Text: Berno Vidén
I dagarna hölls en så kallad gay-gala med mycket pompa och ståt och för första gången kunde man stoltsera med att ha självaste Kronprinsessan Victoria som prisutdelare.
Lot levde ca 1500 år före Kristus i Sodom, en stad där den fattige förtrycktes, änkan förbisågs och var och en sökte sitt eget utifrån den lusta och det begär som hade kommit att dominera stadens invånare. Ondskan manifesterade sig mitt i en atmosfär av en glamouröst uppbyggd välfärd och tog sig bland annat uttryck i orättfärdighet, omoral och upplösande av naturliga familjerelationer.
Bibeln nämner att en av konsekvenserna för människans ondska var nya normer för äktenskap och familj, som exempelvis homosexuella perversiteter.
Lot befann sig mitt i staden, men räddades i sista stund från den dom som samma natt förkunnades och verkställdes över Sodom. Alla Lots vänner och en stor del av hans familj gick förlorade denna ödesdigra natt i historien. Till och med då Lot vädjande vände sig till sina mågar med en bön om att de måste fly bort från staden, så menade man att han skämtade. Och människan fortsätter att skämta.
I dagarna hölls en så kallad gay-gala med mycket pompa och ståt. Delar av landets kulturelit fanns självklart på plats. Priser skulle delas ut till någon man kallar för årets homo. På bästa sändningstid sändes den luxuöst påkostade galan live över hela Sverige, och för första gången kunde man stoltsera med att ha självaste Kronprinsessan Victoria som prisutdelare. Med Kungahuset i ryggen gav hon galan sitt fulla stöd genom att legitimera en livsstil som Guds eget ord fördömer:
– Det är en sann glädje för mig att vara här ikväll. Att få känna er kraft, er glädje, er gemenskap. Det är också en sann glädje att jag alldeles strax ska få överlämna priset för årets homo…
Kronprinsessan fortsatte sedan att tala om stoltheten och att räta på ryggen, precis som på Sodoms tid. Synden glorifieras, skönmålas och ges alla vackra nyanser – det är inte för intet som Bibeln talar om syndens makt att bedraga – men den leder dock aldrig till något annat än förhärdelse och evig död.
Kronprinsessans insats uppmärksammas på Kungahusets hemsida och prisas av så gott som alla medier som något oerhört respektingivande och viktigt, men den avgörande frågan är vad den bok som är stadfäst och gillad av Konungen säger:
– Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. – – – Därför utlämnade Gud dem så att de följde sina egna begär och bedrev allt slags otukt och förnedrade sina kroppar. – – – Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga. På samma sätt övergav männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män bedrev otukt med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse. Och eftersom de inte ansåg det vara något värt att ha kunskap om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag, så att de gjorde sådant som är mot naturen. (Rom 1)
Det är inte utan orsak som samma kapitel säger: Evangelium är en Guds kraft som frälser var och en som tror.