”En stor profet har uppstått i Norge, med, som han säger, himmelsk dynamit i fickorna. I hans möten talas det i tungor, dansas rock 0.s.v. enligt uppgift i pressen. Sedan förbud utfärdats för vidare möten i Norge, ämnar han söka sig till västra Sverige. Det är viktigt för Guds folk, att inte glömma ett viktigt Jesus-ord: ,av deras frukt skolen I känna dem . Det är tidningen Vår Tro, församlingsblad för Smyrnaförsamlingen i Göteborg, som med dessa allvarliga ord manar Guds folk till vaksamhet. Onekligen är det nödvändigt att vara vaksam mot alla förrädiska och förklädda religiösa företeelser i tiden, men det bör väl vara klart för alla läsare, att man icke kan använda lögnen i sitt försvar för sanningen. De oroväckande uppgifterna om den store profeten, som ämnar söka sig till västra Sverige, har lämnats av pressen, och då, så resonerar tydligen Vår Tros medarbetare, är sanningshalten garanterad. Ocensurerat låter tidningen sin läsekrets svälja vad en världslig dagstidning har serverat om en väckelsepredikant från Norge. Lögnen blev icke sanning därför att den vidarebefordrades av ett blad med kristen etikett. Tidningen vill tydligen varna församlingens medlemmar i god tid, så att de hinner försätta sig i säkerhet och riktigt stålsätta sig om de skulle känna sig frestade att gå och lyssna på vad mannen i fråga har att säga. Är icke detta ett uttryck för förmyndarskap? ”Av deras frukt skolen i känna dem!” Jag kan lugna läsarna på västkusten med att Vår Tro har haft Göteborgsposten som informationskälla, och det säger väl en hel del om vederhäftigheten. I Göteborgsposten för den 22 januari finns nämligen en artikel om Hen ry Mansika och hans verksamhet i Vestby i Norge, och det är denna tidnings vokabulär, som Vår Tro återger. Nu finns det väl knappast några vakna läsare, som tar Gp:s nyhetsförmedling från dånande väckelsemöten på verkligt allvar. Den är tyvärr alltför tendensiös och färgad av tidningens antikristliga ande. Att Gp skulle kunna skriva något positivt om verklig väckelsekristendom, kan man naturligtvis icke förvänta. Men man borde kanske kunna kräva så stort ansvar av en skribent att han icke söker krydda sina underrättelser med direkta osanningar. Räcker det med enbart säljande reportage? Bör det icke vara saklighet också. Gp:s vapenbroder i Stockholm, Expressen, fann saken intressant och värt ett reportage. Den aktuelle mannen, Henry Mansika, hade nämligen kommit till Sverige, men icke såsom rymling. Han var nämligen kallad hit för en mötesserie i Örebro Fria Församling. Han kom till Örebro och Expressens platsredaktör gjorde ett referat från ett av hans möten. I det mötet meddelade jag offentligt att Gp:s påståenden om mötesförbud för Mansika saknade verklighetsunderlag. Expressens utsände omskrev därför – utan att bekräfta eller dementera – Gp:s uppgifter. Påståendet om mötesförbud stod alltså kvar. Då inträffar det märkliga i saken Smyrnatidningen, pingstorgant Vår Tro, skyndar till Göteborgspostens och Expressens hjälp för att bygga ett tillförlitligt försvar mot hotet från väster. Tidningen gör antydningar om att den har följt Jesu anvisningar då den sökt dölja sig bakom uttalanden, som två dagsorgan gjort om ett enkelt Herrens vittne. Det är ju Göteborgsposten och Expressen, som står för påståendena om vad som har förekommit i mötena. Fäster verkligen Vår Tro så stort avseende vid vad dessa två tidningar skriver om väckelsemöten, att bladet finner det vara förenligt med sina ideal att öppna sina spalter för deras utlåtanden och ge dem rang och värdighet som bedömare av andliga företeelser? Vad är det för sällskap Vår Tro har hamnat i? Vilka källor öser tidningen ur? Det hela verkar grumligt. Trion Expressen, Göteborgsposten och Vår Tro går alltså till gemensam aktion och vill skydda oss för falska profeter. Är det en tillfällighet? Eller är det ett uttryck för Viss intressegemenskap? Vår Tro har möjlighet att dra sig tillbaka från sin vanhedrande position genom att snarast dementera dessa lögnaktiga påståenden, som den okritiskt vidarebefordrat och sluta upp med att sprida falska rykten om vittnen, som Herren synbarligen använder. Vi Väntar därför en dementi. I brev har nämligen lensmannen i Vestby på min skriftliga begäran meddelat att polisen icke har utfärdat något mötesförbud för Mansika. Det är gripet ur luften. Polisen har nämligen icke haft något med saken att skaffa. Göteborgstidningens medarbetare Vägrade att dementera sina uppgifter, varför jag gjorde skriftlig förfrågan till polismyndigheten på orten och fick klart besked om det verkliga förhållandet. Broder Henry Mansikas besök var till rik välsignelse för oss. Vi är mycket tacksamma för det Gud fick göra genom honom. Någon rockdans har givetvis icke förekommit, men däremot har bröder och systrar döpts i helig Ande och flera kan vittna om mäktiga helbrägdagörelseunder. På annan plats i denna tidning kan våra läsare ta del av en broders vittnesbörd om återvunnen hälsa. Arne Imsen
