Undervisning av Tage Johansson
Det finns några frågor som människor ofta bär på: Hur ska man finna Gud? Var finns han? Finns han i en kyrka, eller någon annanstans? Bibeln ger klart svar på detta. Människan som står utanför frälsningen upplever att Gud verkar vara långt borta. Man känner sig ljusår bort ifrån honom Men det finns ett svar i Bibeln till varför man upplever på det sättet. För i verkligheten är det inte så. I Bibeln läser vi att Gud är inte långt ifrån någon människa. Paulus undervisar om att Gud har skapat hela människosläktet:
– Och han har av en enda människa skapat alla människor och folk, för att de skall bo över hela jorden. Han har fastställt bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skall bo, för att de skall söka Gud, om de möjligen skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom, fastän han inte är långt borta från någon enda av oss. Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till.
Gud är inte långt bort från någon enda människa. Han är lika nära som luften vi andas. Ändå är han så långt borta. Bibeln ger svar på varför man upplever att Gud är så långt borta.
Jesaja talade till Guds folk om att Gud var långt borta ifrån dem, fastän de var ett utvalt folk.
– Se, HERRENS hand är inte för kort, så att han ej kan frälsa, hans öra är inte tillslutet, så att han ej kan höra.
Nej, det är era missgärningar som skiljer er och er Gud från varandra, era synder döljer hans ansikte för er,
så att han inte hör er.”
Det är en fruktansvärd upplevelse. Men det finns också svar på det. Vi läser exempelvis om hur människan finner Gud. Kung David skrev i en av sina psalmer:
– HERRE, du utrannsakar mig och känner mig. Om jag sitter eller står, vet du det, du förstår mina tankar fjärran ifrån.
Om jag går eller ligger, utforskar du det,
med alla mina vägar är du förtrogen. Innan ett ord är på min tunga, vet du, HERRE, allt om det. Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
En sådan kunskap är mig alltför underbar, den är så hög att jag ej kan förstå den.
Vart skall jag gå för din Ande, vart skall jag fly för ditt ansikte? Om jag far upp till himlen, är du där, bäddar jag åt mig i dödsriket, är du där. Tar jag morgonrodnadens vingar, gör jag mig en boning ytterst i havet…
Och så vidare, här skildrar psalmisten hur han bävar för Guds allmakt.
Men det står vidare i en annan psalm om hur en morgon grydde för kung David:
– Så länge jag teg förtvinade mina ben vid min ständiga klagan. Dag och natt var din hand tung över mig,
min livskraft försvann som av sommarhetta.
Men sedan upplevde han det som var lösningen för det tillstånd han klagade över:
– Då uppenbarade jag min synd för dig, jag dolde inte min missgärning. Jag sade: ”Jag vill bekänna mina överträdelser för HERREN.” Då förlät du mig min syndaskuld.
Tänk att få göra den upplevelsen: ”Då förlät du mig min syndaskuld.” Då upplever människan plötsligt det som egentligen också var en realitet tidigare: att Gud är så nära som luften vi andas, eller som det står i Romarbrevet, att när man lyssnar till Ordet går det in i örat och när man bekänner sina synder och tar emot Guds Ord, så sker något i hjärtat.
Detta är försoningens budskap till dig som läser denna hälsning.
Du kan få din synd förlåten, du kan få uppleva att Gud blir en verklighet i ditt liv. Han är inte långt borta. Gör som kung David, när han upplevde hur Herrens hand var tung över honom: ”Jag vill bekänna mina överträdelser för HERREN.”
Då förlät du mig min syndaskuld.” Det grydde en ny dag i hans liv. Det gör det också för dig, om du säger:
”Jag vill bekänna mina överträdelser för HERREN.” Då får du uppleva något underbart, vad det vill säga som står i Guds Ord. Ta emot det här budskapet, och du ska få erfara som kung David:
– Salig är den som fått sin överträdelse förlåten, sin synd övertäckt. Salig är den människa som HERREN ej tillräknar synd och som i sin ande är utan svek.