Ledare av Berno Vidén
Tiden är ond! Så kan man med korta ord sammanfatta de dagar vi lever i. Jesus själv informerade och förvarnade vid flera tillfällen sina lärjungar om vad som skulle komma och i sammanhangen använde han uttryck som Vaken! Flyn! Ni är inte av denna världen! Världen kommer att hata er för mitt namns skull!
Jesus beskriver också den yttersta tidens dagar genom att jämföra dem med Lots och Noas tider, vilka präglades av att ondska och perversiteter upphöjts till norm. I Bergspredikans förunderliga undervisning förtydligar Jesus något av vad efterföljelsen handlar om; nämligen att försaka sig själv. Inte i en egocentrisk självmedömkan där försakelsen tar sig uttryck i religiösa riter, men däremot en försakelse som vittnar om att vi är tagna ut ur världen och tillhör ett annat rike; Guds rike! Bergspredikans budskap sätter fokus på himmelrikets sanna realiteter och avslöjar världens förrädiska lockelser och dess öde.
I Bergspredikan varnas allvarligt för att träda in på den breda vägen, den väg Jesus säger att många vandrar på och som leder till fördärvet. Den breda vägen erbjuder skenbara fördelar, är bekvämare och anpassad till ett liv i syndig njutning, samtidigt som konsekvenserna är undergång. Den breda vägens vandrare ser enbart till sina egna intressen, och styrs vanligen av sådana drifter som oundvikligt leder till ett både tidligt och evigt fördärv.
Uppenbarelseboken talar också om en bred väg som många dras in på; en multireligiös väg där alla ska rymmas och trivas, en Babylons väg, som blivit ett tillhåll för all slags ogudaktighet och vederstyggliga ting i Guds namn. Många av kristenhetens förgreningar finner sin näring och stoff för sin mission i dess otaliga boningar. I Babylon sätts inga gränser. Där är allt tillåtet, och normalt, men Bibeln avslöjar mer; dess slutdestination är evigt fördärv!
Att frikyrkliga företrädare sätter sig i offentlig dialog med gudomens förnekare och förespråkare för en livsstil som Guds ord med tydlighet varnar för, är alarmerande men dock inte förvånande. Snarare får det ses som ett resultat av att man inom svensk kristenhet under lång tid i ekumenikens namn hämtat sin näring från Babylons boningar. Det är en sak att mötas för att varna för syndens konsekvenser, men i fallet med det möte som arrangerades mellan EFK’s företrädare Stefan Swärd och den ständigt omskrivne religiöse gayikonen Jonas Gardell, är det bara att beklaga. Istället för att med Guds ord som grund sätta gränser, är Stefan Swärd med och välsignar den perversa livsstil Gardell vigt sitt liv åt att normalisera.
Den kristna tidningen Dagen följer naturligtvis upp genom att göra ett förskönat hemma-hos-reportage med den säljande Gardell, där han i familjerutan får presentera sin manlige “make” och familj, utan att tidningen ens i tanken närmar sig att uttrycka någon slags varning för den homosexuella livsstilen. Snarare tvärtom. Detta är babyloniskt i allra högsta grad!
Dagens medarbetare Jaktlund skriver stolt att de artiklar som handlar om Gardell är de mest lästa och har hamnat på medaljplats på dagen.se.
I den rasande takt som anpassningen till ett homosexualiserat samhälle äger rum, får vi snart räkna med att kristna företrädare från Swärds led och från den kristna tidningen Dagen, som menar sig vara det bibliska äktenskapets försvarare, kommer att tåga sida vid sida med Gardell och Levengood i den homosexuella rörelsens årliga demonstration, “Stockholm Pride”.
För Guds församling finns dock bara en väg och den går utanför lägret med Kristus:
-Dragen ut ifrån henne, I mitt folk, så att I icke gören eder delaktiga i hennes synder och fån eder del av hennes plågor.