i akt, de som av hjärtat söka honom.
Sök dig fram, sök dig till Ordet, och du ska uppleva att Gud verkar genom Ordet. Vi måste ta emot Ordet i våra hjärtan – det är ju där Gud utför sitt verk.
-Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig.
Amen n